E
esther
Har både shettis och storhäst, har märkt att det finns en tendens att shettisar i vissa fall inte behandlas med samma, tja, nu kan vi välja; respekt, omtanke, hänsyn, allvar etc.
Det kan gälla tex vid verkning, somliga hovslagare lyfter hovarna över hashöjd och många grader ut i sidled och undrar sen varför hästen ifråga inte kan stå still.
Vid skador har jag varit med om att veterinär har kommenterat att hästen ifråga är en shettis, och att de är tåliga och kan stå ut med mer smärta och inte behöver behandlas så ofta efter en skada, eller att man har föreslagit enklare behandlingsmetoder eller att man ska avvakta behandling (vid tex hälta, hosta).
Vad beror detta på tror ni?
Kan det vara att shettisar inte alltid är "första hästen i stallet", utan kompis eller sällskapshäst?
Är det för att shettisar är dåligt försäkrade? (Och att det kan vara svårt för en shettisägare at betala dyra veterinär- och klinikvårdskostnader)?
Är det för att shettisar är ovanligt tåliga (mina tre har inte haft sårskada på de år jag har haft dem)?
Är det för att shettisar som säger ifrån när det gör ont eller är jobbigt inte är lika farliga för människan som större raser?
Jag vet med mig själv att jag inte är lika noga med att ha ABSOLUT kontroll vid hantering som med de stora; jag är lika noga med att de ska uppföra sig, men jag är inte lika noga med att kolla att jag inte kan skadas i hanteringen ( det mest smärtsamma jag har varit med om är iofs en shettisfölhov in under knät).
Jag är framförallt intreserad av vårdaspekten i detta; diskrimineras shettisar och andra mindre ponnyraser i vård/behandlingssammanhang?
Det kan gälla tex vid verkning, somliga hovslagare lyfter hovarna över hashöjd och många grader ut i sidled och undrar sen varför hästen ifråga inte kan stå still.
Vid skador har jag varit med om att veterinär har kommenterat att hästen ifråga är en shettis, och att de är tåliga och kan stå ut med mer smärta och inte behöver behandlas så ofta efter en skada, eller att man har föreslagit enklare behandlingsmetoder eller att man ska avvakta behandling (vid tex hälta, hosta).
Vad beror detta på tror ni?
Kan det vara att shettisar inte alltid är "första hästen i stallet", utan kompis eller sällskapshäst?
Är det för att shettisar är dåligt försäkrade? (Och att det kan vara svårt för en shettisägare at betala dyra veterinär- och klinikvårdskostnader)?
Är det för att shettisar är ovanligt tåliga (mina tre har inte haft sårskada på de år jag har haft dem)?
Är det för att shettisar som säger ifrån när det gör ont eller är jobbigt inte är lika farliga för människan som större raser?
Jag vet med mig själv att jag inte är lika noga med att ha ABSOLUT kontroll vid hantering som med de stora; jag är lika noga med att de ska uppföra sig, men jag är inte lika noga med att kolla att jag inte kan skadas i hanteringen ( det mest smärtsamma jag har varit med om är iofs en shettisfölhov in under knät).
Jag är framförallt intreserad av vårdaspekten i detta; diskrimineras shettisar och andra mindre ponnyraser i vård/behandlingssammanhang?
