Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag har funderat lite på det här vad andra planerar, gör och hinner med, jämte vad jag själv planerar, gör och hinner med. Till exempel så förstår jag inte hur folk hinner med 2 eller fler hästar. Och hund. Själv skulle jag nog inte ens hinna med en häst. När jag hade hund red jag inte.

När jag åker till stallet så tar det 4 timmar från att jag lämnar hemmet tills jag är hemma igen. Nästan en timme av detta är restid. Så 3 dagar i veckan hinner jag väl som mest om jag även ska kunna göra annat, men även det har ju känts som lite för mycket.

Sen läser man om vad folk har tänkt hinna göra och jag baxnar lite när jag ser vad en del tänker hinna. Det enda jag hittills hunnit göra med huset har varit att installera en duschkabin och att måla kökstaket med två lager färg. Det sista lagret är kvar att göra. En av de workawayers som var här förrförra året målade också huset utvändigt. Utomhus har det dock blivit en del. Jag hade ju en hel del växter med mig från förra stället så det mesta har jag lyckats göra rabatter åt och plantera. Parksliden blev också uppgrävd med hjälp av två workawayers. Grönsaksland har jag också haft i två år, men i år tänkte jag ta en paus och täcka nästan hela ytan med gammalt hö. Det är bara jordgubbarna som ska få omvårdnad.

I september förra året skrev jag två inlägg om prioriteringar. Den ena finns här och den andra finns här. Jag har upplevt att jag trots att jag teoretiskt sett har haft tid, så har det inte reflekterats i min verklighetsuppfattning. En del säger att de har 5 timmar ledig tid efter jobbet att göra vad de vill på. När jag räknar får jag ihop 3-4 timmar. När jag jobbar som vanligt så slutar jag klockan fem och sen fixar jag mat och äter. Vid halv sex som tidigast är det tid till annat. Vid nio vill jag lägga av med alla aktiviteter för att varva ner inför natten. Jag vill vara klar för sängen vid tio, även om det inte alltid blir så.

Om en uppgift tar 2-3 timmar att göra så borde jag teoretiskt sett ha en timme över då, men i stället för att göra mer saker den kvällen så får det vara bra för den dagen. Andra klämmer in ännu mer att göra.

Jag har tidigare försökt minutplanera mina dagar, men det fungerade inte så bra. Jag blev stressad av det. Jag behöver lite slack i mina dagar. Men å andra sidan, när jag inte har hunnit det jag velat, så har det också stressat mig. Så nu tänkte jag se om jag kan hitta något sätt att balansera det jag vill göra utan att "köra i diket". Jag hoppas att jag kan hitta en app som kan hjälpa mig att jonglera vardagen. Just nu gör jag ju inte så mycket utan försöker bara att steg för steg komma ikapp, men jag behöver lära mig att hantera min tid, mig själv och det jag vill göra, för jag kommer ju inte att förbli i det här läget för evigt. Någon gång kommer de där "vill-göra-grejerna" att flyttas till min "att-göra-lista". Då vill jag kunna göra det på ett sätt som inte skapar kaos och som ger utrymme för spontana aktiviteter eller att bara slappa också (och slappardelen är rätt stor just nu ;)).
 

Yogan är ingen quick fix. Det är sällan eller aldrig som jag upplever någon skillnad just där och då när jag gjort ett pass. Det tar sån tid innan något märks och då bör man ju göra samma pass kontinuerligt under en tid. Just det där att resultatet inte kommer direkt, får mig att tappa motivationen.

Det pass jag gjort har varit enkelt, men jag kände att jag var klar med den och behövde något annat. Nu tror jag att jag behöver något som ökar upp energin i kroppen och ett sånt pass är inte lämpligt att göra på kvällen. Och på morgonen kommer jag ju inte upp ur sängen förrän jag är absolut tvungen till det. Så just nu vet jag inte hur jag ska lösa det.
Du verkar ha en prestationsfokuserad syn på yogan. Du behöver ju inte alls följa specifika program och du behöver inte värdera effekten av ett pass. Lägg dig i savasana i fem minuter, andas, och nöj dig med det. Eller gör en rörelse/position och dess motposition och låt det vara bra med det.
 
Du verkar ha en prestationsfokuserad syn på yogan. Du behöver ju inte alls följa specifika program och du behöver inte värdera effekten av ett pass. Lägg dig i savasana i fem minuter, andas, och nöj dig med det. Eller gör en rörelse/position och dess motposition och låt det vara bra med det.
Vad är savasana, den där jävla bondagefjärilen? Jag kunde knappt gå dagen efter.
 
:laugh: Nä savasana är "död man" - du ligger på rygg med handflatorna uppåt.
Låter som nåt för mig. :up:

Vi gjorde den här:

(Förlåt Magiana men du har nog inget emot lite yogasnack)
 

Bifogade filer

  • EC235231-DA71-4AE6-A8E1-B467AE50AE0E.jpeg
    EC235231-DA71-4AE6-A8E1-B467AE50AE0E.jpeg
    84,7 KB · Visningar: 78
Du verkar ha en prestationsfokuserad syn på yogan. Du behöver ju inte alls följa specifika program och du behöver inte värdera effekten av ett pass. Lägg dig i savasana i fem minuter, andas, och nöj dig med det. Eller gör en rörelse/position och dess motposition och låt det vara bra med det.
Savasana? Det begreppet är jag inte van vid. Är det långa, djupa andetag på rygg? Eller bara vila?

Och vad är motposition?

Det är kundaliniyoga och MediYoga jag gör och där nämns inte ovanstående begrepp.

Min syn på yogan är väl att kanske inte riktigt prestationsbaserad, men att hålla på på måfå är inte min grej. Jag vill ha resultat, annars känns det meningslöst att hålla på. Det finns ingen motivation att hålla på bara för att. Så roligt är det liksom inte.
 
Savasana? Det begreppet är jag inte van vid. Är det långa, djupa andetag på rygg? Eller bara vila?

Och vad är motposition?

Det är kundaliniyoga och MediYoga jag gör och där nämns inte ovanstående begrepp.

Min syn på yogan är väl att kanske inte riktigt prestationsbaserad, men att hålla på på måfå är inte min grej. Jag vill ha resultat, annars känns det meningslöst att hålla på. Det finns ingen motivation att hålla på bara för att. Så roligt är det liksom inte.
https://yogobe.com/se/yoga/positioner/savasana

Jag är ingen expert men vi verkar pyssla med olika sorter. Jag har lärt mig att alla yogapositioner har en motposition. Gör man en position ska man även göra motpositionen för att få balans (mellan öppna/stänga kroppen). T ex är fisken och skulderstående två motpositioner.

Om det inte känns kul eller skönt och inte ger något resultat så skit i det.
 
https://yogobe.com/se/yoga/positioner/savasana

Jag är ingen expert men vi verkar pyssla med olika sorter. Jag har lärt mig att alla yogapositioner har en motposition. Gör man en position ska man även göra motpositionen för att få balans (mellan öppna/stänga kroppen). T ex är fisken och skulderstående två motpositioner.

Om det inte känns kul eller skönt och inte ger något resultat så skit i det.
Ok. Det verkar vara det som rätt och slätt beskrivs som vila på rygg i MediYoga.

Ja, det är olika yogaformer vi håller på med. Det finns massor av olika typer av yoga. I kundaliniyoga och MediYoga har man inga motpositioner. Det är bara extremt kunniga personer som klarar av att skapa ett korrekt yogapass. Man ska inte laborera på egen hand.

Jag vill som sagt ha något slags resultat av yogan då jag inte gör den för nöjes skull. Det pass jag har gjort mycket på sistone har bestått av 5-7 minuter långa djupa andetag på rygg, 3 minuter dynamisk kobra, 5 minuter sat kriya med mjuka rotlås, 5 minuter vila, Kirtan Kriya. Programmet är designat för att skapa lugn och ro (m.m.). Haken är att jag med min depression fastnat i ett lågt läge och skulle nog behöva något stimulerande i stället. Det finns möjligen annat som jag också skulle behöva, men jag saknar kunskap om vad. Jag skulle nog behöva ta ett snack med min chef om detta. Hon är ju expert och kan ju svara på vad jag kan göra på kvällstid (ingen uppiggande i alla fall) eftersom jag sällan lyckas komma till skott med yoga på morgonen.
 
  • Gilla
Reactions: Sar
Vad? Det finns inget som intresserar mig så pass att jag vill hålla på med det 8 timmar om dagen 5 dagar i veckan.

Se ovan. Jag tröttnar på allt om jag måste hålla på med det jämt.
Det gör ju det hela mycket värre. Är du nöjd med ditt jobb nu då? Utöver att du är trött och mår dåligt just nu?
Du vill inte jobba mer utomhus? Med växter? Inom vården? (Bara spånar nu)
 
Det gör ju det hela mycket värre. Är du nöjd med ditt jobb nu då? Utöver att du är trött och mår dåligt just nu?
Du vill inte jobba mer utomhus? Med växter? Inom vården? (Bara spånar nu)
Jobbet är bra men pågår för många timmar om dagen. En normal heltidstjänst är ju 8 timmar om dagen. Det är ju inget unikt precis så det är bara att tugga i sig.

Jag har svårt att komma på något jag skulle vara road av att hålla på med i den omfattningen. Det närmaste jag kan komma på är något med kreativa och skapande inslag, typ designer av något slag. Men även där kommer motivationen att tryta. Jag vet ju hur jag funkar. Ett tag kan jag vara jätteintresserad av något, t.ex. keramik eller hantverk med pärlor. Sen uppstår en mättnad och jag tappar sugen. Det slår aldrig fel.

Jag jobbar gärna utomhus men inte när det är skitväder :grin:.
 
Jobbet är bra men pågår för många timmar om dagen. En normal heltidstjänst är ju 8 timmar om dagen. Det är ju inget unikt precis så det är bara att tugga i sig.

Jag har svårt att komma på något jag skulle vara road av att hålla på med i den omfattningen. Det närmaste jag kan komma på är något med kreativa och skapande inslag, typ designer av något slag. Men även där kommer motivationen att tryta. Jag vet ju hur jag funkar. Ett tag kan jag vara jätteintresserad av något, t.ex. keramik eller hantverk med pärlor. Sen uppstår en mättnad och jag tappar sugen. Det slår aldrig fel.

Jag jobbar gärna utomhus men inte när det är skitväder :grin:.

Eller så inser man att man är vuxen, du beter dig som ett bortskämt barn som vill göra allt det roliga utan att ta något som helst eget ansvar.
Du borde nog börja ta de diagnoser du fått på allvar och se till att få proffshjälp, men man måste vilja själv, dra sina strån till stacken och inte bara kräva energi utan motprestation.

Och innan alla hugger, en motprestation i början kan vara att orka svara ja/nej. Man får börja med små steg men att man VILL och gör sitt bästa även om det bästa är så litet att man knappt tror att det räknas.
Finns viljan, finns möjligheten.
 
Eller så inser man att man är vuxen, du beter dig som ett bortskämt barn som vill göra allt det roliga utan att ta något som helst eget ansvar.
Du borde nog börja ta de diagnoser du fått på allvar och se till att få proffshjälp, men man måste vilja själv, dra sina strån till stacken och inte bara kräva energi utan motprestation.

Och innan alla hugger, en motprestation i början kan vara att orka svara ja/nej. Man får börja med små steg men att man VILL och gör sitt bästa även om det bästa är så litet att man knappt tror att det räknas.
Finns viljan, finns möjligheten.
Men så säger man väl inte!! Fy så oförskämt. Har rapporterat ditt inlägg.

Du säger gång på gång att du jobbar inom psykiatrin, gång på gång får du frågan om det verkligen är sant för du uttrycker dig nedsättande mot folk gång på gång.

Om du vet hur en depression fungerar så vet du att viljan kan finnas men inte orken. @Magiana har ju kontakt med vården, både läkare och även veckokontakt med psykolog. Hon har hittills fått en diagnos, utmattningsdepression. Inget annat.
 
Eller så inser man att man är vuxen, du beter dig som ett bortskämt barn som vill göra allt det roliga utan att ta något som helst eget ansvar.
Du borde nog börja ta de diagnoser du fått på allvar och se till att få proffshjälp, men man måste vilja själv, dra sina strån till stacken och inte bara kräva energi utan motprestation.

Och innan alla hugger, en motprestation i början kan vara att orka svara ja/nej. Man får börja med små steg men att man VILL och gör sitt bästa även om det bästa är så litet att man knappt tror att det räknas.
Finns viljan, finns möjligheten.
Du snackar skit. Som vanligt. Vilka diagnoser syftar du på? Jag har bara en diagnos i nuläget. Den diagnosen heter medelsvår utmattningsdepression.

Sen är det så att när jag är frisk så är jag viljan personifierad. Jag har genomfört massor med viljans kraft trots "omöjligt" utgångsläge. Mitt motto har genom alla år varit "där det finns en vilja, finns det en väg".
 
Jobbet är bra men pågår för många timmar om dagen. En normal heltidstjänst är ju 8 timmar om dagen. Det är ju inget unikt precis så det är bara att tugga i sig.

Jag har svårt att komma på något jag skulle vara road av att hålla på med i den omfattningen. Det närmaste jag kan komma på är något med kreativa och skapande inslag, typ designer av något slag. Men även där kommer motivationen att tryta. Jag vet ju hur jag funkar. Ett tag kan jag vara jätteintresserad av något, t.ex. keramik eller hantverk med pärlor. Sen uppstår en mättnad och jag tappar sugen. Det slår aldrig fel.

Jag jobbar gärna utomhus men inte när det är skitväder :grin:.
Men har du känt att det pågått för många timmar även innan depressionen?
Därav att jag frågat tidigare om din möjlighet att gå ner lite i tid. Mindre pengar, ja, men mer tid och ork för annat som kanske ger dig motivation och glädje.
 
Men så säger man väl inte!! Fy så oförskämt. Har rapporterat ditt inlägg.

Du säger gång på gång att du jobbar inom psykiatrin, gång på gång får du frågan om det verkligen är sant för du uttrycker dig nedsättande mot folk gång på gång.

Om du vet hur en depression fungerar så vet du att viljan kan finnas men inte orken. @Magiana har ju kontakt med vården, både läkare och även veckokontakt med psykolog. Hon har hittills fått en diagnos, utmattningsdepression. Inget annat.

Hon sa ju att hennes läkare ville ge henne diagnosen personlighetsstörning och fler.

Ja, jag jobbar med extrema depressioner då och då, så illa att de är inlagda på en vårdavdelning,ofta på LPT pga fara för deras liv, dom MÅSTE följa ett visst program, de får ECT osv och trots att dom mår fruktansvärt mycket sämre än vad vi någonsin bara kan tänka oss så VILL dom må bra och följer avdelningens program och regler som är uppsatta för att dom skall kunna klara det.

Tro mig, jag har stöttat många genom en närmast demonisk ångest för att efter ett par veckor mötas av ett tårögt leende och ett tack för att ni orkade, härligt att du orkade svarar jag då!

TS invänder mot alla råd och vill ha ett serverat liv som är roligt hela tiden och vill slippa kontakt med tråkiga människor som lever det livet man måste som vuxen, med ansvar, räkningar osv!
 
Men har du känt att det pågått för många timmar även innan depressionen?
Därav att jag frågat tidigare om din möjlighet att gå ner lite i tid. Mindre pengar, ja, men mer tid och ork för annat som kanske ger dig motivation och glädje.
Ja, i viss mån. Vid min come back från panikångesten så gjorde jag ju ett ganska häftigt skutt och gick från 50% till 100% på ett bräde, vilket kändes ganska mastigt, men jag var tvungen. I den vevan sjönk arbetsglädjen. Men 100% är ju normen så det var ju inget att gnälla på. Dessutom behövde jag pengarna.

Men jag ska fundera lite till om jag skulle kunna jobba bara 75%. Till viss del kan jag nog få in lite extra pengar på annat.
 
skulle du inte kunna tänka dig att jobba på någon handelsträdgård säsongsvis? Plantskola eller växthus?
Jag behöver en inkomst även på vintern så jag är inte så pigg på att behöva söka jobb inför varje vinter. Sen lär A-kassan bli usel när jag bara jobbar säsong. Ekonomiskt är det inte värt det.
 
Ja, jag jobbar med extrema depressioner då och då, så illa att de är inlagda på en vårdavdelning,ofta på LPT pga fara för deras liv, dom MÅSTE följa ett visst program, de får ECT osv och trots att dom mår fruktansvärt mycket sämre än vad vi någonsin bara kan tänka oss så VILL dom må bra och följer avdelningens program och regler som är uppsatta för att dom skall kunna klara det.
Och jag har legat inlagd, med LPT, och inte velat nåt annat än att dö och gjort exakt noll för att må bättre. Men det är klart dina patienter är superpatienter, de får ju träffa dig :grin:.
 
Och jag har legat inlagd, med LPT, och inte velat nåt annat än att dö och gjort exakt noll för att må bättre. Men det är klart dina patienter är superpatienter, de får ju träffa dig :grin:.

Absolut, men du tog ju dig uppenbarligen igenom det eftersom att du sitter här nu! Jävligt bra jobbat! och jag misstänker att du inte helt frivilligt började komma igång igen?

Öh, verkligen inte, helt normala människor som av olika anledningar mår skit, jag har själv mått jävligt dåligt i perioder men att vara den jag vill vara, har varit starkast i slutändan.
 
Hon sa ju att hennes läkare ville ge henne diagnosen personlighetsstörning och fler.

Ja, jag jobbar med extrema depressioner då och då, så illa att de är inlagda på en vårdavdelning,ofta på LPT pga fara för deras liv, dom MÅSTE följa ett visst program, de får ECT osv och trots att dom mår fruktansvärt mycket sämre än vad vi någonsin bara kan tänka oss så VILL dom må bra och följer avdelningens program och regler som är uppsatta för att dom skall kunna klara det.

Tro mig, jag har stöttat många genom en närmast demonisk ångest för att efter ett par veckor mötas av ett tårögt leende och ett tack för att ni orkade, härligt att du orkade svarar jag då!

TS invänder mot alla råd och vill ha ett serverat liv som är roligt hela tiden och vill slippa kontakt med tråkiga människor som lever det livet man måste som vuxen, med ansvar, räkningar osv!
Hur mycket kan du egentligen missuppfatta? Min psykolog misstänker någon form av autism. Det är inte en personlighetsstörning. Det är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Och jag har inte sagt något om att slippa kontakt med tråkiga människor. Det är bara att jag inte söker kontakt med människor som jag inte upplever intressanta. Det är skillnad. Och vuxen är jag. Jag tar mitt jobb seriöst och levererar resultat, jag betalar räkningar, jag städar, tvättar kläder, besiktigar bilen, kör lagligt, tänker på mina matvanor, planerar min ekonomi o.s.v.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Jag känner mig konstant sysselsatt. Trots att jag bara jobbar 25%. När försäkringsbolaget skulle boka tid för husbesiktning så hade vi...
3 4 5
Svar
85
· Visningar
5 321
Senast: Wille
·
  • Artikel
Dagbok Det ligger snö utanför. Allt jag tänkt göra ute har fått skjutas på tills det blir bättre väder. Det enda jag kan komma på att göra ute...
6 7 8
Svar
142
· Visningar
8 350
Senast: ameo
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Ett personlig perspektiv Stress för mig kan vara att lyssna på en föreläsare som pratar fort för att hinna säga allt inom sin tidsram...
Svar
0
· Visningar
218
Senast: IngelaH
·
  • Artikel
Dagbok Sedan jag började att "dela tankar" här i en dagbokstråd, har jag sett flera fördelar med att göra just det. Det är ett väldigt nyttigt...
6 7 8
Svar
147
· Visningar
21 317
Senast: MML
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp