Ni som redan gjort det här, hur bär man sig åt för att få en drygt tvååring mitt uppe i värsta trotsåldern att göra som man vill (dom säger den ska komma vid tre, men här är den då redan här, blir det värre vid tre då flyttar jag 
). Jag hör ju att man använder lite fel språk till henne, för hon springer runt och säger åt folk att dom ska göra si eller så, kommenderar liksom, det har hon givetvis fått från oss, så där måste vi ändra tonfall, inget vi tänkt på, men hon bemöter väl omgivningen som hon blivit bemött. Om man blir arg på henne för att hon absolut inte vill något, tex klä av sig overallen efter man varit ute, då får hon gummiben och vägrar stå upp, samtidigt som hon skrattar en rakt i ansiktet så hon håller på att kikna. Hon är också väldigt egocentrisk och gapar och skriker om hon inte får uppmärksamhet, där har vi varit duktigare i alla fall på att inte ge henne uppmärksamhet för såna negativa saker. En grej som hon testar som är lite farlig, det är att hon springer ifrån oss och busar om vi är ute och går, och stannar inte/kommer inte tillbaka om vi säger åt henne att inte springa iväg. Hon lyssnar liksom inte. Tyvärr är hon väldigt självständig, så att gå åt andra hållet hjälper inte, hon fortsätter glad i hågen med sitt.
Så hur bär man sig åt? Känns som inget hjälper just nu, hon är helvild. Vi försöker stanna upp henne, sätta oss på golvet och tydligt men kortfattat förklara vad vi vill att hon ska göra och varför.
Berätta vilka dundermetoder ni använder/använt på era trotsbarn.
). Jag hör ju att man använder lite fel språk till henne, för hon springer runt och säger åt folk att dom ska göra si eller så, kommenderar liksom, det har hon givetvis fått från oss, så där måste vi ändra tonfall, inget vi tänkt på, men hon bemöter väl omgivningen som hon blivit bemött. Om man blir arg på henne för att hon absolut inte vill något, tex klä av sig overallen efter man varit ute, då får hon gummiben och vägrar stå upp, samtidigt som hon skrattar en rakt i ansiktet så hon håller på att kikna. Hon är också väldigt egocentrisk och gapar och skriker om hon inte får uppmärksamhet, där har vi varit duktigare i alla fall på att inte ge henne uppmärksamhet för såna negativa saker. En grej som hon testar som är lite farlig, det är att hon springer ifrån oss och busar om vi är ute och går, och stannar inte/kommer inte tillbaka om vi säger åt henne att inte springa iväg. Hon lyssnar liksom inte. Tyvärr är hon väldigt självständig, så att gå åt andra hållet hjälper inte, hon fortsätter glad i hågen med sitt.Så hur bär man sig åt? Känns som inget hjälper just nu, hon är helvild. Vi försöker stanna upp henne, sätta oss på golvet och tydligt men kortfattat förklara vad vi vill att hon ska göra och varför.
Berätta vilka dundermetoder ni använder/använt på era trotsbarn.
