Pms...

[Monifa]

Har du pms?
- hur yttrar det sig för dig? Psykiskt/fysiskt
- påverkar det din vardag?
- har du vart hos läkare för det?
- behandling?

Jag är trött sedan länge på att må skit 1,5-1 vecka innan mens till några dagar in på mensen. Jag har lite mensvärk nån dag innan, öm i ena bröstet, sväller upp som en jäkla ballong och samlar vätska. De fysiska bitarna kan jag leva med men de psykiska, jag blir galen på det! Ångest och oro, trötthet, hunger, blir väldigt känslig och börjar gråta utav allt och inget (brukar säga till sambon att jag är på "gråta till reklam"-humör) och mer lättirriterad. Jag kan oftast kontrollera det så att det inte går ut över min omgivning i någon större utsträckning men det är standard att det är 1-2 dagar där allt rinner över och det är jobbigt när det går ut över min familj.

Vart vänder man sig om man vill ha hjälp? Vad säger man? "Hej jag blir knäpp i 1,5-2 veckor varje cykel"
Jag blir ännu värre på ppiller.

För att visa hur svullen jag kan bli:

 

[Magiana]

Jag hade ett jävla tråkigt humör dagarna före mens och mådde ibland så dåligt att jag bara ville hämta repet och hänga mig. Efteråt hade jag svårt att fatta vad som egentligen var problemet och varför jag hade varit en explosiv jävla surkärring.

Jag hade en del problem med mensen ibland också.

Det hela har löst sig genom att jag börjat göra en yogaövning 3 minuter dagligen. Jag kan knappt minnas när jag hade så svåra problem sist faktiskt. Eller jo, det var en gång då jag slarvat med yogan. Då fick jag surt efteråt.

Övningen kallas höftlyft. Då ligger man på rygg och drar upp hälarna mot rumpan så mycket det går. Om man når sina anklar tar man tag i dem, annars får armarna ligga längs sidan eller kanske greppa byxben eller strumpa. Sedan tar man ett djupt andetag in, samtidigt som man lyfter upp rumpan från golvet och trycker höfterna mot taket, så att det stramar vid låren och kanske även ljumskarna. Andas ut och sänk ner rumpan igen. Sedan upprepar man detta i 3 minuter, andas in och lyft upp, andas ut och sänk ner.

Man kan använda mantra och fokus om man vill när man gör övningen, men min erfarenhet är att det inte är nödvändigt.

 

[LadyCovergirl]

Har aldrig haft PMS och antar att det beror på att jag inte tycks vara särskilt hormonellt styrd. Hade inga humörsvängningar under graviditeten heller t.ex.

 

[Monifa]

@Magiana Tack! Har hört det att yoga och motion kan hjälpa, motion gör det dock inte på mig men yoga kan vara värt att testa

@LadyCovergirl lyckans ost

 

[em-pirre]

Har du pms?
- hur yttrar det sig för dig? Psykiskt/fysiskt
- påverkar det din vardag?
- har du vart hos läkare för det?
- behandling?

Jag är trött sedan länge på att må skit 1,5-1 vecka innan mens till några dagar in på mensen. Jag har lite mensvärk nån dag innan, öm i ena bröstet, sväller upp som en jäkla ballong och samlar vätska. De fysiska bitarna kan jag leva med men de psykiska, jag blir galen på det! Ångest och oro, trötthet, hunger, blir väldigt känslig och börjar gråta utav allt och inget (brukar säga till sambon att jag är på "gråta till reklam"-humör) och mer lättirriterad. Jag kan oftast kontrollera det så att det inte går ut över min omgivning i någon större utsträckning men det är standard att det är 1-2 dagar där allt rinner över och det är jobbigt när det går ut över min familj.

Vart vänder man sig om man vill ha hjälp? Vad säger man? "Hej jag blir knäpp i 1,5-2 veckor varje cykel"
Jag blir ännu värre på ppiller.

Har man det jobbigt kan man prova SSRI, många har stor hjälp av det. Här står en del nyttigt om bl.a. behandling

 

[lil-sis]

Jag är gräsligt lättirriterad ett dygn förr mens. Inget jag ens funderat på att söka för, det är mest jag som märker det.

 

[bettysmatte]

Jag har haft rätt jobbigt veckan innan mens, ja. Men nu när jag har hamnat i någon slags förklimakterie är det 100 ggr värre... Jag kan ha ömma/kliande/svullna bröst precis när som helst. Krångel med magen när som helst. Humörsvängningar hipp som happ... Ja, INGEN ordning alls! Har precis börjat testa nattljusolja, som ska vara bra vid PMS och klimakteribesvär, så vi får väl se om det har någon effekt på mig...

 

[tgd]

Det hela har löst sig genom att jag börjat göra en yogaövning 3 minuter dagligen. Jag kan knappt minnas när jag hade så svåra problem sist faktiskt. Eller jo, det var en gång då jag slarvat med yogan. Då fick jag surt efteråt.

Övningen kallas höftlyft..

Tack för tipset! Skall pröva jag också!

 

[Rhodugune]

Har du pms?
Ja jag har pms eller PMDS som det kallas när man har pms får problem med stark ångest.
http://www.1177.se/Gavleborg/Fakta-och-rad/Sjukdomar/PMS-och-PMDS/

- hur yttrar det sig för dig? Psykiskt/fysiskt
Mest psykiskt helt klart, börjar ofta vakna upp med panikångest runt ägglossning, blir deprimerad och får självmordstankar, vill klippa alla band till andra eftersom jag känner mig så värdelös.

- påverkar det din vardag?
Det får mig att dra mig undan de dagarna jag har det, jag hamnar ofta i konflikt med andra för att jag blir så känslig emot allt och klarar inte av konflikter eller det blir snarare konflikter av ingenting för att jag mår som jag mår.

- har du vart hos läkare för det?
Ja i våras var jag det, blev så väl omhändertagen att jag började gråta, det var inte ens den tiden i månanden, men det kändes så skönt att bli hörd.

- behandling?
Sen dess har jag ätit Premalex och vilken skillnad det har blivit för mig, känner knappt av någon dipp alls i mitt mående och det är en sån lättnad, både för mig och mina närmaste.
Min mens är väldigt regelbunden, har koppasspiral, så jag har koll på min ägglosssning börjar så när den gör det äter jag en tablett först i ett par dar och sen trappar jag upp så jag äter 3 tills min mens kommer igång.

http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20090225000026

 

[Milosari]

Jag har hemsk PMS i några få dagar bara. Blir arg så jag gråter för småsaker och kan just då inte se att jag överreagerar. Utan det KÄNNS verkligen som om alla andra är slöa idioter som inte fattar någonting. Fysiskt så blir jag helkass i magen och svullnar upp. Jag har valt hormoner som tar bort mensen (spruta, stav, spiral). Gillade spiralen mest. Jag fick fortfarande lite PMS-aktiva symptom någon gång i månaden, men väldigt "light".

 

[Monifa]

Har man det jobbigt kan man prova SSRI, många har stor hjälp av det. Här står en del nyttigt om bl.a. behandling

Tack för länken! Väldigt nyttig läsning

@Rhodugune Vad skönt att du blev bemött på ett värdigt sätt. Lite det jag är mest rädd för tror jag, att inte bli trodd på. Stress skruvar upp det hela ganska mycket (och jag råkar vara stresskänslig....). Men du sökte dig till vårdcentralen eller?

@Milosari Känner igen mig så väl! Fast i mitt fall tror jag typ att min sambo ska göra slut för att jag (tex) bara för att jag fick en puss istället för två innan jobbet. Blir extremt misstänksam och konspiratorisk och innan jag kopplade ihop det med mensen ville jag fasiken ta livet av mig...
Nu vet jag vad det beror på men det är ändå svårt att få hjärnan att förstå att det bara är hittepå liksom. Eller när man gråter till ica reklamen för att det är "fel" Stig
Jag blev ännu värre på hormoner men skönt att det funkar för dig

 

[Rhodugune]

Jag ringde till gyn på sjukhuset här och bokade en tid, fick en tid ett par veckor senare.
Det var inte så lite läskigt att gå dit, var helt beredd på att får ta en fight för att de skulle lyssna på mig.
Men det gick ju hur bra som helst, så bra att jag blev alldeles tårögd av lättnad när läkaren som jag träffade bara lugnt lyssnade och ställde sina frågor och sa på en gång att det låter som pms.

Hen pratade ckså om hur viktigt det är att man tar upp den med folk omkring sig så de kan visa särskillt förståelse och ge en stöd, både på jobbet och hemma.
Berättade om en patient vars man hade gjort en pinne med olikfärgade ringar som visade på var mamma var i sin menscykel så han och barnen visste när de måste vara extra snäll och förstående emot mamma.

 

[Magiana]

Jag kom på en sak angående yogaövningen jag tipsade om. Den gör man bara under den tiden som man inte har mens.

 

[Petruska]

Jag ringde till gyn på sjukhuset här och bokade en tid, fick en tid ett par veckor senare.
Det var inte så lite läskigt att gå dit, var helt beredd på att får ta en fight för att de skulle lyssna på mig.
Men det gick ju hur bra som helst, så bra att jag blev alldeles tårögd av lättnad när läkaren som jag träffade bara lugnt lyssnade och ställde sina frågor och sa på en gång att det låter som pms.

Hen pratade ckså om hur viktigt det är att man tar upp den med folk omkring sig så de kan visa särskillt förståelse och ge en stöd, både på jobbet och hemma.
Berättade om en patient vars man hade gjort en pinne med olikfärgade ringar som visade på var mamma var i sin menscykel så han och barnen visste när de måste vara extra snäll och förstående emot mamma.

Var det all behandling man hade att erbjuda??