Om det skiter sig, en tråd om planering

[sjoberga]

Jo visst.
Men det löser man lättast och fortast genom att gräva ner ledningarna.
Nedgrävda ledningar klarar stormfälld skog bättre än luftledningar.

Inte överallt. EON skulle gräva ner våra ledningar för 15 år sedan men gav upp. Fanns bara sten att ”gräva” i. Nu valde de att planera om och isolera luftledningarna, och det har varit en stor förbättring (dvs det kan ligga träd på ledningarna utan avbrott). Men de vidlyftiga planerna om nedgrävande passade inte denna terräng.

 

[Inte_Ung]

Ett ytterst tillfälligt ex bpdde i ett hyreshus i Sthlm där de hade dusch i källaren, på 90-talet. Persbrandt i handduk.

Sådant finns fortfarande i gamla hyreshus.

 

[Luff]

Nu vet vi ju att det är omöjligt att styra en buke-tråd, men jag ville och vill inte att det blir en "är du prepper"-tråd då en"prepper" för mig är en som förbereder sig inför tex ett krig eller en stor miljökatastrof som påverkar typ hela länder.

Jag tänker sådant som kan drabba en personligen mer?

Om min sambo går ifrån mig så kommer jag måsta sälja/låna ut hästarna och förmodligen flytta till mina föräldrar eller systrar då jag är långtidssjukskrivna med usel ekonomi. Men jag känner mig ändå rätt lugn just för att jag tänktt tanken och planen för vad jag behöver göra för att livet ska fungera ändå finns där?

Jag läste någon gång en bok där huvudpersonen var på väg ut i krig och fick början på en ångestattack, hen satte sig då i några minuter och lät sig tänka tanken att det värsta skulle hända och hur det skulle kännas för att sedan kunna gå vidare från den förlamande skräcken att något kunde hända. (Usch vad jag förklarar dåligt!)

Men ungefär så försöker jag göra också. Gå igenom vad som skulle kunna hända, tänka ut lösningar/ sätt att hantera "worst case scenario" för att sedan kunna flytta mig själv vidare från tankarna att "tänk om". Som jag annars lätt fastnar i.

Jag förstår precis. Jag har absolut tänkt genom scenarion som att jag och/eller maken dör, hur barnen då skulle klara sig, i olika åldrar till exempel. Om huset brinner, vad skulle jag rädda efter de levande är säkrade och så vidare. Jag tänker både på det praktiska och känslomässiga.
Det är inte ett katastroftänk som jag mår dåligt av utan det är så jag fungerar. Gillar att planera o fundera. Tror också starkt på att målbildstänk hjälper en när det händer. Hjärnan har ju övat.
Sen har jag naturligtvis djupgående preppertankar också. För att jag kan.

 

[MacGyver 2.0]

Jag har ekonomin att kunna hitta bostad och lösa mycket på egen hand. Jag står i kö hos hyresbolaget här i stan och har rätt många poäng nu. Bor i hyresrätt så har inte preppat för strömlöst osv.

Jag tänkte att händer något kritiskt så får jag lösa det då. Att planera för alla osannolika och kritiska händelser känns inte som ett hälsosamt sätt att leva.

Men vi har ett hyfsat förråd av mat hemma. Men det är för att vi lagrar sånt som går att förvara länge när det är billigt.

Svarar dig och flera andra samtidigt, ingenstans handlar det om ekonomi när det gäller att ha en back-up när det oväntade inträffar utan att ha en plan som är hållbar och inte tvingas söka upp avlägsna släktingar man aldrig umgåtts med för att tigga om mat och husrum, dessutom sover man jäkligt gott när man vet att packar rökgasfläkten i pannan ihop är det bara att ta den dammiga kartongen med den nya som stått bakom pannan i flera år och byta ut den, väntetid funkar inte mitt i vintern.

Vi lever med ibland komplexa system numera så vill man sova gott ordnar man med back-up när tid och ekonomi tillåter och inte när "världen rasat".

 

[jeennnnyy]

Svarar dig och flera andra samtidigt, ingenstans handlar det om ekonomi när det gäller att ha en back-up när det oväntade inträffar utan att ha en plan som är hållbar och inte tvingas söka upp avlägsna släktingar man aldrig umgåtts med för att tigga om mat och husrum, dessutom sover man jäkligt gott när man vet att packar rökgasfläkten i pannan ihop är det bara att ta den dammiga kartongen med den nya som stått bakom pannan i flera år och byta ut den, väntetid funkar inte mitt i vintern.

Vi lever med ibland komplexa system numera så vill man sova gott ordnar man med back-up när tid och ekonomi tillåter och inte när "världen rasat".

Har man god ekonomi tar man väl in på hotell istället för att söka upp kusin? Eller köper sig ett nytt boende? Jag tror god ekonomi verkligen hjälper i de allra flesta kriser.

 

[MacGyver 2.0]

Jag förstår precis. Jag har absolut tänkt genom scenarion som att jag och/eller maken dör, hur barnen då skulle klara sig, i olika åldrar till exempel. Om huset brinner, vad skulle jag rädda efter de levande är säkrade och så vidare. Jag tänker både på det praktiska och känslomässiga.
Det är inte ett katastroftänk som jag mår dåligt av utan det är så jag fungerar. Gillar att planera o fundera. Tror också starkt på att målbildstänk hjälper en när det händer. Hjärnan har ju övat.
Sen har jag naturligtvis djupgående preppertankar också. För att jag kan.

"Prepping" som många väljer att kalla det är bara en försäkring, vi försäkrar bilen, båten, stugan, inventarierna och kanske oss själva vad det gäller sjukdom men att försäkra tillvaron, alltså "preppa" då slår folk ifrån sig och kallar den som planerar för paranoid, det handlar enbart om att mildra skadan om (när) det otänkbara hänt.

 

[MacGyver 2.0]

Har man god ekonomi tar man väl in på hotell istället för att söka upp kusin? Eller köper sig ett nytt boende? Jag tror god ekonomi verkligen hjälper i de allra flesta kriser.

Jovisst, om det finns nåt ledigt rum eller nåt hotell kvar, pengar löser inte mycket när verkligheten flåsar en i nacken.

 

[jeennnnyy]

Jovisst, om det finns nåt ledigt rum eller nåt hotell kvar, pengar löser inte mycket när verkligheten flåsar en i nacken.

Självklart inte! Men tror inte det har en apokalyps som drabbade dina bekanta från Stureplan? Eller hur?

Dessutom tror jag att pengar hjälper rätt mkt i alla kriser de flesta är med om. Men kan förstås komma att visa sig att jag har fel i det. Mer än en extra rökgasfläkt åtminstone.

 

[Lingon]

Svarar dig och flera andra samtidigt, ingenstans handlar det om ekonomi när det gäller att ha en back-up när det oväntade inträffar utan att ha en plan som är hållbar och inte tvingas söka upp avlägsna släktingar man aldrig umgåtts med för att tigga om mat och husrum, dessutom sover man jäkligt gott när man vet att packar rökgasfläkten i pannan ihop är det bara att ta den dammiga kartongen med den nya som stått bakom pannan i flera år och byta ut den, väntetid funkar inte mitt i vintern.

Vi lever med ibland komplexa system numera så vill man sova gott ordnar man med back-up när tid och ekonomi tillåter och inte när "världen rasat".

Jag sover jäkligt gott när jag vet att om något väsentligt i min bostad går sönder så är det hyresvärden som löser det åt mig.

Jag anser att det är att vara paranoid och naiv samtidigt att planera för extremhändelser. Paranoid eftersom de så sällan händer och naiv eftersom det finns så väldigt många olika såna händelser med den låga sannolikheten så att tro att man förutse vilka som kommer inträffa och preparat för dem är enligt mig naivt.

Däremot är det klokt att se till att ha en egen ekonomi så att man kan stå på egna ben vid behov och kan lämna ett dåligt förhållande utan att behöva bo hos släktingar. Det är klokt att sätta upp sig i kö hos de lokala hyresvärdar som tillämpar poängsystem/ködagar utifall att man skulle behöva en ny bostad snabbt.

 

[Enya]

Jag tänker att man får göra som man vill utan att någon av sidorna ska slå sig för bröstet och tycka att någon är naiv eller paranoid eller inkräktar på släktingar och tigger mat?

Personligen har jag som sagt det väsentliga täckt. Försäkringar, bostadsköer, vad som händer mina hundar om jag trillar av pinn, och även mat hemma, då jag handlar sällan och mer istället för ofta och lite.

Blir det riktigt illa ser jag inte att jag ska snylta på någon, jag gör som @ufot tror jag det var, och gör slut på det. det är trots allt också en plan.

 

[MacGyver 2.0]

Jag sover jäkligt gott när jag vet att om något väsentligt i min bostad går sönder så är det hyresvärden som löser det åt mig.

Jag anser att det är att vara paranoid och naiv samtidigt att planera för extremhändelser. Paranoid eftersom de så sällan händer och naiv eftersom det finns så väldigt många olika såna händelser med den låga sannolikheten så att tro att man förutse vilka som kommer inträffa och preparat för dem är enligt mig naivt.

Däremot är det klokt att se till att ha en egen ekonomi så att man kan stå på egna ben vid behov och kan lämna ett dåligt förhållande utan att behöva bo hos släktingar. Det är klokt att sätta upp sig i kö hos de lokala hyresvärdar som tillämpar poängsystem/ködagar utifall att man skulle behöva en ny bostad snabbt.

Vad det gäller mig personligen har jag inte bott i lägenhet sen vi flyttade därifrån och till villa i mitten på 60-talet och sen början på 80-talet har jag bott på landet och har inga som helst planer på varken lägenhet eller villa, det livet är jag klar med.
På landet har man ju lite andra premisser att ta hänsyn till och planera för, samt oändliga möjligheter att skapa det liv man vill och det är det jag gjort och paranoid är nog det minsta jag är, bara medveten om att saker händer när läget är som sämst och då gäller det att snabbt minimiera skadan.

 

[Tantan]

Vad det gäller mig personligen har jag inte bott i lägenhet sen vi flyttade därifrån och till villa i mitten på 60-talet och sen början på 80-talet har jag bott på landet och har inga som helst planer på varken lägenhet eller villa, det livet är jag klar med.
På landet har man ju lite andra premisser att ta hänsyn till och planera för, samt oändliga möjligheter att skapa det liv man vill och det är det jag gjort och paranoid är nog det minsta jag är, bara medveten om att saker händer när läget är som sämst och då gäller det att snabbt minimiera skadan.

Det är ju väldigt olika vad man uppskattar och ser som livskvalitet. Jag hade inte varit nöjd med ditt boende och du säkert inte med mitt. Jag älskar att ha massa fönster, ett stort kök, matsal och massa folk hemma stup i kvarten då min familj är av det utökade slaget. Jag vill ha plats för både mina pysselprojekt och sambons flygel i vardagsrummet. Jag gillar att ha grannar nära även om jag inte umgås med dem. Jag gillar att åka till surdegsbagerier, gå på bio och restaurang. Jag gillar folkvimmel. Jag vill ha plats för orimliga mängder porslin bara för att det gör mig glad att titta på. Din drömtillvaro låter ofta som min mardröm.

 

[Sassy]

Jag hade gemensam dusch i källaren i min första egna riktiga lägenhet, tror det var 2006. Husen var nog byggda på 20-30 talet. Sett att dom har det så fortfarande i dom husen. Billig hyra.

Husen mittemot mitt har fortfarande dusch i källaren för ettorna. Byggt tidigt 30-tal, och då var det ju ett sanitärt lyft att alla hade tillgång till dusch (och bastu).

Vet inte om de tänkt försöka bygga om vid stambyte, men det är ju kötid för att få en sån pga den låga hyran och utbyggda badrum kommer ju leda till färre lägenheter så det kanske inte är någon som direkt vinner på det?

 

[parellikusken]

Husen mittemot mitt har fortfarande dusch i källaren för ettorna. Byggt tidigt 30-tal, och då var det ju ett sanitärt lyft att alla hade tillgång till dusch (och bastu).

Vet inte om de tänkt försöka bygga om vid stambyte, men det är ju kötid för att få en sån pga den låga hyran och utbyggda badrum kommer ju leda till färre lägenheter så det kanske inte är någon som direkt vinner på det?

Vad jag minns tyckte jag inte det var speciellt jobbigt att ha duschen där, var alltid fräscht och rent. Bodde där ett år. Hade definitivt inte fått plats med dusch i badrummet på ett rimligt sätt.
Visst, ibland tyckte jag att det var lite kämpigt att gå ned och duscha, men då tänkte jag på den låga hyran och kände mig nöjd ändå.

 

[MacGyver 2.0]

Det är ju väldigt olika vad man uppskattar och ser som livskvalitet. Jag hade inte varit nöjd med ditt boende och du säkert inte med mitt. Jag älskar att ha massa fönster, ett stort kök, matsal och massa folk hemma stup i kvarten då min familj är av det utökade slaget. Jag vill ha plats för både mina pysselprojekt och sambons flygel i vardagsrummet. Jag gillar att ha grannar nära även om jag inte umgås med dem. Jag gillar att åka till surdegsbagerier, gå på bio och restaurang. Jag gillar folkvimmel. Jag vill ha plats för orimliga mängder porslin bara för att det gör mig glad att titta på. Din drömtillvaro låter ofta som min mardröm.

Så är det oftast och jag skulle inte uppskatta det liv du lever för fem öre utan vantrivas varenda sekund, visst är det härligt att man kan vara så himla olika annars hade alla älskat surströmming och hatat pannkaka.

 

[MacGyver 2.0]

Vad jag minns tyckte jag inte det var speciellt jobbigt att ha duschen där, var alltid fräscht och rent. Bodde där ett år. Hade definitivt inte fått plats med dusch i badrummet på ett rimligt sätt.
Visst, ibland tyckte jag att det var lite kämpigt att gå ned och duscha, men då tänkte jag på den låga hyran och kände mig nöjd ändå.

På förra stället jag bodde där fanns inget rinnande vatten alls inne utan bara vatten i ladugården, dusch fanns i ladugården med varmt och kallt vatten och det hände att jag fick sällskap i duschen också,,,,,,, av nån ko.

 

[Palermo]

Svarar dig och flera andra samtidigt, ingenstans handlar det om ekonomi när det gäller att ha en back-up när det oväntade inträffar utan att ha en plan som är hållbar och inte tvingas söka upp avlägsna släktingar man aldrig umgåtts med för att tigga om mat och husrum, dessutom sover man jäkligt gott när man vet att packar rökgasfläkten i pannan ihop är det bara att ta den dammiga kartongen med den nya som stått bakom pannan i flera år och byta ut den, väntetid funkar inte mitt i vintern.

Vi lever med ibland komplexa system numera så vill man sova gott ordnar man med back-up när tid och ekonomi tillåter och inte när "världen rasat".

Naturligtvis handlar det mycket om ekonomi. Pengar kan bytas mot snart sagt vadsomhelst, så har man gott om dem är man redo även för kriser som inte kan lösas med en rökgasfläkt.

 

[sjoberga]

Naturligtvis handlar det mycket om ekonomi. Pengar kan bytas mot snart sagt vadsomhelst, så har man gott om dem är man redo även för kriser som inte kan lösas med en rökgasfläkt.

Pengar har en tendens att gå mot värdelöshet vid vissa typer av kriser. De går inte att äta och knappt att värma sig med. Pengar är beroende av en stabil stat som garanterar deras värde, och är det där krisen ligger så är de inte mycket att ha.

 

[Palermo]

Pengar har en tendens att gå mot värdelöshet vid vissa typer av kriser. De går inte att äta och knappt att värma sig med. Pengar är beroende av en stabil stat som garanterar deras värde, och är det där krisen ligger så är de inte mycket att ha.

Dock ej vid tex strömavbrott.

 

[Inte_Ung]

När jag gick i högstadiet så hade jag en klasskamrat som bodde på en liten mjölkgård.
De hade kallvatten i köket och utedass
Tvättade sig gjorde man i mjölkrummet i ladugården.

Min Mormor och Morfar hade WC och badrum med rinnande varmt och kallt vatten redan 1934 i sitt stora hus.
Min Farfars mor hade rinnande varmt och kallt vatten i köket och badrummet samt en gästtoalett med bara kallvatten i den nybyggda våningen på Östermalm 1929.

Min släkt sålde på 1970-talet ett hus i Gamla Stan med kallvatten i trapphuset och utedass på gården.

Så jag skulle vilja påstå att standarden var väldigt olika för 50 år sedan.