Ovana situationer - er strategi...

[ang]

Jag är på intet sätt någon expert, men efter att under lång tid läst flertalet trådar här på Buke kan jag inte låta bli att fundera. Självklart är ett forum till för diskussioner, men vissa ämnen dyker upp gång på gång som problem med lastning, hästar på gången, uteritter med "farliga" saker längs vägen, att binda upp hästen på gången, skoning, fodringsrutiner, oönskat beteende... listan kan säkert göras längre.

Ofta upplever jag dock att det är vi som människor som har, eller orsakar, problemen för vi vet inte hur vi skall tackla situationen. Vår osäkerhet "smittar av" sig på hästen, och utvecklar bara negativa känslor och stress inför situationen. Hur mycket tycker ni kan härledas till ett gott ledarskap, och till en god relation med hästen? I vårt förmänskligande av hästen så övar många t ex lastning - men är det inte förtroendet i relationen som bör tränas ganska ofta?

Hur mycket bara iakttar och umgås ni med er häst, för att se dess beteende och reaktioner? Tränar ni någonsin er själva mentalt, för att kunna reagera på ett konstruktivt sätt - och för att kunna vara en ledare? Naturligtvis uppstår svårigheter längs vägen, men jag tror man måste se tillbaka rent generellt och inte bara fokusera på ett specifikt "problem"?

 

[tretjak]

Tror att du är inne på helt rätt spår. Behöver bara gå till mig själv och min häst, problemen kommer ju sällan ensamma utan det gäller i flera olika situationer. Visst kan man väl ibland behöva ta itu med ett specifikt problem som kanske har sina särskilda orsaker men om hela relationen till hästen genomsyras av osäkerhet och problem så är det inte lika lätt att lösa. Jag håller med dig i ditt resonemang men hur kan man då lösa problemet rent praktiskt? Gå till psykolog? Obs! jag är inte ironisk nu!

Själv har jag försökt vara så praktisk som möjligt och ta hjälp utifrån, träna i säkra miljöer, försöka få ett bra avslut på varje träningspass, gå av och leda hästen om det inte känns säkert att ta en konflikt förbi "det farliga" etc. Problemet som uppstår är att man blir så begränsad till sist, man löser inte riktigt grundproblemet. För egen del just nu så känns det som om man inte riktigt behärskar sin häst och det är ingen trevlig känsla. Jag är mer och mer inne på att man kanske inte ska envisas med alla hästar, det finns hästar och ryttare som inte går ihop helt enkelt. Jag har många års erfarenhet av olika hästar men har genomgående haft "snälla", godmodiga och samarbetsvilliga hästar. Är det en tillfällighet, formar man hästen, söker man sig till en viss typ etc?
Självförtroende är säkert otroligt viktigt i samvaron med hästar men som sagt vad gör man när detta har fått sig en törn?

 

[mandalaki]

Så rätt du har !

Jag tränar med min häst. Men det är mig jag tränar. Min häst är av typen mycket otrygg utan nån annan individ som trygghet - och när jag är harig eller okoncentrerad är hon hopplös. Därför försöker jag göra saker så att JAG ska lära mig hålla mig lugn, för är jag lugn, är hon det också.

Läste en tråd häromdagen som är exempel på precis det du menar. En tjej hade en svårlastad häst, hur skulle hon göra? Men senare i tråden visade det sig att hästen aldrig varit svårlastad tidigare och att den gärna gick på när tjejens instruktör lastade :smirk:. Är det då hästen som behöver lastträning ?

mandalaki

 

[Blue_moon]

Oftast så är det, som sagt, människan som behöver tränas. Min häst var lite rädd för vatten. Jag tänkte det till ett jättestort problem- hästen nästan vägrade gå på de vägar där det nästan säkert finns i alla fall en vattenpöl. Jag förstor tillslut att det endast var mitt fel så jag började tänka mej själv och hästen genom vattenpölar o dy. Hästen blev lugnare, och nu går det att gå igenom vanliga pölar, större grumliga är lite svårt men jag tar det själv lugnt, så efter ett par sekunders tvekan så går hästen igenom.

Jag kan rida honom förbi somliga s k farliga saker utan att han tvekar, när någon annan sitter upp som är van vid sin häst som brukar stanna på ett visst ställe- vad händer då?? Min häst stannar också.

Min häst har däremot gjort mej helt trafiksäker. Bilar och lastbilar har aldrig varit problem för honom. Däremot för mej som nästan sprungit iväg bara jag hag sett en bil på vägen. Jag vet inte själv varför, men jag är rädd för trafik. Men min häst har tagit bilar med ro så nu är tom jag lugn. Snäll häst..

Haha vart jag ville komma med denna uppsats var att du har rätt- det är människan som måste tränas (oftast) och inte hästen.

 

[Spider84]

Jo man får helt klart försöka läsa sig själv och se om det är det som är problemet. Just nu har jag bara Aminette och vi är såpass samkörda att jag inte ens tänker problem. Jag vet hur hon reagerar och hur jag reagerar och jag hittils inte stött på något som vi inte löst relativt fort utan något större argument på något håll.

Men köper jag en annan (ny) häst så kanske jag får börja tänka om, vad vet jag.

 

[kingb]

Jag delar min häst med en tjej och vi skriver "dagbok" över vad som händer när vi rider. Jag räknar mig verkligen inte som världens modigaste ryttare, men när jag rider har det ALDRIG hänt något "läskigt" med min häst, medan det när den andra tjejen rider händer något otäckt nästan varje dag (hästen har varit stirrig, fått panik när de ska gå över broar, blivit rädd för det och det och det....). Så jag tror verkligen att det hänger mycket på hur hästen ser på dig som rider - är det här en person som jag kan lita på och som ser till så att vi inte råkar ut för något farligt eller måste jag hålla koll själv? Absolut! Därför har jag skaffat den här hästen som jag känner mig helt trygg med så kan han känna sig helt trygg med mig.

 

[Dulcidine]

Kunde inte ha sagt det mycket bättre själv.

 

[caballus]

Snyggt Skrivet

Ju mer förtroende en häst har för dig, ju lättare är det att lösa specifika problem.

Tex. kan man nästan inte ens kräva av en häst att traska på en transport efter någon de inte litar på. Hästar måste se att vi människor är vettiga i vårt handlande och sätter deras säkerhet i främsta rummet, för att vilja följa efter oss överhuvudtaget.

Visst, mycket går att lösa med tvång och våld, men det är synd när det finns ett så mycket enklare sätt...

 

[ang]

Tack alla för era synpunker

Det är intressant, och det är än mera intressant att höra hur andra resonerar om sånt här. För visst tränar jag med våra pållar och snart kommer ju den tredje hem som är ytterligare en individ.

Men som nån skrev om att träna sig själv... Är det inte konstigt att vi inte har mera mental träning i en sport som ridsporten? I andra idrotter är det vanligt åtminstone på högre nivå, och ändå är det vi som samarbetar (eller förmodas samarbeta...) med en annan individ där vi inte ens elar talspråket med varandra?

 

[caballus]

Talspråket delar vi inte med varandra, men istället kroppsspråket!

Däremot är det precis som du säger, väldigt få som överhuvudtaget tagit sig tid att förstå och påverka alla de signaler en kroppshållning kan visa. Vet man inte hur man ska agera och bete sig är det ju inte heller så konstigt att hästarna läser oss fel

Fast det är ju precis sånthärnt som man aldrig kommer få lära sig på en ridskola (läs: RID) där allting går ut på ridningen i sig.
Skulle hellre vilja se folket på en HÄSTskola, där man förutom ridning även grundar starkt på hästens psykologi och all kringliggande träning och skötsel - där man lär sig hantera just de situationer du nämner i ditt huvudinlägg.

Hästarna fattar ju vad vi vill om vi bara vevar rätt med armarna (typ) med vi fattar ju inte ens vad en örönviftning på deras språk betyder Hur ska man då överhuvudtaget kommunicera?

 

[lil-sis]

Eftersom jag är hemskt lugn av naturen så funderar jag inte så mkt på sånt, det löser vi när sitautionen uppstår. Ponnyn tappar inte heller fattningen så det mesta som händer är att vi tvärstannar eller möjligen att hon hoppar till.

Vad gäller introduktion av nya saker så kör jag enligt principen "det här har vi gjort hundra gånger förut så det är inget att oja sig över" och det fungerar väldigt bra. Hon är inriden på det sättet, hoppade upp och red ut

 

[mandalaki]

Läste en intressant notis i tidningen i dag:

SLU har testat hur spända människor påverkar hästar.

Människan fick rida eller leda hästen en 30-meterssträcka fyra gånger.
Fjärde gången fick människan veta att det skulle stå någon och fälla upp ett paraply i mitten av sträckan.

Efter den fjärde sträckan hade BÅDE människa och häst tydligt ökad hjärtaktivitet. Det var bara det att där stod ingen med nåt paraply, människan bara TRODDE att det skulle göra det

Träna dig själv, inte hästen, alltså...

mandalaki

 

[Spider84]

Det var kul att få veta.
Vad kul att de gör sån studier tycker jag det kan man lära sig mycket av.

 

[mandalaki]

Jo, precis. Naturligtvis visste jag redan att det är så - men det var så kul att de till med gjort försök som visar konkret att det stämmer.

Fast på ett sätt är det nedslående också. HUR ska jag bli så lugn så att min häst uppfattar mig som lugn? Jag får droga mig :smirk:...

mandalaki