Prisutveckling blandrasvalpar

Ja, det stämmer väl ganska bra. Trodde dock inte att ett helt valppris var så vanligt. Inom boxer verkar det vara vanligast med en ganska liten parningsavgift och sen en summa per levande valp. Blir det 6-7 valpar kommer man upp i ett valppris.
Så är det i min ras också. Min ena hane kostar 2500 kr i språng och sedan 2000 kr per levande valp upp till ett maxtak motsvarande valppris, blir det färre valpar så förlorar jag på det men det gör mig inget. Jag ställer honom inte till förfogande bara hur som helst och det är inget jag gör med vinstsyfte, kan tänka mig att typ labradoodleuppfödarna gör allt med dollartecken framför ögonen.
 
hur kommer det sig att inte fler tar valpar på sina tikar? Jag tänker det är ganska lättförtjänta pengar när man inte ens behöver vara med i SKK och ändå kan tjäna över 100 000 på en kull.
Jag har en blandrastik (pudel/chihuahua så valparna hade blivit mycket lättsålda) och hade möjlighet att billigt låna en pudelhane som oftast gav pyttesmå (1,5-2,5kg) valpar. Med andra ord hade jag troligen kunnat få 25 000/valp redan innan coronapriserna. Jag valde att istället kastrera henne trots att jag jättegärna ville ha valpar. Anledningen till kastrering istället för att ”bara strunta i det” var för att jag är för impulsiv för mitt eget bästa och jag litade inte på att jag skulle kunna hålla emot impulsiviteten när hon skulle löpa. Hon är verkligen inte lämplig att ha som avelshund pga hennes och hennes släktingars temperament och jag fick senare även reda på att det är 50% risk att hon bär på ett syndrom som ger hornhinnedystrofi och dövhet. Hennes syster har även höftledsartros sedan hon var fyra år trots att hon bara väger 2,3kg.

Jag köpte henne som omplacering för 1000kr. Den förra ägaren hade blivit totalt nedringd av folk som ville ha henne till avel :wtf:

Det finns alldeles för mycket kasst temperament bland småhundarna redan men folk skiter i det för de är små och söta och det gör inte lika ont när de bits som en stor hund
 
Jag har en blandrastik (pudel/chihuahua så valparna hade blivit mycket lättsålda) och hade möjlighet att billigt låna en pudelhane som oftast gav pyttesmå (1,5-2,5kg) valpar. Med andra ord hade jag troligen kunnat få 25 000/valp redan innan coronapriserna. Jag valde att istället kastrera henne trots att jag jättegärna ville ha valpar. Anledningen till kastrering istället för att ”bara strunta i det” var för att jag är för impulsiv för mitt eget bästa och jag litade inte på att jag skulle kunna hålla emot impulsiviteten när hon skulle löpa. Hon är verkligen inte lämplig att ha som avelshund pga hennes och hennes släktingars temperament och jag fick senare även reda på att det är 50% risk att hon bär på ett syndrom som ger hornhinnedystrofi och dövhet. Hennes syster har även höftledsartros sedan hon var fyra år trots att hon bara väger 2,3kg.

Jag köpte henne som omplacering för 1000kr. Den förra ägaren hade blivit totalt nedringd av folk som ville ha henne till avel :wtf:

Det finns alldeles för mycket kasst temperament bland småhundarna redan men folk skiter i det för de är små och söta och det gör inte lika ont när de bits som en stor hund
Det låter som att du är klok och tar ansvar.

Jag har en hund med armbågsdysplasi. Hon är opererad så det märks inte nu, men det är ju ett exempel på en defekt där man inte skulle kunna registrera valparna som renrasiga men där det är svårt för köpare att upptäcka defekten om jag valt att ta blandrasvalpar.
 
Pälsen är ganska krävande även på en renrasig pudel men fysikt tycker jag inte raserna passar särskilt bra, som sagt smala pudelben och en tung cavalierkropp. En cavalier väger uppåt 10 kg medans en pudel 3-5 kg.
Beror kanske vilken storlek av pudel man använder. Pudel är ingen tunn hund, utan får väl anses vara en normalkonstruerad hund. Ingen tunn benstomme i förhållande till storleken alltså. Cavalieren har ju kraftigare benstomme i förhållande till sin storlek. Det finns naturligtvis cavalierer med tunnare benstomme. Även om man skulle använda en riktigt grov cavalier till en tunn pudel, så behöver man knappast bekymra sig över avkommans fysik. Möjligen att en liten tunn pudeltik skulle kunna få problem att föda väldigt stora och kraftiga valpar, men jag tror inte heller att det är någon fara.
Hundar med tunn benstomme i förhållande till sin storlek finns ju inom alla raser, även de raser som ska vara tunga. Så länge hundarna inte hålls feta, så är det inget att bekymra sig över. Tunn benstomme handlar inte bara om hur tjocka benen är utan visar ju sig i hela konstruktionen, även hos blandraser. En hund med tunn benstomme kommer att vara lättare byggd helt enkelt, i alla fall så länge den inte göds upp till att bli fet, men det är ju inte hälsosamt för någon hund, oavsett ras eller rasblandning.
 
Jag föder upp arbetshundar. Dels är "kundkretsen" betydligt smalare än sällskapshundarna, dels är en valp ett väldigt osäkert kort för köparen, vilket djurägarna vet. De betalar INTE >20000:- för en hund som kan bli oanvändbar. Jag köpte min senaste valp 2011 för 11000:-, sålde mina 2017 för 12000:-.

Ettåringar däremot, ligger från valppris och upp till det tredubbla om de är friska och ser lovande ut.

Kan tillägga att jag inte ens frågat om pris på valpen jag ska hämta om 2 veckor...
Det där med att inte fråga om pris är ju väldigt omdiskuterat. Har hört att folk tror att man "inte får" fråga om pris eftersom inköpssumman är så liten del av kostnaden för hundens hela liv. Typ att det skulle anses dåligt att fråga om pris.

Men för oss som är mer insatta i våra raser så handlar det inte om att inte våga fråga utan att man vet på ett ungefär vad valppriserna ligger på. När man sedan valt en seriös uppfödare så litar man liksom på att valppriset ligger "där omkring" +- någon 1000lapp.

Men visst skulle en börja backa från ett valpköp för att valpen kostar 16 000 istället för förväntade 15000 så är väl det absolut ett litet varningstecken för uppfödaren också.
 
Det där med att inte fråga om pris är ju väldigt omdiskuterat. Har hört att folk tror att man "inte får" fråga om pris eftersom inköpssumman är så liten del av kostnaden för hundens hela liv. Typ att det skulle anses dåligt att fråga om pris.

Men för oss som är mer insatta i våra raser så handlar det inte om att inte våga fråga utan att man vet på ett ungefär vad valppriserna ligger på. När man sedan valt en seriös uppfödare så litar man liksom på att valppriset ligger "där omkring" +- någon 1000lapp.

Men visst skulle en börja backa från ett valpköp för att valpen kostar 16 000 istället för förväntade 15000 så är väl det absolut ett litet varningstecken för uppfödaren också.
Ja jag tänker att det vore annorlunda om det var stora diffar, tänker man sig 15 men hunden visar sig kosta 30 kanske man inte är beredd eller har möjlighet att fixa fram de där extra 15 där och då när man ska skriva på och hämta valpen. Det kan ju kräva lite förberedelser.
 
Det där med att inte fråga om pris är ju väldigt omdiskuterat. Har hört att folk tror att man "inte får" fråga om pris eftersom inköpssumman är så liten del av kostnaden för hundens hela liv. Typ att det skulle anses dåligt att fråga om pris.

Men för oss som är mer insatta i våra raser så handlar det inte om att inte våga fråga utan att man vet på ett ungefär vad valppriserna ligger på. När man sedan valt en seriös uppfödare så litar man liksom på att valppriset ligger "där omkring" +- någon 1000lapp.

Men visst skulle en börja backa från ett valpköp för att valpen kostar 16 000 istället för förväntade 15000 så är väl det absolut ett litet varningstecken för uppfödaren också.
halvt kl

Jag inbillar mig att prisförfrågningar är betydligt mer känsligt när det kommer till sällskapsraser (speciellt av den mindre storleken), som ju också tenderar att vara dyrare än arbetande raser. Lite osäker på vad det beror på men jag gissar att det delvis har att göra med att många sällskapshundar har en annan "status" än tex en bruksschäfer, en utpräglad jakthund eller en BC från arbetslinjer och att det därigenom blir väldigt känsligt att "sätta pris på en familjemedlem". Uppfödare förväntar sig att köparna ska ha en sån villkorslös "kärlek" till hunden att priset därmed inte spelar någon roll, och om du frågar om priset så har du inte tillräckligt med kärlek för hunden.
 
Det låter som att du är klok och tar ansvar.

Jag har en hund med armbågsdysplasi. Hon är opererad så det märks inte nu, men det är ju ett exempel på en defekt där man inte skulle kunna registrera valparna som renrasiga men där det är svårt för köpare att upptäcka defekten om jag valt att ta blandrasvalpar.
Tack!

Ja, där är ju en sak man kan luras om och säga att man bara inte vill regga valparna. Dessutom som priserna ligger nu så hade du ju kunnat få renraspris för valparna ändå :crazy:
 
halvt kl

Jag inbillar mig att prisförfrågningar är betydligt mer känsligt när det kommer till sällskapsraser (speciellt av den mindre storleken), som ju också tenderar att vara dyrare än arbetande raser. Lite osäker på vad det beror på men jag gissar att det delvis har att göra med att många sällskapshundar har en annan "status" än tex en bruksschäfer, en utpräglad jakthund eller en BC från arbetslinjer och att det därigenom blir väldigt känsligt att "sätta pris på en familjemedlem". Uppfödare förväntar sig att köparna ska ha en sån villkorslös "kärlek" till hunden att priset därmed inte spelar någon roll, och om du frågar om priset så har du inte tillräckligt med kärlek för hunden.
Ja det tycker jag med, inom min ras är vissa uppfödare helt fruktansvärda jag har sett folk bli utskällda och uppläxade offentligt på uppfödarnas Facebooksidor för dom råkat fråga om priset.
 
Ja det tycker jag med, inom min ras är vissa uppfödare helt fruktansvärda jag har sett folk bli utskällda och uppläxade offentligt på uppfödarnas Facebooksidor för dom råkat fråga om priset.
Jag frågar ju efter priset för att jag vill veta om jag har pengarna eller om jag behöver spara mer. Skulle en uppfödare skälla ut mej för att jag frågar det så skulle jag definitivt vända mej till någon annan uppfödare. Skulle inte tveka att ge personen en avhyvling heller. Otrevliga människor vägrar jag att handla av.
 
Ja det tycker jag med, inom min ras är vissa uppfödare helt fruktansvärda jag har sett folk bli utskällda och uppläxade offentligt på uppfödarnas Facebooksidor för dom råkat fråga om priset.
Tycker inte bara det är trist utan rent av en oroande utveckling. Absolut ska kanske ens första fråga i kontakt med uppfödare inte vara vad priset är eller ett försök att pruta, men så fort pengar ska byta händer oavsett vad som köps så tycker jag att det är okej att fråga efter priset i något skede av affären. Ju mer känsligt/tabu det blir att fråga efter, eller rent av ifrågasätta, ett pris, desto högre pris kan ju uppfödarna ta för sina valpar eftersom köparna inte vågar säga stopp. Antingen betalar du ett överpris eller så blir du utan valp, så vill du ha en valp får du vackert hosta upp vad uppfödaren begär annars går hunden till någon annan som är beredd att öppna plånboken mer. Självklart vill ju folk tjäna så mycket som möjligt och kan man då få sålt valparna för 25k istället för 15k så tar man ju det högre priset. Sällskapsraserna har ju dessutom inte riktigt samma krav som de arbetande raserna så antalet potentiellt bra hem för en liten sällskapshund är ju betydligt fler än antalet potentiellt bra hem för en vallande BC, det finns alltid köpare oavsett vilket pris man sätter.

Inom min ras finns det någon enstaka uppfödare som har en skev syn på det här men i stort är de flesta vettiga än så länge.
 
Till en text om att köpa valp för att ge intresserade vägledning som skulle upp på vår rasklubbs hemsida så tyckte vi också att det skulle vara bra om man kunde ge exempel på pris, till exempel att en valp oftast kostar mellan 13-19 000 kr. Så vi började fråga uppfödarna vad de tog betalt men mötte så mycket motstånd att vi fick skrota det.

(Det kom upp som idé efter att styrelsen uppmärksammades om en uppfödare som försökt kränga en valp för nästan 30 000 kr med bibehållen avelsrätt till ovetande valpköpare...)
 
Till en text om att köpa valp för att ge intresserade vägledning som skulle upp på vår rasklubbs hemsida så tyckte vi också att det skulle vara bra om man kunde ge exempel på pris, till exempel att en valp oftast kostar mellan 13-19 000 kr. Så vi började fråga uppfödarna vad de tog betalt men mötte så mycket motstånd att vi fick skrota det.

(Det kom upp som idé efter att styrelsen uppmärksammades om en uppfödare som försökt kränga en valp för nästan 30 000 kr med bibehållen avelsrätt till ovetande valpköpare...)
Självklart vill inte uppfödarna att köparna ska vägledas gällande vad som är ett normalpris, då kan man ju inte ta överpris för sina valpar längre :meh:
 
Såg nu en annons på blocket på "maltipoo" för 55 TUSEN! Nog det värsta jag sett hittills.. :eek:
Jag begriper inte hur säljaren motiverar priset? Om jag t.ex. visade intresse för en valp men vänligt ifrågasatte hur priset kan vara så extremt jämfört med en renrasig hälsokollad valp med dokumenterat frisk bakgrund..... Vilka är då argumenten? "Köp nån annanstans, då!" eller liknande?
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Akita Inu 6 attacker. Dogo Argentinom 6 attacker. Dogs Canario 6 attacker. Amstaff 37 attacker. Schäfer 6 attacker. Rottweiler 24...
2
Svar
28
· Visningar
3 758
Senast: Raderad medlem 94602
·
S
Avel Skulle vilja få till en diskussion om hur ni andra hobbyavlare tänker, dvs ni som har runt 1-4 ston (det får man väl ändå kalla...
Svar
19
· Visningar
1 781
Senast: sydney
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Dejtingtråden del 37
  • Vad gör vi? Del CXCIV
  • Gårdar förr

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp