Planerat kjejsarsnitt?

Status
Stängd för vidare inlägg.

Humelibumlan

Trådstartare
Får "vem som helst" välja planerat kjejsarsnitt, eller måste man vara "kvalificerad" av en eller annan orsak? :confused:
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

Nej det är väldigt svårt att "få" ett snitt bara för att du känner för det... Om det är av förlossnings skräck så brukar man få gå till aurorabarnmorskor eller likn som ska hjälpa en att komma över det. Sen är det ganska många som får snitt när det är "bevisat" att man verkligen har problem och inte bara tycker att det verkar "jobbigt"...

Sen finns det även en del sjukdomar och skador som ger rätt till kjesarsnitt utan diskussioner.
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

Snurrfian skrev:
Nej det är väldigt svårt att "få" ett snitt bara för att du känner för det... Om det är av förlossnings skräck så brukar man få gå till aurorabarnmorskor eller likn som ska hjälpa en att komma över det. Sen är det ganska många som får snitt när det är "bevisat" att man verkligen har problem och inte bara tycker att det verkar "jobbigt"...

Sen finns det även en del sjukdomar och skador som ger rätt till kjesarsnitt utan diskussioner.
Jo, jag misstänkte att det inte var "valfritt".. Det verkar ju rätt "jobbigt" att föda barn ;)

Men hur funkar det om man är "kvalificerad" och har dokumenterade problem som kan ge problem vid en förlossning... Men vill föda naturligt ändå... fast när man väl hamnar i förlossningsrummet, inte klarar av att hantera situationen? Kan de ta kjejsarsnitt då?

Lite rörigt kanske, men min hjärna funkar så.. ;)
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

du har rätt att få såpass mycket stöd under grav. att du känner att du pallar med. Väl på förlossningen har jag inte vart med om att någon fått snitt av den orsaken, tar det för lång tid och bebben är i fara så ja -akutsnitt. Men när kvinnorna väl ligger där så kommer urkraften fram ;)
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

vacasso skrev:
du har rätt att få såpass mycket stöd under grav. att du känner att du pallar med. Väl på förlossningen har jag inte vart med om att någon fått snitt av den orsaken, tar det för lång tid och bebben är i fara så ja -akutsnitt. Men när kvinnorna väl ligger där så kommer urkraften fram ;)
*s* Om man har svårt palla med livet i allmänhet då? ;)

Jag kan tolka det som att det är bäst bestämma sig innan, för när det väl gäller, så får man snällt finna sig i situationen?
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

Nu är vi inne på mina domäner, jag är väl mer eller mindre proffs :p på detta ämne... :D
Jag snittades första gången pga förlossningsrädsla (typ - är egentligen inte själva förlossningen som skrämmer mig, men det hänger ihop). Andra gången av medicinsk orsak, då de fick klipa upp livmodern lite extra för att få ut ungen första gången = större risk för att livmodern ska brista vid ett värkarbete - som jag alltså inte FÅR gå igenom. Därmed ska jag snittas även denna gång.

Nej, man kan inte bara "välja" kejsarsnitt. Det är väl det korta svaret på frågan.

Det lite längre svaret följer:
Ett snitt är ju en bukoperation med allt vad det innebär i risker mm. Det krävs att en läkare fattar beslut om att denna operation ska ske och läkaren bör ju då ha bra argument att bygga sitt beslutsfattande på. För OM något går åt skogen så är ju läkaren ifråga ansvarig för det.

Förlossningsrädsla är väl en av de vanligare orsakerna till att kejsarsnitt efterfrågas. (Jag har en bestämd känsla att det är detta som gäller för dig och går därför djupare in på det) Detta kan mycket väl vara en godtagbar orsak till ett snitt, MEN detta vill de reda ut först. Man brukar bli skickad till samtal med en barnmorska som har detta som specialintresse. I många landsting kallas detta Aurora, här heter det Amanda men är precis samma sak. Denna barnmorskas uppgift är att försöka bena ut hur du ska kunna bli hjälpt till bästa möjliga förlossningsupplevelse utifrån Dina möjligheter, oavsett om det slutar med en vaginal förlossning eller ett kejsarsnitt. Ni försöker gemensamt bena ut vad det är som skrämmer Dig och om det är något som faktiskt går att klara ut utan att snittet krävs. De flesta förlossningsrädda är det pga okunskap, faktiskt (rädsla för smärta och för att förlora kontrollen är vanligt). I ganska många fall så räcker det med dessa samtal och mer information så vågar tjejerna försöka föda vaginalt. Det räcker inte för alla, men faktiskt för väldigt många.
Sen ska man också vara medveten om att i slutet av graviditeten så är man så jävla LESS på magen att man bara VILL bli av med den, nästan till vilket pris som helst! :devil:
(den här gången kan jag säja att jag varit så avspänd att jag nog hade vågat försöka föda vaginalt OM jag hade fått.. Men kanske är det just för att jag vet att jag inte får.. :o Förra gången hade jag TÄNKT försöka bearbeta mina rädslor i lugn och ro, men fick ju tidigt beskedet att jag ändå inte fick föda, så...)

Känner du rädsla och osäkerhet inför förlossningen, ta upp det med din bm på mvc DIREKT så att du hinner gå igenom dessa samtal som kan behövas - oavsett hur det slutar sen!
Och kom också ihåg att de allra flesta känner sig mer elle rmindre oroliga inför detta okända som koma skall. För vissa är det en jättetröskel att kliva över, medan andra ändå hanterar sin oro och allt går bra!

Din nästa fråga:
OM du trots rädsla väljer att försöka föda vaginalt så är det ju för det första bra om du berättar detta för tjänstgörande barnmorska (t.ex i din förlossningsplan - ett papper man skriver innan där man anger sina önskemål på förhand).
Skulle det var så illa att du då känner att du inte klarar av situationen alls så tror jag att man i första hand går efter hur barnet mår. Blir man fulllständigt blockerad av skräck så mår ju inte barnet bra av det heller och det kan tillstöta komplikationer av detta skäl. DÅ lägger de dig ner på sängen, kör iväg den till operationsavdelningen och tar fram kniven.. ;)

Undrar om jag fick med allt jag tänkte skriva? :p
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

Hejsan, jag sökte om kejsarsnitt när jag var gravid. Jag är bara 155 cm lång och läkaren såg att min son var lite över 4 kilo tung och 52 cm lång (ultra ljud). Det var då vi sökte om kejsarsnitt med tanke på att det kunde bli en komplicerad födsel. Gissa vad: jag fick avslag på söknaden! Så när det väl var dags att föda så kom han inte ut, så det hela slutade med sugkopp och en massa stygn på mig. Men jag är glad att jag födde naturligt, så att kunde uppleva det trots att min son var för stor egentligen till att komma ut den naturliga vägen. Jaja, då vet ni hur jag födde :smirk: min son.
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

Jösses! :D Tackar så hemskt för att du tog dig all tid att svara och så utförligt! :bow: :love:

Faktum är att jag inte är varken rädd för förlossningen eller smärtan.. Utan problemet är min psykiska sjukdom som gör att jag är ganska medveten om vad jag klarar av att hantera och inte...
Och efter att idag diskuterat saken med psykläkare, som då frågade saker jag inte ens tänkt på... Enligt henne var det typ så att jag skulle ha kjejsarsnitt.. (Inget ont om henne nu, utan det var hur pratstunden utvecklades och hon har inte satt griller i mitt huvud) som jag började fundera på hur det funkar...

Helst vill jag föda vaginalt, inget snack om den saken, problemet är att jag (ocj min doktor) vet hur jag reagerar och jag tror kanske det inte är så lämpligt om den blivande modern får fullkomlig panik under förlossningen, klipper till barnmorskan och kutar ut från sjukhuset för att gömma sig på (o)lämplig plats... :smirk: ;)
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

Okej.. Hmm..
I ditt fall är det väl då kanske ännu viktigare att du diskuterar igenom förlossningen ordentligt med såväl barnmorskan på mvc, går igenom nämnda samtal och har psykdoktorn inblandad, så att det blir på bästa möjliga sätt utifrån DINA förutsättningar...
Men skulle du försöka vaginalt och få panik så är jag helt övertygad om att de kommer vara beredda med narkosgasen i ditt fall ;). Inte fan skulle de chansa på att du gör något som kan skada både dig och barnet!

Man vet ju att det bästa för BARNET är att födas vaginalt och OM det verkar finnas en chans att du KAn klara av det så tror ajg nog att du FÅR försöka om du vill det! Men, som sagt, att det då finns backup som är beredd på det värsta..
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

Humelibumlan skrev:
Får "vem som helst" välja planerat kjejsarsnitt, eller måste man vara "kvalificerad" av en eller annan orsak? :confused:
*hm* undrar i vilket fack jag ska placeras i? Tycker att en förlossning verkar ohyggligt skrämmande, med allt som kan gå fel. MEN jag är lika skraj för ett snitt. Bara narkosen skrämmer liver ur mig. Min mamma var nära att dö av sin narkos då hon inte tålde den.

Min väninna som fick akut kejsarsnitt höll dagen efter på att förlora hela maginnehållet då såret sprack. Sedan blev det infekt. mm.

Hur gör man då?

Mitt svar: Man ignorerar tankarna och funderar på om gräset är grönt imorgon.
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

Jadu Thindra.. För MIG var kejsarsnitt det MINST skrämmande av två onda ting. Det ÄR ju, som sagt, en bukoperation och det FINNS naturligtvis risker med det...
En sak är då säker - försöker de söva mig så komemr jag slåss tills jag ramlar ner från britsen.. Jag vill verkligen vara vaken - har varit det de andra gångerna och är helnöjd med det!

Mitt råd till dig också är att redan NU (vid inskrivningen) ta upp din lilla osäkerhet med bm på mvc, för det samtalsstöd som erbjuds ÄR faktiskt bra! Det är ju dumt att upptäcka att man är skräckslagen när det bara är några veckor kvar...

Lycka till!
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

Oj, jag som är 1.58 och ska föda ut två barn!
Jag trodde naturen såg till att små kvinnor fick små barn?! Nu blir jag nervös igen. Barnmorskan har sagt åt mig att det blir vaginal födsel om ettan ligger med huvudet nedåt och inget av barnen ligger på tvären. Ligger det första i säte är de rädd att hakorna ska fastna i varandra.
När man föder ut det första håller tydligen barnmorskan i det kvarvarande barnet för att det inte ska lägga sig på tvären när det blir mer plats, annars är risken för ett akutsnitt väldigt stor (vilket verkligen känns orättvist om man redan lyckats pressa ut ett barn).
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

Så gjorde de inte på mig !

Ettan låg rätt så det blev vaginal födsel, men ingen höll fast tvåan. Tvåan låg LÅNGT upp och gottade sig, och ville inte alls ut, dessutom mådde hon lite dåligt, men förlossningsläkaren var hos en annan patient, så BM bestämde att denna skall ut bums, så hela narkosteamet (som stod utanför dörren) kom in och började dona för ett snitt, sen kom f-läkaren, han klippte fostersäcken och plask sa det så kom både vatten och unge på två värkar. Det var faktiskt itne särskilt jobbigt att klämma ut en till, hela arbetet är ju redan gjort och man är ju beredd på det.
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

Trodde du det? :D Tji får du. JAg är 158 och har fått två klumpedunsar. Den första fastnade så det blev snitt med den andra som bara vägde 4 kg två veckor innan planerad födsel. Ska bara inflika att det är 3 år emellan dem så ingen tror att jag fått gigant tvillingar!

Här får du ett dubbelt grattis till 2 bäsar! :banana:
När ska du ha?
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

Humelibumlan skrev:
Men hur funkar det om man är "kvalificerad" och har dokumenterade problem som kan ge problem vid en förlossning... Men vill föda naturligt ändå... fast när man väl hamnar i förlossningsrummet, inte klarar av att hantera situationen? Kan de ta kjejsarsnitt då?

Lite rörigt kanske, men min hjärna funkar så.. ;)

Jag fick ju akutsnitt med elin, när de tog beslutet var det för att de trodde att mitt värkarbete inte var så starkt som det borde, men vid själva snittet såg de att hon låg med ansiktet först så hon kom inte ut, livmodern hade arbetat rejält så mina värkar som en "kärring" kom in och tyckte att jag åmade mig för mycket för hade jag rätt att tycka gjorde ont...
Så svaret är ja, kan man inte hantera situationen och det inte är jätteakut så får man en brickanyl spruta som ser till av värkarbetet avstannar och sen får man "ryggbedövning" så man är vaken under hela snittet.
Den här gången kommer jag att försöka föda vaginalt, och hoppas på att det kommer att fungera, men har blivit "lovad" att jag inte kommer att få ligga lika länge med värkar utan att något händer, vilket känns väldigt skönt.
Jag är inte rädd för att föda vare sig för vaginalt eller snitt men jag vill helst undvika ett snitt till för jag kände mig så himla hjälplös när jag knappt tog mig ur sängen efter snittet och inte kunde ha elin hos mig första natten/morgonen.
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

Jag är inte rädd för att föda vare sig för vaginalt eller snitt men jag vill helst undvika ett snitt till för jag kände mig så himla hjälplös när jag knappt tog mig ur sängen efter snittet och inte kunde ha elin hos mig första natten/morgonen.
Varför kunde du inte ha Elin hos dig???
Jag har haft båda mina barn hos mig hela tiden, så snart jag kommit upp från uppvaket (och större delen av tiden där också, med pappan på plats). Det är ju bara att trycka på lilla röda knappen om man behöver hjälp med att t.ex flytta på barnet eller byta blöjan. För visst kan det vara knöligt att ta sig ur sängen :crazy: när man är nyopererad.
Men, som sagt, jag förstår inte varför du inte kunde ha henne hos dig?
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

Det kanske är olika på olika ställen? Eller så har de börjat vara mer noga med att hålla fast tvåan på senare tid?
Vad bra att du slapp akutsnittas utan fick ut tvåan samma väg som ettan. Jag kan tänka mig att man är rätt slut efter en vaginal tvillingförlossning och då känns det hemskt onödigt att dessutom få sviterna av ett snitt.
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

Bara en tanke. Om man har psykiska problem så man får panik vid en förlossning hur skall man kunna ta hand om ett barn sen. Klarar man avatt vara en bra förälder. En förlossning varar ju inte så länge men en trotsig 2 åring kan verkligen få en att vilja springa och gömma sig.
 
Senast ändrad:
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

Min granne hade en väldigt jobbig förlossning, efter 25 timmar och ingen bebbe som kommit ut så sa hon att nu får ni jäklar i mig ta ut den...NUUUU!! Hon orkade inte längre och då gjorde dom ett snitt på henne direkt.
 
Sv: Planerat kjejsarsnitt?

Lillfisen04 skrev:
Min granne hade en väldigt jobbig förlossning, efter 25 timmar och ingen bebbe som kommit ut så sa hon att nu får ni jäklar i mig ta ut den...NUUUU!! Hon orkade inte längre och då gjorde dom ett snitt på henne direkt.

Så snällt av dem! :)
Min första förlossning tog 36 timmar.

Personligen anser jag inte att man ska få planerat snitt om det inte finns medicinska skäl.

//C
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Jag har varit sjukskriven efter operation av en hand, sista sjukskrivningsdagen är i morgon. (Hade samma för andra handen i höstas, i...
Svar
7
· Visningar
444
Senast: Gnist
·
Övr. Barn Just nu arbetar jag 85% (utan att fylla upp med föräldrapenning), men skulle ju vid en ev ny graviditet egentligen vilja jöja min SGI...
2
Svar
25
· Visningar
1 180
Senast: Manji
·
Hundavel & Ras Om allt går som jag vill kommer jag skaffa valp nästa år och planerar för fullt för vilken ras jag ska välja. Har idag en jaktgolden...
2 3
Svar
40
· Visningar
2 868
Senast: hastflicka
·
Fritid Håller på att rensa här hemma för att sälja sånt som inte används, och hittade då en låda tyg. Baserat på vad som står på lådan måste...
Svar
4
· Visningar
577
Senast: Rosett
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp