Råd kring 1årig hane och andra hundar

Korekatten

Trådstartare
Leonbergerhane på 1 år, som sedan 6 månader reagerat stark på andra hundar. Blandade reaktioner. Iband voff och morr och utfall, ibland lekfullt. Han blir blockerad och går ej att bryta på nära håll, tar ej godis eller lyssnar. Vi har gått hundmöteskurs och fått tips att hålla avstånd och belöna så länge han kan hålla kontaken. Det funkar att bryta honom på avstånd. Men situationer uppstår oundvikligen när hundmöten blir nära. Tex vetrinären, eller att vi måste gå på en gångväg/tunnel för att komma till skogen etc. Vi bor i ett hundtättområde. Ibland kan vi möta upp till sex hundar på en kvart om det vill sig illa.

Vår hund stressar upp ngt enormt när det blir nära möten. Antar att vi gör det också (och det är nog en del av problemet). Men eftersom det är en stor hund är det svårt att inte vara beredd och varva upp själv. Vi kan fysiskt få med honom genom att ta tag i selet och släpa med. Och därmed också försökt säga till "på skarpen." Det kan bryta för stunden ibland, men verkar inte ge ngt långsiktigt resultat.

Vissa dagar är det lättare att få kontakt med honom och bryta. Det har även funnits tillfällen då han helt plötsligt inte brytt sig alls om förbipasserande hund. Men nästa dag kan han reagera starkt igen. Det är så ojämnt och svårt att se ett mönster.
Någon som har råd för vad vi och hunden behöver för träning/behandling? Dels att arbeta med "symptomet" men också förebyggande? Eller kan man hoppas på att beteendet även minskar med tilltagande mognad?
 
Vi har ungefär samma problem med vår boxerhane, fast det debuterade något senare. Vi har också tagit hjälp av en tränare och hennes bedömning av vår hund är att han är inte osäker utan han är översocial och väldigt utåtriktad. När han inte får hälsa bygger han upp en massa frustration som gör att han lätt slår över.

Första gången hos henne tog vi en promenad i Slottskogen med citronhalsband och vattenflaska. Hon konstaterade ganska snabbt att det var en hårdhudad ung herre som vi hade i kopplet, för han var inte särskilt bekymrad över att få en dusch citron och en dusch vatten när han inte lyssnade på nej. Sedan tränade vi hemma hos henne där hon hade en medhjälpare som kom med en mötande hund och då använde vi oss av rejäla vattendunkar. Då nådde vi ett läge där vi kunde bryta och faktiskt belöna.

Nu rekommenderade hon inte att man börjar med sånt på egen hand för det är viktigt med rätt timing (och att man vet att det inte beror på rädslor hos hunden), men poängen var att i vissa fall går det inte bara att belöna rätt beteende utan man måste nå fram till hunden för att tala om att ett visst beteende inte är önskvärt.

Problemet för oss är att vi också bor i ett förbaskat hundtätt område. Det innebär att vi sällan får till rätt typ av möten, dvs de som är på lagom avstånd för att han ska reagera men lyda ett nej och på så sätt kunna belönas. Om en hund går förbi på fem meters avstånd så kan vi hälla en pool över honom och han skiter i det. Sen måste man alltid tänka på att om det blir flera möten så hinner hunden inte landa mellan varje möte, och då ligger överslaget så mycket närmare till hands. Det finns tyvärr inga snabba lösningar utan det handlar om att kunna träna en massa, men det är ju så himla svårt med just hundmöten när man inte kan styra hur man träffar på de andra hundarna.
 
Vi har ungefär samma problem med vår boxerhane, fast det debuterade något senare. Vi har också tagit hjälp av en tränare och hennes bedömning av vår hund är att han är inte osäker utan han är översocial och väldigt utåtriktad. När han inte får hälsa bygger han upp en massa frustration som gör att han lätt slår över.

