Presentera era inkörningsprojekt.

Status
Stängd för vidare inlägg.
Inga färska bilder, men jag har kört Reggie några gånger till.
Dels i paddocken och dels lite längs en skogsväg som är otrafikerad.
Vi har nu kommit så långt att vi tränar på övergångar mellan skritt och trav. Korta travsträckor så han inte tycker att det är för roligt.
Rockarden är för dålig för "riktig" körning, dels är den för låg och dels saknas svängel/draglinor.
Men till kvartsturer i skritt och lite trav får den duga, fram tills jag har fått hem mitt senaste köp:
har köpt en begagnad TH maratonvagn. Provade köra den med en av mina körda fjordingar, jätteskillnad mot de vagnar jag använt hittills.
Det ska förstås bli jättespännande att prova Reggie för fyrhjulsvagn men maratonvagnen i fråga verkar rulla väldigt lätt så jag tror egentligen inte att det blir så stor skillnad. Förutom förstås de där fördelarna: lättare att svänga och bättre fjädring så det går att träna lite mer på precisionen i körvägar.
ska ställa upp lite konor i paddocken att köra runt.
Hinner dock inte testa det hela på ett par veckor till, eftersom jag hämtar vagnen på söndag (lite oklart vilken tid pga att jag är anmäld till en ridtävling och inte vet starttiden än) och nästa helg är det hingstpremiering.
 
Idag har vi dragit linor. Det känns som om jag inte gjort annat än detta de senaste 5 åren. Och det är nog så. Kört in ett antal hästar/ponnys som av olika anledningar inte finns kvar. Visst kör jag Nina, men bara på "söndagsturer" och bruks. Det har alltid kommit något i vägen så fort hästarna skulle tas vidare i mer träning. Jag är ärligt lite trött på att aldrig komma vidare, samtidigt som jag gillar att arbeta med hästarna från början. Och det är jäkligt kul att se deras framsteg, hur deras självförtroenden stärks av olika övningar.
Just Musse har jag bara börjat med. Rätt så okomplicerad, och obrydd om saker hängandes och bakom. Han ogillar dock skrammelljud bakom, så där har vi något att träna på. Och grisar, kossor och lastbilar..
11935019_10153544013062380_676292289635399731_n.jpg
 
Och vi forsätter att dra linor..
I går fäste jag på en svängel bak, för att få mer styrsel på linorna. Det gick inte för sig, det var skitäckligt. Han är helt obrydd om att saker kommer mot benen, men när han ser vad som är bakom, i innerögat på voltspår, får han rätt så stora krypningar i kroppen och backar och kastar runt. Börja om från början...

Enligt säljaren var han "halvt inkörd" och hade gått med släpa bakom. Jag tror inte att de ljuger, men däremot har jag nu sett äldre bilder när han tränas och har då ett huvudlag med skygglappar. Så inte så konstigt kanske att han reagerar på synen. Det kommer krävas mycket tid och träning för att han ska kunna ens gå med svängel, att ha skaklar på honom känns rätt så avlägset. Men jag har tid och han har potential, så det blir nog bra tillslut.
 
Och vi forsätter att dra linor..
I går fäste jag på en svängel bak, för att få mer styrsel på linorna. Det gick inte för sig, det var skitäckligt. Han är helt obrydd om att saker kommer mot benen, men när han ser vad som är bakom, i innerögat på voltspår, får han rätt så stora krypningar i kroppen och backar och kastar runt. Börja om från början...

Enligt säljaren var han "halvt inkörd" och hade gått med släpa bakom. Jag tror inte att de ljuger, men däremot har jag nu sett äldre bilder när han tränas och har då ett huvudlag med skygglappar. Så inte så konstigt kanske att han reagerar på synen. Det kommer krävas mycket tid och träning för att han ska kunna ens gå med svängel, att ha skaklar på honom känns rätt så avlägset. Men jag har tid och han har potential, så det blir nog bra tillslut.


En klok hästkvinna som jobbar med utbildning av körekipage sa till mig, för 20 år sedan när jag frågade om min häst, att om du nu har en bakrädd häst som fungerar bra i körning med skygglappar, varför ta bort dem? Jag fortsatte med skygglapparna och hade en trygg och trevlig häst att köra med.

