Okej, det här med kastrering igen, försiktig hund

[Lillefrun]

Trassel är 8 månader och min plan är att inte kastrera honom sen när han blivit äldre,ser ingen anledning att göra det bara på rutin liksom. Fick dessutom lite nya idéer när jag pratade med instruktören för valpkursen. Hon rekommenderade mig att inte kastrera honom eftersom han är en försiktig liten hund. Inte rädd dock så det är väldigt bra. Men att han kanske skulle kunna bli det som äldre om man kastrerar honom. Att han behöver den lilla knuffen från testosteronet.

Jag har haft många orsaker innan och om det hänger ihop så som instruktören sa ser jag det som helt 100% att inte kastrera.

Är det fler saker jag bör tänka på i valet? Milou blev inkontinent av sin kastrering vilket avskräcker även om det kanske inte är så vanligt, Alvin var jag tvungen att kastrera för att vi bodde mitt i stan med löptikar överallt och han ylade på nätterna och åt inte och blev jätte mager. Känns som det är så individuellt. Jag tänker avvakta med kastrering av Trassel tills jag ser ett behov men kan det vara behov som ligger under ytan som gör att jag måste kastrera honom inom en viss ålder innan allt är för sent? Hur är det med aggressivitet och psyket i övrigt om jag inte kastrerar kontra om jag behåller honom intakt?

Tänker jag rätt nu eller hur tänker ni? Har ni kastrerat era hanhundar? Varför/varför inte?

 

[Alexandra_W]

Jag kastrerar på rutin sen jag upptäckte hur nice det är med kastrerad hanhund. Och det upptäckte jag när en helt problemfri hane kastrerades pga testikeltumör 10.år gammal.
Han hade varit absolut noll problem som intakt. Men det blev ändå en positiv skillnad. Ointresserad av löptikar, skvätte inte överallt på promenad utan mer långkissar på normala promenaderna.

Hanhund nr 2 kom som omplacering. Han kastrerades jag 4 år gammal pga att han var hanhundsaggressiv. Vi tränade bort det till 90% men han gick inte ha lös med hanar. Efter diskussion med vet kastrerade jag för att se om den där sista aggressiviteten var testosteronstyrd. Det var den.

Nästa hanhund sa jag redan som valp att han får behålla kulorna tills vidare men jag behöver bara EN enda anledning så ryker de. De rök vid 8 månaders ålder då han mopsade mot ovanstående och inte tog tillrättavisning, fick rejält med stryk och sys ihop hos veterinären - men när han kom hem vara väntade på en ny chans att utmana. En vecka senare rök kulorna. Han var absolut inget avelsämne heller så beslutet var lätt.

Ingen av dem fick några biverkningar. Den sista blev otroligt stor och väldigt gänglig. Inte alls rastypisk. MEN han var väldigt stor redan innan, så det var inte bara kastreringen. Däremot skulle den kunnat bidragit till att han blev ännu större och just gänglig. Men det är svårt att veta. Det är ju dock en känd baksida med tidig kastrering.

Det finns ingen "för sen" ålder. Däremot har en kastrering BARA bort beteenden som styrs av/beror på testosteron. Inte ett invant eller inlärt beteende. Så man ska inte tro att kastrera en vuxen hund med problem kommer magiskt lösa alla problem.

Så jag ser absolut ingen anledning varför du ska kastrera bara för att om du inte själv känner något behov!

 

[Acto]

Jag/vi har aldrig kastrerat någon av våra fem hundar. Samtliga har varit hanar och det har aldrig funnits något skäl att kastrera. Jag skulle endast kastrera av medicinska skäl (till det räknar jag även om en hanhund slutar äta, sova osv av löptikar i närheten - det är inte normalt enligt mig).

Sett till de av våra hundar som jag har tränat mer seriöst med, då Chester och Ascot (samt framöver Otis), så har jag alltid förväntat mig att de kan bete sig och jobba brevid löptikar. Fixering på kiss efter löptikar eller för den del löptikar eller liknande styr jag upp/accepteras inte.

 

[geting]

Min är 11 månader men har inga planer på att kastrera just nu. Han är inte försiktig utan springer helst rakt in i allting och kastar sig utför klippor som om han kan flyga men han är reaktiv mot andra hundar. Han blir så exhalterad att han vill fram och leka NU NU NU och när han inte får blir han frustrerad och skäller.

Är orolig att kastrering hade tagit bort hans mod och bytt reaktiviteten från frustration till rädsla eller osäkerhet. Vi jobbar hårt på skvaller istället och gör bra framsteg! Har också märkt att det hjälper att ha en lekkompis hemma, han blir mindre reaktiv för han får ut den energin typ. Inte relevant för tråden kanske

 

[Malibu_Stacy]

Trassel är 8 månader och min plan är att inte kastrera honom sen när han blivit äldre,ser ingen anledning att göra det bara på rutin liksom. Fick dessutom lite nya idéer när jag pratade med instruktören för valpkursen. Hon rekommenderade mig att inte kastrera honom eftersom han är en försiktig liten hund. Inte rädd dock så det är väldigt bra. Men att han kanske skulle kunna bli det som äldre om man kastrerar honom. Att han behöver den lilla knuffen från testosteronet.

Jag har haft många orsaker innan och om det hänger ihop så som instruktören sa ser jag det som helt 100% att inte kastrera.

Är det fler saker jag bör tänka på i valet? Milou blev inkontinent av sin kastrering vilket avskräcker även om det kanske inte är så vanligt, Alvin var jag tvungen att kastrera för att vi bodde mitt i stan med löptikar överallt och han ylade på nätterna och åt inte och blev jätte mager. Känns som det är så individuellt. Jag tänker avvakta med kastrering av Trassel tills jag ser ett behov men kan det vara behov som ligger under ytan som gör att jag måste kastrera honom inom en viss ålder innan allt är för sent? Hur är det med aggressivitet och psyket i övrigt om jag inte kastrerar kontra om jag behåller honom intakt?

Tänker jag rätt nu eller hur tänker ni? Har ni kastrerat era hanhundar? Varför/varför inte?

Jag hade absolut inte kastrerat en hanhund som är försiktig av sig/rädd, om det inte var tvunget av andra skäl. Trassel är dessutom fortfarande ung och varken mogen mentalt eller fysiskt, vilket man bör invänta innan kastrering sker (om det inte är tvunget att göras tidigare pga medicinska orsaker).

 

[Red_Chili]

Jag tycker det är intressant att det ens ska behöva funderas på. Just "icke-kastrerandet". Att fundera fram och tillbaka om man har en hund med problem som kanske kan förbättras med kastration, javisst.

Men om man har en problemfri hund, varför ens fundera? Njut istället av att ha en fantastisk hund och lägg tiden på att fundera på nästa roliga tricks att lära sig istället

 

[Wingates]

Skulle aldrig kastrera utan medicinsk anledning faktiskt (här räknar jag in översexuella hanar som inte fungerar med tik etc). Tycker helt ärligt att det är ett ofog att kastrera hanhundar utan anledning och dessutom sabbar man sin ras avelsbas om det görs för mycket.

 

[Irrbloss]

Jag har inte kastrerat min hund och planerar inte heller att göra det med någon framtida hund om det inte finns väldigt goda anledningar. Dvs hunden blir helt förstörd av tikar i grannskapet, visar hormonbunden aggression eller får någon fysisk åkomma där kastration är en del i behandlingen.

Jag tror inte på att kastrera slentrianmässigt, särskilt inte på unga hundar som inte är färdiga vare sig fysiskt eller mentalt. Det är ett amerikanskt påhitt som inte är applicerbart på svenska förhållanden. Låt din valp mogna klart först och se hur du känner då. Det finns ingen övre åldersgräns men en ung hund kan bli negativt påverkad av att man tar hormonerna ur spel så tidigt i livet.

 

[Lillefrun]

Jag hade absolut inte kastrerat en hanhund som är försiktig av sig/rädd, om det inte var tvunget av andra skäl. Trassel är dessutom fortfarande ung och varken mogen mentalt eller fysiskt, vilket man bör invänta innan kastrering sker (om det inte är tvunget att göras tidigare pga medicinska orsaker).

Självklart inte nu, tänker långt framöver. Gillar att forska runt lite så här ett år eller fler år fram.

Ja gud ja, han är tonåring och växter mentalt. Kroppen verkar klar. Han har inte växt på 3 månader nu förutom kroppsmassa. Aldrig att jag kastrerar innan han är klar mentalt och förhoppningsvis då kommer det inte behövas,

Så du håller med instruktören om att inte kanskrera lite osäker hund? Jag har inte sett några rädsla förrän han skulle gå upp för en gallertrappa. Allt annat har han tagit sig an utan problem. Instruktören berömde ju oss till exempel för att han hade lätt för passivitetsträning och allt annat. Men överlag tar kineser in intryck och är nyfikna men det innebär inte att dom är osäkra. Bara ge lite tid om det behövs. Nu var det stress, upp, ner och sen nästa och i rasande tempo.

 

[Lillefrun]

Jag tycker det är intressant att det ens ska behöva funderas på. Just "icke-kastrerandet". Att fundera fram och tillbaka om man har en hund med problem som kanske kan förbättras med kastration, javisst.

Men om man har en problemfri hund, varför ens fundera? Njut istället av att ha en fantastisk hund och lägg tiden på att fundera på nästa roliga tricks att lära sig istället

Haha, ja han är ju världens finaste hund så snäll.

 

[Lillefrun]

En sak är att grannarna pushar för att jag ska kastrera men det har ju NOLL betydelse.Så länge jag har mina hundar kopplade har jag gjort min del.

 

[Irrbloss]

Så du håller med instruktören om att inte kanskrera lite osäker hund? Jag har inte sett några rädsla förrän han skulle gå upp för en gallertrappa. Allt annat har han tagit sig an utan problem. Instruktören berömde ju oss till exempel för att han hade lätt för passivitetsträning och allt annat. Men överlag tar kineser in intryck och är nyfikna men det innebär inte att dom är osäkra. Bara ge lite tid om det behövs. Nu var det stress, upp, ner och sen nästa och i rasande tempo.

Jag hade inte ens bekymrat mig över osäkerhet på en 8 månader gammal hund, faktiskt. Det är så mycket som händer i kropp och knopp i den åldern att även en annars trygg individ kan bli lite knasig. Jag tycker inte att det är konstigt att bli fundersam och behöva lite mer tid med nya moment under unghundstiden.

Och skit i vad grannarna säger. Du sköter dina hundar så får de själva sköta sina.

 

[Sel]

En sak är att grannarna pushar för att jag ska kastrera men det har ju NOLL betydelse.Så länge jag har mina hundar kopplade har jag gjort min del.

De har väl ändå noll, nix och nada att göra med dina hundar?

 

[Lillefrun]

De har väl ändå noll, nix och nada att göra med dina hundar?

Kan inte gå in mer på detaljer

 

[Red_Chili]

En sak är att grannarna pushar för att jag ska kastrera men det har ju NOLL betydelse.Så länge jag har mina hundar kopplade har jag gjort min del.

Hade jag haft sådana grannar så skulle jag sagt åt dem att hålla tyst, hålla sina eventuella hundar kopplade och sedan vägrat prata med dem igen.

 

[Piaff]

Amerikanarna verkar ju slentriankastrera för att det inte ska bli oplanerade valpar, men där verkar det också ohyggligt viktigt att kunna släppa sin hund lös i nån hundrastgård att leka fritt med främmande hundar i princip utan uppsyn, det är mångas i princip enda aktivering.

Jag har blivit bannad ur en corgigrupp på Facebook för att jag ifrågasatte kastrering av en 7 månaders tik och sedan kallad oseriös hundägare som hade intakt hane. Att han inte leker eller umgås med random hundar överhuvudtaget utan min uppsikt var irrelevant, han skulle orsaka en massa oönskade valpar i rescues tydligen…

 

[Lillefrun]

Men hade dom inte problem i vissa delar av USA med att gatuhundar parade sig så att det blev jätte många av dom och shelters och omplacerings organisationer
omöjligen kunde hänga med?

Kan det vara det som spökar? Alltså inte individ nivå utan krisläge?

 

[Sassy]

Men hade dom inte problem i vissa delar av USA med att gatuhundar parade sig så att det blev jätte många av dom och shelters och omplacerings organisationer
omöjligen kunde hänga med?

Kan det vara det som spökar? Alltså inte individ nivå utan krisläge?

Ja, det är ju ofta en helt annan hundhållning än här så argumenten går inte riktigt att översätta. Hundar som inte alls har får samma sociala träning och ett mycket större problem med hemlösa hundar än vi har i Sverige (tack och lov). På samhällsnivå kan det vara positivt även om individen i vissa fall blir lidande.

Vi propagerar ju för att kastrera både hingstar och hankatter (vilket jag tycker är helt rätt, kanske bör tilläggas) för både deras eget bästa och för att underlätta bra djurhållning generellt, och det är ju inte heller global standard.

 

[tanten]

Trassel är 8 månader och min plan är att inte kastrera honom sen när han blivit äldre,ser ingen anledning att göra det bara på rutin liksom. Fick dessutom lite nya idéer när jag pratade med instruktören för valpkursen. Hon rekommenderade mig att inte kastrera honom eftersom han är en försiktig liten hund. Inte rädd dock så det är väldigt bra. Men att han kanske skulle kunna bli det som äldre om man kastrerar honom. Att han behöver den lilla knuffen från testosteronet.

Jag har haft många orsaker innan och om det hänger ihop så som instruktören sa ser jag det som helt 100% att inte kastrera.

Är det fler saker jag bör tänka på i valet? Milou blev inkontinent av sin kastrering vilket avskräcker även om det kanske inte är så vanligt, Alvin var jag tvungen att kastrera för att vi bodde mitt i stan med löptikar överallt och han ylade på nätterna och åt inte och blev jätte mager. Känns som det är så individuellt. Jag tänker avvakta med kastrering av Trassel tills jag ser ett behov men kan det vara behov som ligger under ytan som gör att jag måste kastrera honom inom en viss ålder innan allt är för sent? Hur är det med aggressivitet och psyket i övrigt om jag inte kastrerar kontra om jag behåller honom intakt?

Tänker jag rätt nu eller hur tänker ni? Har ni kastrerat era hanhundar? Varför/varför inte?

I min värld kastrerar. Man om det finns problem.
Varför kastrera en vanligt fungerande individ.

 

[tanten]

Min är 11 månader men har inga planer på att kastrera just nu. Han är inte försiktig utan springer helst rakt in i allting och kastar sig utför klippor som om han kan flyga men han är reaktiv mot andra hundar. Han blir så exhalterad att han vill fram och leka NU NU NU och när han inte får blir han frustrerad och skäller.

Är orolig att kastrering hade tagit bort hans mod och bytt reaktiviteten från frustration till rädsla eller osäkerhet. Vi jobbar hårt på skvaller istället och gör bra framsteg! Har också märkt att det hjälper att ha en lekkompis hemma, han blir mindre reaktiv för han får ut den energin typ. Inte relevant för tråden kanske

Min fick ett chip mär han var mitt i hormonstormen som tonåring.
Min glada självsäkra kille blev ängslig och reaktiv. Skällde på alllt som lät eller rörde sig.
Rådjur i trädgården? =Skällde.
Såå glad att chipet slutat verka. Dominansbeteendet har gått över och han är lika kavat och glad som innan.