Första gången hos henne tog vi en promenad i Slottskogen med citronhalsband och vattenflaska. Hon konstaterade ganska snabbt att det var en hårdhudad ung herre som vi hade i kopplet, för han var inte särskilt bekymrad över att få en dusch citron och en dusch vatten när han inte lyssnade på nej. Sedan tränade vi hemma hos henne där hon hade en medhjälpare som kom med en mötande hund och då använde vi oss av rejäla vattendunkar. Då nådde vi ett läge där vi kunde bryta och faktiskt belöna.

Nu rekommenderade hon inte att man börjar med sånt på egen hand för det är viktigt med rätt timing (och att man vet att det inte beror på rädslor hos hunden), men poängen var att i vissa fall går det inte bara att belöna rätt beteende utan man måste nå fram till hunden för att tala om att ett visst beteende inte är önskvärt.

Problemet för oss är att vi också bor i ett förbaskat hundtätt område. Det innebär att vi sällan får till rätt typ av möten, dvs de som är på lagom avstånd för att han ska reagera men lyda ett nej och på så sätt kunna belönas. Om en hund går förbi på fem meters avstånd så kan vi hälla en pool över honom och han skiter i det. Sen måste man alltid tänka på att om det blir flera möten så hinner hunden inte landa mellan varje möte, och då ligger överslaget så mycket närmare till hands. Det finns tyvärr inga snabba lösningar utan det handlar om att kunna träna en massa, men det är ju så himla svårt med just hundmöten när man inte kan styra hur man träffar på de andra hundarna.

Usch, så tråkigt att läsa! :(
Rekommenderar även dig att kolla upp BAT då. :)
 
Usch, så tråkigt att läsa! :(
Rekommenderar även dig att kolla upp BAT då. :)

Tack, googlar. :) Första tanken var "ha med ett basebollträ på promenaderna". ;)

Jag tror från en kvick titt på en sida om BAT att det nog skulle vara ett utmärkt komplement till hur vi redan tränar, ska höra efter med vår tränare om hon har någon erfarenhet av det. Hennes huvudfokus (för just hundmöten) är Kommunikationsmetoden, men i vårt fall är ju Breeze inte intresserad av att tala korrekt hundspråk när han blir frustrerad utan vi måste bryta överslaget först. När han är lugn så är han dock språksäker (enligt tränaren, kan inte påstå att jag vet tillräckligt för att göra sådana bedömningar).

Egentligen är Breeze lättare än vår förra hund för han hade blivit påhoppad samt låg mycket högre i stress. Där gick det inte att bryta, det var bara att vänta ut honom. Breeze eskalerar i alla fall inte när man tar tag i honom.

Just den här paragrafen fastnade jag för:

"På seminariet pratade Grisha om att det bästa för reaktiva hundar var att ta en time-out, parallellt med BAT-träningen. Med detta menar hon att hunden bör inte vistas på ställen där det kan finnas en trigger, med andra ord stanna inomhus och aktiveras/rastas på bakgården, samt motioneras inne på löpband. Nu kan detta vara svårt att efterleva i Sverige eftersom vi inte så ofta har löpband hemma och heller inte en egen bakgård. Med andra ord, vi måste gå ut med våra hundar. Vad man dock kan, och bör göra, är att undvika möten med trigger. Man ser helt enkelt till att hunden ALDRIG får möjlighet att göra ett utfall. Försök att samla på bra erfarenheter och undvika dåliga. Ju fler utfall hunden gör, desto mer förstärkt blir det. Om du vill att BAT-träningen skall fungera så ha det i bakhuvudet. Sedan är det inte lätt, om man tex bor i ett lägenhets- villaområde med 10 hundar på varje gata, men man kan sträva efter att minska möjligheterna till utfall."

Där har vi nog vårt problem (och kanske även ditt, @Korekatten ) i ett nötskal: man måste få till en lång period utan att hunden triggas så kraftigt att det blir ett utfall.
 
Tack, har läst lite om det. Har du någon sida att rekommendera?
Om man tränar BAT men får ett misslyckat nära möte under tiden tex hos vetrinären. Måste man börja om på noll då med träningen?

Grishas sida är väl bästa stället att börja på tänker jag.

Nej, ett misslyckat möte raderar inte ut alla framsteg, men det backar tillbaka en ganska långt men sen går det snabbare framåt igen än det gjorde första gången.
Det är dock verkligen mycket mer effektivt om man tränar på en löjligt enkel nivå och helt kontrollerar hundens övriga upplevelser de första tre veckorna ungefär.
 
Tack, googlar. :) Första tanken var "ha med ett basebollträ på promenaderna". ;)

Jag tror från en kvick titt på en sida om BAT att det nog skulle vara ett utmärkt komplement till hur vi redan tränar, ska höra efter med vår tränare om hon har någon erfarenhet av det. Hennes huvudfokus (för just hundmöten) är Kommunikationsmetoden, men i vårt fall är ju Breeze inte intresserad av att tala korrekt hundspråk när han blir frustrerad utan vi måste bryta överslaget först. När han är lugn så är han dock språksäker (enligt tränaren, kan inte påstå att jag vet tillräckligt för att göra sådana bedömningar).

Egentligen är Breeze lättare än vår förra hund för han hade blivit påhoppad samt låg mycket högre i stress. Där gick det inte att bryta, det var bara att vänta ut honom. Breeze eskalerar i alla fall inte när man tar tag i honom.

Just den här paragrafen fastnade jag för:

"På seminariet pratade Grisha om att det bästa för reaktiva hundar var att ta en time-out, parallellt med BAT-träningen. Med detta menar hon att hunden bör inte vistas på ställen där det kan finnas en trigger, med andra ord stanna inomhus och aktiveras/rastas på bakgården, samt motioneras inne på löpband. Nu kan detta vara svårt att efterleva i Sverige eftersom vi inte så ofta har löpband hemma och heller inte en egen bakgård. Med andra ord, vi måste gå ut med våra hundar. Vad man dock kan, och bör göra, är att undvika möten med trigger. Man ser helt enkelt till att hunden ALDRIG får möjlighet att göra ett utfall. Försök att samla på bra erfarenheter och undvika dåliga. Ju fler utfall hunden gör, desto mer förstärkt blir det. Om du vill att BAT-träningen skall fungera så ha det i bakhuvudet. Sedan är det inte lätt, om man tex bor i ett lägenhets- villaområde med 10 hundar på varje gata, men man kan sträva efter att minska möjligheterna till utfall."

Där har vi nog vårt problem (och kanske även ditt, @Korekatten ) i ett nötskal: man måste få till en lång period utan att hunden triggas så kraftigt att det blir ett utfall.

Kombinera inte BAT med straff, jag tror inte du kommer någon vart alls. I BAT spelar det ingen roll om hunden pratar korrekt hundspråk eller ej, det var i gamla versionen. Han ska heller inte sättas i situationer där han måste brytas.

Ja, det är svårt i början att kontrollera vad hunden utsätts för till vardags, men framförallt ligger det svåra i att tänka om själv på vad som kan/måste göras och ej.
 
Vi har ungefär samma problem med vår boxerhane, fast det debuterade något senare. Vi har också tagit hjälp av en tränare och hennes bedömning av vår hund är att han är inte osäker utan han är översocial och väldigt utåtriktad. När han inte får hälsa bygger han upp en massa frustration som gör att han lätt slår över.

Första gången hos henne tog vi en promenad i Slottskogen med citronhalsband och vattenflaska. Hon konstaterade ganska snabbt att det var en hårdhudad ung herre som vi hade i kopplet, för han var inte särskilt bekymrad över att få en dusch citron och en dusch vatten när han inte lyssnade på nej. Sedan tränade vi hemma hos henne där hon hade en medhjälpare som kom med en mötande hund och då använde vi oss av rejäla vattendunkar. Då nådde vi ett läge där vi kunde bryta och faktiskt belöna.

Nu rekommenderade hon inte att man börjar med sånt på egen hand för det är viktigt med rätt timing (och att man vet att det inte beror på rädslor hos hunden), men poängen var att i vissa fall går det inte bara att belöna rätt beteende utan man måste nå fram till hunden för att tala om att ett visst beteende inte är önskvärt.

Problemet för oss är att vi också bor i ett förbaskat hundtätt område. Det innebär att vi sällan får till rätt typ av möten, dvs de som är på lagom avstånd för att han ska reagera men lyda ett nej och på så sätt kunna belönas. Om en hund går förbi på fem meters avstånd så kan vi hälla en pool över honom och han skiter i det. Sen måste man alltid tänka på att om det blir flera möten så hinner hunden inte landa mellan varje möte, och då ligger överslaget så mycket närmare till hands. Det finns tyvärr inga snabba lösningar utan det handlar om att kunna träna en massa, men det är ju så himla svårt med just hundmöten när man inte kan styra hur man träffar på de andra hundarna.

Tack för ditt svar! Vad jag känner igen oss i din beskrivningen. Tror också våran är rätt hårdhudad och tror han också måste förstå att hans beteende inte är önskvärt. Men vi vet liksom inte hur vi ska nå fram när han blir så blockerad.
Men fortsatt träning är det som gäller...just idag har jag bara svårt o se en ljusning på det hela....
 
Förresten, citronhalsband och vattensläng, hör det ihop med kommunikationsmetoden @Linda_A ? Jag vet inte så mycket om den men det hade jag inte trott ändå.

Edit, tillägg: vem är det som har koll på kommunikationsmetoden här...? @Blueberry är det du? Kan du reda ut åt mig?
 
Senast ändrad:
Förresten, citronhalsband och vattensläng, hör det ihop med kommunikationsmetoden @Linda_A ? Jag vet inte så mycket om den men det hade jag inte trott ändå.

Inte normalt sett, nej. Men för att han ska kunna kommunicera rätt har det behövts för att bryta när han slår över och bara brötar på. Hon har använt det på en del riktiga problemhundar med goda resultat, men även där är det beroende av att man får till möten på lagom distans så att man får en lagom trigger.

Sen är det ju väldigt rasberoende. Om hon hade sett att Breeze kände obehag och/eller blev mer stressad av vattnet hade det inte funkat. Men han skakar av sig det ganska lätt och sticker sen fram huvudet för att dricka från samma flaska. Jag var tveksam till en början men det har känts rätt även om det inte gått så fort framåt som vi hade hoppats, och då mest beroende på var vi bor. När vi tränade hos henne med kontrollerade möten tog det ca 15-20 minuter innan han gick förbi hennes schäfer på ett städat sätt, lugnt nosande på sin kant av vägen.

Vi tränar även brukset för samma tränare, så hon ser ju honom även utanför problemsituationerna, och tycker i att han är en i allmänhet ytterst envis herre där det är väldigt svårt att komma någonvart med enbart mjuka metoder. Han behöver ibland höra "hallå, så där gör man inte" och då har en dusch vatten fått bli ett verktyg. Citronen däremot strök vi efter första gången, han verkar gilla den.
 
Inte normalt sett, nej. Men för att han ska kunna kommunicera rätt har det behövts för att bryta när han slår över och bara brötar på. Hon har använt det på en del riktiga problemhundar med goda resultat, men även där är det beroende av att man får till möten på lagom distans så att man får en lagom trigger.

Sen är det ju väldigt rasberoende. Om hon hade sett att Breeze kände obehag och/eller blev mer stressad av vattnet hade det inte funkat. Men han skakar av sig det ganska lätt och sticker sen fram huvudet för att dricka från samma flaska. Jag var tveksam till en början men det har känts rätt även om det inte gått så fort framåt som vi hade hoppats, och då mest beroende på var vi bor. När vi tränade hos henne med kontrollerade möten tog det ca 15-20 minuter innan han gick förbi hennes schäfer på ett städat sätt, lugnt nosande på sin kant av vägen.

Vi tränar även brukset för samma tränare, så hon ser ju honom även utanför problemsituationerna, och tycker i att han är en i allmänhet ytterst envis herre där det är väldigt svårt att komma någonvart med enbart mjuka metoder. Han behöver ibland höra "hallå, så där gör man inte" och då har en dusch vatten fått bli ett verktyg. Citronen däremot strök vi efter första gången, han verkar gilla den.

Jag tycker det låter enormt riskabelt på längre sikt, och rekommenderar dig verkligen att tänka om.
 
Jag tycker det låter enormt riskabelt på längre sikt, och rekommenderar dig verkligen att tänka om.

Jag har svårt att se det riskabla i det. Men sen hoppas jag också att det inte behövs på längre sikt. Är väl medveten om att sådana här beteenden inte minskar med åldern utan bara befästs mer och mer.

Sen handlar det här inte om någon slags bestraffning med automatik så fort han reagerar på en hund. Upplägget är att vi i största möjliga mån tar hundmöten på sådant avstånd att vi om han börjar låsa på den andra hunden, kan vända om och gå åt ett annat håll. Då ger jag ett fast "kom Breeze" som han oftast svarar på. Vänder han sig sen om och börjar bröta får han ett nej, och om han inte bryter direkt får han en dusch. Sen är "kom Breeze" igen och förhoppningsvis hinner jag då med en belöning.
 
Grishas sida är väl bästa stället att börja på tänker jag.

Nej, ett misslyckat möte raderar inte ut alla framsteg, men det backar tillbaka en ganska långt men sen går det snabbare framåt igen än det gjorde första gången.
Det är dock verkligen mycket mer effektivt om man tränar på en löjligt enkel nivå och helt kontrollerar hundens övriga upplevelser de första tre veckorna ungefär.

Det svåra är att det är omöjligt att 100 % kontrollera han inte utsätta för att bli blockerad. Vi bor mitt på hundrastargatan och han måste ju ut för att kissa och bajsa. Men vi gör
Vårt bästa i och med att vi vet att han inte klarar situationerna och på avstånd funkar det bra. Så även om vi försöker undvika att han ska hamna i en situation där han bli blockerad så är det inte helt möjligt. Vi gömmer oss bakom hus, bilar och tar andra vägar så gott det går för att kunna hålla distansen.
Vad gör man då när det blir skarpt läge och hunden blir blockerad? (Även om man tex tränar BAT parallellt men ännu inte kommit så långt i träningen)
Bara ignorerar och håller hunden utan att försöka bryta den och efter träna på som inget har hänt?
 
Jag har svårt att se det riskabla i det. Men sen hoppas jag också att det inte behövs på längre sikt. Är väl medveten om att sådana här beteenden inte minskar med åldern utan bara befästs mer och mer.

Sen handlar det här inte om någon slags bestraffning med automatik så fort han reagerar på en hund. Upplägget är att vi i största möjliga mån tar hundmöten på sådant avstånd att vi om han börjar låsa på den andra hunden, kan vända om och gå åt ett annat håll. Då ger jag ett fast "kom Breeze" som han oftast svarar på. Vänder han sig sen om och börjar bröta får han ett nej, och om han inte bryter direkt får han en dusch. Sen är "kom Breeze" igen och förhoppningsvis hinner jag då med en belöning.

Åh nej, jag som hade hoppats
På att beteendet blev bättre med mognad och när hormonerna lugnade sig...
 
Jag har svårt att se det riskabla i det. Men sen hoppas jag också att det inte behövs på längre sikt. Är väl medveten om att sådana här beteenden inte minskar med åldern utan bara befästs mer och mer.

Sen handlar det här inte om någon slags bestraffning med automatik så fort han reagerar på en hund. Upplägget är att vi i största möjliga mån tar hundmöten på sådant avstånd att vi om han börjar låsa på den andra hunden, kan vända om och gå åt ett annat håll. Då ger jag ett fast "kom Breeze" som han oftast svarar på. Vänder han sig sen om och börjar bröta får han ett nej, och om han inte bryter direkt får han en dusch. Sen är "kom Breeze" igen och förhoppningsvis hinner jag då med en belöning.

Han blir långsiktigt klassiskt betingad från frustration till försvar. Inte bara det, han får differentiell information, dvs hundar som han blir extra misstänksam mot associeras till en bekräftelse. En värre upplevelse ju värre han tyckte hunden var från början, dvs hans värld = bäst att lita på misstanken, den är alltid rätt. Tiden går och misstankarna växer... Sen heter det att eftersom han blivit äldre och vuxnare har han fått svårare för andra hundar. Nej.

Om du pålitligt följer obehag med något trevligt betingar du även obehaget till det trevliga = du kommer att behöva eskalera obehaget. (Och så heter det att det är en tuff hund som tål mer allteftersom han mognat. Nej.)

Att du har bestraffningsstrategier på det här sättet befäster för dig själv att det är OK att utsätta honom för situationer han inte klarar av, det är ju också träning... Jag kan mycket väl förstå att era framsteg går väldigt mycket långsammare än du hade önskat, och sättet att komma fortare fram är att sluta lägga krokben för er själva. (Och byta tränare, men det lär inte falla i god jord misstänker jag. Det heller.) Men alltså välj något. Träna med straff eller träna med belöning, men stå inte i mitten och gå fram och tillbaka åt båda hållen för ni gör bara hunden förvirrad.

Det svåra är att det är omöjligt att 100 % kontrollera han inte utsätta för att bli blockerad. Vi bor mitt på hundrastargatan och han måste ju ut för att kissa och bajsa. Men vi gör
Vårt bästa i och med att vi vet att han inte klarar situationerna och på avstånd funkar det bra. Så även om vi försöker undvika att han ska hamna i en situation där han bli blockerad så är det inte helt möjligt. Vi gömmer oss bakom hus, bilar och tar andra vägar så gott det går för att kunna hålla distansen.
Vad gör man då när det blir skarpt läge och hunden blir blockerad? (Även om man tex tränar BAT parallellt men ännu inte kommit så långt i träningen)
Bara ignorerar och håller hunden utan att försöka bryta den och efter träna på som inget har hänt?

Jag är inte CBATI, men information, filmer och allt möjligt finns på sidan jag länkade till. Man låter inte hunden stå kvar och reagera men det handlar inte heller om att bryta hundens beteende i det läget utan bara att ta sig ur situationen på bästa sätt.

Jag förstår att det är svårt att undvika möten, tro mig du är inte den enda som bor omgiven av massor av hundar. Men det går ofta att göra mycket mer än man riktigt tror om man bara tänker lite utanför rutan... Kör iväg, gå på obekväma tider, åk bort på några veckors semester, osv. Och ja, det kan kanske kännas som en jättestor sak att göra, men å andra sidan kommer man ju framåt istället för att stå och stampa med ett problem som stör en hela tiden.
 
Han blir långsiktigt klassiskt betingad från frustration till försvar. Inte bara det, han får differentiell information, dvs hundar som han blir extra misstänksam mot associeras till en bekräftelse. En värre upplevelse ju värre han tyckte hunden var från början, dvs hans värld = bäst att lita på misstanken, den är alltid rätt. Tiden går och misstankarna växer... Sen heter det att eftersom han blivit äldre och vuxnare har han fått svårare för andra hundar. Nej.

Fast detta förutsätter att han går i försvar mot "bestraffningen" och att han upplever det som ett obehag snarare än som en överraskning som bryter ett låsning.

Att du har bestraffningsstrategier på det här sättet befäster för dig själv att det är OK att utsätta honom för situationer han inte klarar av, det är ju också träning... Jag kan mycket väl förstå att era framsteg går väldigt mycket långsammare än du hade önskat, och sättet att komma fortare fram är att sluta lägga krokben för er själva. (Och byta tränare, men det lär inte falla i god jord misstänker jag. Det heller.) Men alltså välj något. Träna med straff eller träna med belöning, men stå inte i mitten och gå fram och tillbaka åt båda hållen för ni gör bara hunden förvirrad

Det är ett antagande från dig att detta på något sätt påverkar mig att utsätta honom för situationer han inte klarar av. Tro mig, jag ser det som ett misslyckande varje gång jag måste gå in och bryta med vatten. Jag anser dock inte att jag tränar med straff mer än någon vars hund sticker och de försöker stoppa den genom att ryta "NEJ". När jag bryter med vatten tränar jag inte, jag stoppar ett beteende för att kunna återuppta träningen.

Nu vill jag absolut inte ge mig in i några tränarargument eftersom det inte känns rätt att skriva ut en persons namn utan tillstånd, men jag har fullt förtroende för denna tränare baserat på de som rekommenderat henne (andra tränare och min uppfödare) och på hur hon arbetar. Om jag inte kände att hon läste hund väldigt bra skulle jag inte ha accepterat det hon föreslagit
 
Fast detta förutsätter att han går i försvar mot "bestraffningen" och att han upplever det som ett obehag snarare än som en överraskning som bryter ett låsning.



Det är ett antagande från dig att detta på något sätt påverkar mig att utsätta honom för situationer han inte klarar av. Tro mig, jag ser det som ett misslyckande varje gång jag måste gå in och bryta med vatten. Jag anser dock inte att jag tränar med straff mer än någon vars hund sticker och de försöker stoppa den genom att ryta "NEJ". När jag bryter med vatten tränar jag inte, jag stoppar ett beteende för att kunna återuppta träningen.

Nu vill jag absolut inte ge mig in i några tränarargument eftersom det inte känns rätt att skriva ut en persons namn utan tillstånd, men jag har fullt förtroende för denna tränare baserat på de som rekommenderat henne (andra tränare och min uppfödare) och på hur hon arbetar. Om jag inte kände att hon läste hund väldigt bra skulle jag inte ha accepterat det hon föreslagit

Alla lär sig av att bete sig, människor är inte immuna. Oavsett hur vi väljer att förklara det för oss själva på en medveten nivå. (Prova göra ett etogram på dig själv över tid, och analysera hur ditt beteende mot hunden förändras. Jag säger inte på något sätt att du gillar det du gör, snarare tvärtom.)

Och du kan säga att överraskningen inte är ett obehag, jag menar att det är i stort sett irrelevant för vad jag skriver om. (Definitionen är semantisk snarare än beteendeteknisk.) Försvar mot "överraskningen" har jag aldrig varit inne på.

Jag hade som sagt inga tvivel på att du litar på tränaren. Jag vet inte vem det är och har inget intresse av att rota i det heller, men oavsett person så är metod galen. Jag har ingen förhoppning om att nå fram till just dig, men mina invändningar står i alla fall här för andra som läser i framtiden...

(Skulle aldrig falla mig in att säga att det är en bra träningsmetod att ryta NEJ åt en hund som sticker heller.)
 
(Skulle aldrig falla mig in att säga att det är en bra träningsmetod att ryta NEJ åt en hund som sticker heller.)

Fast det är ju inte en träningsmetod. Det är ett sätt att bryta ett potentiellt farligt beteende.

Jag brukade ha större tilltro till specifika träningsfilosofier, men numera föredrar jag att ta det mesta med en liten nypa salt. Det som är rätt för en hund är inte rätt för en annan. Vissa svär vid skvallerträning för hundmöten, och tack vare det provade vi något annat senare än vi borde, så jag försöker vara försiktig när det gäller att döma ut eller ställa mig bakom specifika metoder.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Vi i vår familj har under hösten hamnat i en fasansfull situation, som gjort och gör mig så upprörd och ledsen. Den 20:de september i år...
14 15 16
Svar
311
· Visningar
22 182
Hundhälsa Så. En granne i porten bredvid mig har skaffat hund. En ung och redan gigantisk bullyhane som jag och min hund mötte för första gången...
5 6 7
Svar
121
· Visningar
21 933
Senast: Sel
·
Övr. Hund Hej! Som rubriken lyder. Har en 6-årig tik som alltid gått på hunddagis. Hon har i stort sett hela sitt liv varit reserverad i möten...
Svar
7
· Visningar
1 781
Övr. Hund Min tollare fyller 2 år i slutet av mars. Han är en underbar hund med mycket energi och glädje. Vårt (eller egentligen mitt) problem är...
2 3
Svar
50
· Visningar
8 490
Senast: AlmostEasy
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Att bjuda någon?
  • Vad gör vi? Del CXCV
  • Bra hörlurar

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp