Alltså, hur mycket jag än pratar med läkaren och försöker förstå, försöker läsa på internet om psykossjukdomar osv så förstår jag inte riktigt. Jag har och har haft hörselhallucinationer som ökat successivt under ett par år, nu minskar mer och mer allteftersom medicinen prövas ut. Men det försvinner inte, hur vet man vad som är friskt och vad som är sjukt? Om det nu egentligen spelar någon roll.
På läkaren så verkar det som att sålänge inte rösterna påverkar livet för mycket så är det ingen fara egentligen, alltså sålänge det är hanterbart så att säga även ifall målet med medicinen är att dom ska försvinna helt och jag ska bli återställd så att säga. Men vad räknas det som när det påverkar livet? Jag kan komma på mig själv med att prata med mig själv, både frågar och svarar mig själv så att säga, är det normalt om man är frisk? Att diskutera med sig själv?
Läste någonstans att en stor del av befolkningen hör röster, men varför räknas vissa som friska och vissa som sjuka? Vad avgör där? När jag läser om verklighetsuppfattning tex så hur vet man vad som är den riktiga verkligheten och inte?
Jag har ingen diagnos, ingen misstanke om något som läkaren vill säga iallafall. Jag har är lite rädd att aldrig komma ur psykosen, eller spelar det någon roll om man kommer ur den eller inte? Kan man tex lära sig att leva med rösterna om dom inte försvinner helt? Alltså lära sig vad som är vad och fungera bra iallafall?
Äsch, rörigt som tusen men jag är så förvirrad, ingen har ju något svar någonstans. Kanske inte finns något iofs.
På läkaren så verkar det som att sålänge inte rösterna påverkar livet för mycket så är det ingen fara egentligen, alltså sålänge det är hanterbart så att säga även ifall målet med medicinen är att dom ska försvinna helt och jag ska bli återställd så att säga. Men vad räknas det som när det påverkar livet? Jag kan komma på mig själv med att prata med mig själv, både frågar och svarar mig själv så att säga, är det normalt om man är frisk? Att diskutera med sig själv?
Läste någonstans att en stor del av befolkningen hör röster, men varför räknas vissa som friska och vissa som sjuka? Vad avgör där? När jag läser om verklighetsuppfattning tex så hur vet man vad som är den riktiga verkligheten och inte?
Jag har ingen diagnos, ingen misstanke om något som läkaren vill säga iallafall. Jag har är lite rädd att aldrig komma ur psykosen, eller spelar det någon roll om man kommer ur den eller inte? Kan man tex lära sig att leva med rösterna om dom inte försvinner helt? Alltså lära sig vad som är vad och fungera bra iallafall?
Äsch, rörigt som tusen men jag är så förvirrad, ingen har ju något svar någonstans. Kanske inte finns något iofs.