Det kanske är en idé att testa vad som händer om du gör samma moment med skygglappar?
 
  • Gilla
Reactions: Mli
Jag håller med @Patronilla .

Min nuvarande har skenat en gång på grund av dålig inkörning. När vi återinkörde honom sattes skygglappar på och sedan dess har det fungerat utan problem. Det finns ingen anledning att ta bort något som fungerar.

Det är bara i brukskörningstävling man måste köra utan, så den tävlingsformen får vi lägga på hyllan helt enkelt.
 
Jag håller med er båda, dumt att ta bort något som fungerar. Det hade jag inte gjort på en häst som redan var inkörd och klar.Här har jag möjligheten att börja om inkörningen eftersom den ändå inte kommit så långt, och kör helst in utan skygglappar. Kör en del bruks och har en mycket begränsad erfarenhet av att köra med skygglappar. Men, märker jag att han fungerar mycket bättre med skygglappar, så får det ju bli så. Har ändå planer på att köra in mina i par, då finns det ju ändå fördelar med att ha kört in med skygglappar också.
 
Testade med skygglappar idag, och det gick inte nämnvärt bättre. Största skillnaden var nog att jag tyckte att det var obehagligt att hästen inte såg mig. Känns tryggare i vagn än på marken.
Idag upptäckte jag dock att det läskiga (svängeln..) jag drog efter mig i grimskaft var mycket läskigare i paddock än på grusväg/gårdsplan, trots att det låter mer på grus än stenmjöl. Han bryr sig inte alls om svängeln framför honom, men det är när det dras bakom. Han är ju så pass ny här hemma att vi tar små steg i taget. Visst är jag bra sugen på att köra, men jag har ingen brådska. Funderar på hur pass mkt vikt han tar, om man kanske skulle rida lite istället. Men då får jag nog komma lite bättre i form först...stel som ett kylskåp med +10kg efter en sommar med både häst och hund som konvalescent.
 
Testade med skygglappar idag, och det gick inte nämnvärt bättre. Största skillnaden var nog att jag tyckte att det var obehagligt att hästen inte såg mig. Känns tryggare i vagn än på marken.
Idag upptäckte jag dock att det läskiga (svängeln..) jag drog efter mig i grimskaft var mycket läskigare i paddock än på grusväg/gårdsplan, trots att det låter mer på grus än stenmjöl. Han bryr sig inte alls om svängeln framför honom, men det är när det dras bakom. Han är ju så pass ny här hemma att vi tar små steg i taget. Visst är jag bra sugen på att köra, men jag har ingen brådska. Funderar på hur pass mkt vikt han tar, om man kanske skulle rida lite istället. Men då får jag nog komma lite bättre i form först...stel som ett kylskåp med +10kg efter en sommar med både häst och hund som konvalescent.

Nä, om det inte är någon skillnad skulle jag fortsätta utan och se om det fungerar. Annars kan man ju börja med skygglappar om utan inte fungerar.
Du tar ju det lugnt också så.....
 
Idag tog vi ett mycket kort pass i paddocken för att se hur arbetsselen satt, och hur han reagerar på den. Han är helt obrydd om allt man kan tänka sig som hänger på kroppen, vilket är bra. Lokselen går att ställa en hel del, den kommer nog gå att ställa in bra sen när den ska göra annan nytta än att bara hänga på halsen. Den är svår att få att ligga bra med lokorna när han inte är i drag, lokorna vrider sig inåt. Det löser sig nog den dagen vi drar annat än bara draglinor...

12019756_10153582097402380_6204337674298775595_n.jpg
 
Det blir lite glest mellan gångerna, men har man en supercool ponny så gör det inte så mycket. Idag hade Lovis vagnen bakom sig för andra gången (knappt man vågar säga det... :p ) och vi gav oss ut en liten runda tillsammans med dottern o yngsta sonen bakom en betydligt mer rutinerad dam... Och visst är det underbart att vissa bara har det i blodet! :love: Skritt och trav i skogen gick hur bra som helst, bara något vingligt kanske - hon har ju inte lärt sig än att det är mjukast för fötterna att gå i gräset i mitten av skogsvägarna. Men styrningen funkade helt okej och bromsen riktigt bra, till och med om ekipaget framför fortfarande skrittade!
Kan inte annat än att älska denna ponny! :love::heartlove::heartlove:

12009787_10153185504637404_4971440964293558542_n.jpg
 
Framsteg i dag!
Vi har backat totalt och drar inte ens lösa linor efter Musse. Vi jobbar istället med bara promenader och tömkörning, och när jag promenerar har jag med mig olika saker att dra efter mig själv. Och det går bra, inga reaktioner. På ridbanan är det dock forfarande värst reaktion på sakerna jag drar, då vänder han sig med huvudet bort från mig och vänder ut rumpan. Idag tog jag fram de plaststolpar jag brukar trä på draglinorna att använda som inkörningsskaklar. Det är okrossbara A-stolp, mycket smidigt och lätt att använda. Dessa, så som allt annat, accepterar han totalt att ha överallt på kroppen. Jag kan också kasta upp de högt i luften så att de landar på marken bredvid honom. Och jag kan dra dessa fram och tillbaka bredvid honom. Men bara sålänge han står stilla. Så fort vi ska skritta så blir det läskigt som vanligt. Men idag kunde vi faktiskt gå ett par varv utan större anspänning, även fast han inte var helt bekväm med det. Men ändå, stor framgång från innan då jag inte ens kunde dra en lina!
 
Någon - fråga mig inte vem - gav mig tipset, nån gång i tidernas begynnelse, att hänga det som ska släpas bakom på bara ena sidan i selen, så att hästen kan svänga ut litegrann med rumpan från det som är läskigt, tills den har vant sig vid det. (det går ju till och med ha det typ "löst", med balsnöre och lättuppknuten säkerhetsknut, första gången så att man kan få väck det snabbt vid behov) Sen hänger man det på andra sidan och gör likadant, innan man hänger fast det på båda sidorna samtidigt.
Det knepet har funkat bra för mig, de gånger jag har haft lite känsligare ponnyer.

(det är bara min finaste Lovis :love: ovan, som varit fullkomligt obrydd... fast igår kom ett litet "rumpbump", säkert 5 cm högt, när hon själv svängde lite för snävt mer rockarden. Men hon blev inte rädd och det är huvudsaken! :heart)
 
  • Gilla
Reactions: Mli
Någon - fråga mig inte vem - gav mig tipset, nån gång i tidernas begynnelse, att hänga det som ska släpas bakom på bara ena sidan i selen, så att hästen kan svänga ut litegrann med rumpan från det som är läskigt, tills den har vant sig vid det. (det går ju till och med ha det typ "löst", med balsnöre och lättuppknuten säkerhetsknut, första gången så att man kan få väck det snabbt vid behov) Sen hänger man det på andra sidan och gör likadant, innan man hänger fast det på båda sidorna samtidigt.
Det knepet har funkat bra för mig, de gånger jag har haft lite känsligare ponnyer.

(det är bara min finaste Lovis :love: ovan, som varit fullkomligt obrydd... fast igår kom ett litet "rumpbump", säkert 5 cm högt, när hon själv svängde lite för snävt mer rockarden. Men hon blev inte rädd och det är huvudsaken! :heart)

Så gör jag alltid, hänger fast i en sida i taget. Det har blivit lite av en sport här hemma att kunna hänga fast vad som helst utan reaktion :) Innan har jag haft egensinniga men väldigt stabila ponnys och kallblod. Men det går inte med Musse, han flyttar undan rumpan och får panik när han märker att det följer efter i sidled och börjar springa i cirklar. Därav min förra tanke att han gått med skygglappar, men det blev inte nämnvärt bättre.
Han är första hästen jag kör in som reagerar såhär, vi får hitta andra vägar och ta allting i en mycket lugnare takt än planen.
 
Det här måste vara mitt sämsta hästår någonsin. Jag ger verkligen snart upp, ingenting är riktigt roligt längre.

Jag har ett par dagar "longerat" Musse med skaklar på både inner och ytter sida, men inte båda samtidigt. Har funkat rätt så bra, han är inte alls rädd för "skaklarna" men tycker att det är lika läskigt varje gång han ska börja "dra" efter en halt. Men det har varit hanterbart. Det stora problemet är att han blir stressad över att jag har idéer om att påverka honom, typ start/stopp och gångart. Helst skritt för min del såklart, så jag kan leda honom men en bit ifrån mig. Det var själva tanken. Då plötsligt blir allting så mycket mer läskigt med skakeln som hänger på. Så länge han får trava/galoppera (han gick inte att hålla i skritt och väljer själv en arbetsgalopp på volt) så kan skakeln studsa på honom, mellan benen, etc utan att han rör en min. Han lyckades även få skakeln att studsa mot trästaketet så den landade på hans rygg/rumpa innan den åkte ner igen, och det skiter han fullständigt i.

Idag när skulle vi göra samma sak för fjärde dagen i rad (mycket korta pass, positiv förstärkning, avslutar direkt när han slappnat av) så får han fullständig panik när han känner att jag har kopplat på en yttertöm så han inte kan "gena" på voltspåret som han vill. Så han skenar iväg med longerlinan i inner bettring, töm i ytter genom lokring och däckel, och med en skakel fäst i innersidan. Jag har inte en chans att hålla honom, nu efter är jag glad att jag hade handskar då de var helt uppslitna på insidan.. Han drar IGENOM trägrinden i paddocken, går omkull i stallgången på väg ut i hagen. Hepp. Där tar han ett varv eller två och stannar sen i ligghallen. Inte en repa på honom, och vi tömkörde ett par varv innan vi ansåg oss klara för dagen. Jag vågade inte koppla på skakeln igen eftersom jag inte hade någon grind.

Jag skiter i det här nu. Det är så jäkligt retsamt att veta att han hos förra ägaren utan bekymmer har dragit däck och skaklar, och här får han fullständigt spel. Jag har visserligen bara haft honom i 6 veckor, men vi har ju totalt börjat om. Han är olik alla andra hästar jag har kört in. De har varit mycket mer konsekventa i sina "idéer" och varit möjliga att träna. Musse är oberäkelig, och blockerar när han inte får göra som han vill.

Det är aldrig för sent att ge upp, så nu skiter jag i det här ett bra tag framöver. Kanske tar upp det sen igen, men just nu känns det ganska hopplöst. Kanske ger upp helt och skickar iväg honom på inkörning hos någon som har mer erfarenhet av hästar som honom.
 
Det här måste vara mitt sämsta hästår någonsin. Jag ger verkligen snart upp, ingenting är riktigt roligt längre.

Jag har ett par dagar "longerat" Musse med skaklar på både inner och ytter sida, men inte båda samtidigt. Har funkat rätt så bra, han är inte alls rädd för "skaklarna" men tycker att det är lika läskigt varje gång han ska börja "dra" efter en halt. Men det har varit hanterbart. Det stora problemet är att han blir stressad över att jag har idéer om att påverka honom, typ start/stopp och gångart. Helst skritt för min del såklart, så jag kan leda honom men en bit ifrån mig. Det var själva tanken. Då plötsligt blir allting så mycket mer läskigt med skakeln som hänger på. Så länge han får trava/galoppera (han gick inte att hålla i skritt och väljer själv en arbetsgalopp på volt) så kan skakeln studsa på honom, mellan benen, etc utan att han rör en min. Han lyckades även få skakeln att studsa mot trästaketet så den landade på hans rygg/rumpa innan den åkte ner igen, och det skiter han fullständigt i.

Idag när skulle vi göra samma sak för fjärde dagen i rad (mycket korta pass, positiv förstärkning, avslutar direkt när han slappnat av) så får han fullständig panik när han känner att jag har kopplat på en yttertöm så han inte kan "gena" på voltspåret som han vill. Så han skenar iväg med longerlinan i inner bettring, töm i ytter genom lokring och däckel, och med en skakel fäst i innersidan. Jag har inte en chans att hålla honom, nu efter är jag glad att jag hade handskar då de var helt uppslitna på insidan.. Han drar IGENOM trägrinden i paddocken, går omkull i stallgången på väg ut i hagen. Hepp. Där tar han ett varv eller två och stannar sen i ligghallen. Inte en repa på honom, och vi tömkörde ett par varv innan vi ansåg oss klara för dagen. Jag vågade inte koppla på skakeln igen eftersom jag inte hade någon grind.

Jag skiter i det här nu. Det är så jäkligt retsamt att veta att han hos förra ägaren utan bekymmer har dragit däck och skaklar, och här får han fullständigt spel. Jag har visserligen bara haft honom i 6 veckor, men vi har ju totalt börjat om. Han är olik alla andra hästar jag har kört in. De har varit mycket mer konsekventa i sina "idéer" och varit möjliga att träna. Musse är oberäkelig, och blockerar när han inte får göra som han vill.

Det är aldrig för sent att ge upp, så nu skiter jag i det här ett bra tag framöver. Kanske tar upp det sen igen, men just nu känns det ganska hopplöst. Kanske ger upp helt och skickar iväg honom på inkörning hos någon som har mer erfarenhet av hästar som honom.

Hör av dig om du vill ha förslag på inkörare.

Usch......alltså, det måste vara så frustrerande. Sedan är ju frågan om en sådan här häst passar dig personligen sedan, även när den är inkörd?
Jag förstår att det är en del att tänka på.
 
  • Gilla
Reactions: Mli
Det här måste vara mitt sämsta hästår någonsin. Jag ger verkligen snart upp, ingenting är riktigt roligt längre.

Jag har ett par dagar "longerat" Musse med skaklar på både inner och ytter sida, men inte båda samtidigt. Har funkat rätt så bra, han är inte alls rädd för "skaklarna" men tycker att det är lika läskigt varje gång han ska börja "dra" efter en halt. Men det har varit hanterbart. Det stora problemet är att han blir stressad över att jag har idéer om att påverka honom, typ start/stopp och gångart. Helst skritt för min del såklart, så jag kan leda honom men en bit ifrån mig. Det var själva tanken. Då plötsligt blir allting så mycket mer läskigt med skakeln som hänger på. Så länge han får trava/galoppera (han gick inte att hålla i skritt och väljer själv en arbetsgalopp på volt) så kan skakeln studsa på honom, mellan benen, etc utan att han rör en min. Han lyckades även få skakeln att studsa mot trästaketet så den landade på hans rygg/rumpa innan den åkte ner igen, och det skiter han fullständigt i.

Idag när skulle vi göra samma sak för fjärde dagen i rad (mycket korta pass, positiv förstärkning, avslutar direkt när han slappnat av) så får han fullständig panik när han känner att jag har kopplat på en yttertöm så han inte kan "gena" på voltspåret som han vill. Så han skenar iväg med longerlinan i inner bettring, töm i ytter genom lokring och däckel, och med en skakel fäst i innersidan. Jag har inte en chans att hålla honom, nu efter är jag glad att jag hade handskar då de var helt uppslitna på insidan.. Han drar IGENOM trägrinden i paddocken, går omkull i stallgången på väg ut i hagen. Hepp. Där tar han ett varv eller två och stannar sen i ligghallen. Inte en repa på honom, och vi tömkörde ett par varv innan vi ansåg oss klara för dagen. Jag vågade inte koppla på skakeln igen eftersom jag inte hade någon grind.

Jag skiter i det här nu. Det är så jäkligt retsamt att veta att han hos förra ägaren utan bekymmer har dragit däck och skaklar, och här får han fullständigt spel. Jag har visserligen bara haft honom i 6 veckor, men vi har ju totalt börjat om. Han är olik alla andra hästar jag har kört in. De har varit mycket mer konsekventa i sina "idéer" och varit möjliga att träna. Musse är oberäkelig, och blockerar när han inte får göra som han vill.

Det är aldrig för sent att ge upp, så nu skiter jag i det här ett bra tag framöver. Kanske tar upp det sen igen, men just nu känns det ganska hopplöst. Kanske ger upp helt och skickar iväg honom på inkörning hos någon som har mer erfarenhet av hästar som honom.


Åh vad jobbigt det måste vara och frustrerande. Kan du göra annat med honom?
 
Hör av dig om du vill ha förslag på inkörare.

Usch......alltså, det måste vara så frustrerande. Sedan är ju frågan om en sådan här häst passar dig personligen sedan, även när den är inkörd?
Jag förstår att det är en del att tänka på.

Åh vad jobbigt det måste vara och frustrerande. Kan du göra annat med honom?

Han är så otroligt trevlig och lugn i allt annat, med mer ledarskapsträning och våra långa promenader, och tömkörning, så går han ju inte sysslolös. Och så kan jag ju rida om andan faller på, men det blir ju mer inne i paddocken för att kunna använda den innerskänkel jag så ofta saknar i tömkörning (fusk, jag vet, men är man fd ryttare är det lätt att sakna den när man egentligen borde bry sig om bättre bjudning..) Men det var ju liksom inte det jag köpte honom för. Men, att träna i "bara" tömkörning går ju - det finns ju massor att träna där. Skolor, osv. Så kanske man i framtiden kan lägga på vagn. Eller inte. Han är ju så ung, vi får se. Jag tror att han har gått väldigt kravlöst hemma på säker mark, såldes av uppfödaren. Och sålänge ingen ställer något krav så är han väldigt trevlig. Våra problem uppstod när han inte ville gå förbi grindhålet i paddocken, och där har vi efter 6 veckors träning fortfarande rätt så ofta tvärnitar och totalvägran. Även vid ridning, även om det går bättre.

Tror att det hade varit lättare att lägga hans inkörning åt sidan om jag bara hade haft en annan häst att köra. Ninas provsvar är ännu inte klara (men gissar på EMS oavsett), men hennes största problem är att hon efter en vecka på butta är mindre halt - men mer tydligt avlastar vänster bak och nu vägrar trava. Så där är det ju liksom kört för ett bra tag framöver. Om det någonsin blir bra igen. Och om hon inte kan tränas - och därmed inte effektivt bantas - och också har EMS - så är ju fång ett närstående faktum. Eller sandhage resten av livet, vilket då inte blir så långt. Pepp var det här liksom... Äh, snart vänder det. Tror att allt kommer kännas bättre bara jag lägger ner körningen och gömmer hela selkammaren och alla vagnar ett tag framöver.
 
Jag har fortsatt köra Reggie, och det har gått jättebra.
Maratonvagnen introducerad, inga problem med fyrhjulsvagn i stället för rockard.
Nu har jag lagt ner lite tid på att köra runt och mellan koner i paddocken, för att träna på att svänga. Det är lite svårare att svänga åt höger än åt vänster men inga stora problem.
Jag var modig och tränade lite i trav också, visserligen behöver svängarna vara större, men han svarar hur trevligt som helst.
Sist blev det en kort utetur i skritt och lite trav, för att sänka kraven igen.
Så länge det är dagsljus och underlag så ska han få jobba en eller två dagar i veckan, för att sedan få en lång vintervila.
Och så får vi börja om i vår igen med tömkörning och körning, innan han rimligen ska ridas in till sommaren, när han är tre år.
 
Här går det framåt i sakta mak. Jag gör ju allting själv hittills och vi har pysslat med lite westerntävlingar och annat mellan inkörningspassen. Det verkar dock passa fröken rätt bra då hon verkar behöva lite tid att "soaka".

Däcksläpning är inga problem.
dsc_0607.jpg

Hela ekipaget fick inte plats på samma bild :D
dsc_0606-e1444482182809.jpg


Idag hade vi premiärlongering med "skakel".
DSC_0609_zpslfbu2alg.jpg
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Tjatter VÅR HISTORIA Hogwarts, första kvällen på höstterminen 2098. Förväntansfulla förstaårselever strömmar in i den stora salen, redo för...
69 70 71
Svar
1 406
· Visningar
34 151
Senast: Habina
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
21 187
Hästhantering Hejsan. Känner att man ibland fastnar i tänket med att ingenting funkar och ingenting utvecklas och jag kan tycka att det är viktigt att...
Svar
1
· Visningar
1 345
Senast: WSLPZF
·
Övr. Barn ”Hoppas” det är fler som känner igen sig. Som går och lägger sig på kvällen med dåligt samvete att man inte räcker till. För visst är...
2
Svar
27
· Visningar
5 424
Senast: Cocos
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Guldfasanerna
  • Senast tagna bilden XV

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp