Omplacering - hur gör man? Hur klarar man sorgen?

[prinsessfeminist]

Kör uppdatering här @Mia_R :

Lite trådkapning, men hur har det gått med din tumme och omplaceringen av eran egen hund?

Tack, tummen är bättre. Inget plåster eller så, men äh... särskilt duglig är den då inte. Nu har jag påbörjat ett träningsprogram för att få mer rörlighet och styrka. Den är både stel och klen och ja... värdelöst är det. Men jag ska vara glad att den är kvar.

Omplaceringen är ett lidande. Jag sörjer, men vovven har det bra.

Det sköljer över mig då och då och det känns så ofattbart tomt. Ändå är huset fullt, så att säga.

Tiken som är kvar, har fått fyra ljuvliga valpar och jag gläds åt dem och jag borde vara "nöjd".

Men hon var väldigt mycket "min hund", hunden som flyttade. Medan jag är den kvarvande hundens "egna matte".

Förstår någon hur jag menar?