Räknas det verkligen alltid som självförsvar?

TheRedLightning

Trådstartare
Jag pratade med en manlig kollega häromdan och vi kom in på att prata om bråk/misshandel m.m. Varpå han säger att om tjej knäar en man i skrevet så räknas det alltid som självförsvar. Jag kände mig tveksam till det och tänkte att det finns säkert någon här som har koll, för jag kan inte hitta något om det. :/
 
Jag pratade med en manlig kollega häromdan och vi kom in på att prata om bråk/misshandel m.m. Varpå han säger att om tjej knäar en man i skrevet så räknas det alltid som självförsvar. Jag kände mig tveksam till det och tänkte att det finns säkert någon här som har koll, för jag kan inte hitta något om det. :/

Låter som en typisk snubbe som säger att "tjejer åker aldrig dit för misshandel".
 
Om jag får "killgissa" så har det väl med omständigheterna att göra. Om killen försöker våldta tjejen så är det självförsvar att knäa han i skrevet. Om det är en kille som kläcker ur sig en dum kommentar så är det övervåld/misshandel tex. Så tänker jag iaf :D
 
Om jag får "killgissa" så har det väl med omständigheterna att göra. Om killen försöker våldta tjejen så är det självförsvar att knäa han i skrevet. Om det är en kille som kläcker ur sig en dum kommentar så är det övervåld/misshandel tex. Så tänker jag iaf :D
Ja i vissa fall är det säkert mer glasklart vad det räknas som, lät mer som kollegan syftade på oavsett situation och det kände jag mig tveksam till att det var så.
 
Den här tråden är intressant.
Var går gränsen?
När kan jag nyttja en pungspark i självförsvar?

Tänker mig att jag står och dansar på ett dansgolv och en snubbe kommer upp och klämmer en på röven?
Ok not ok för ett knä?

Ändras det om snubben varit klängig och man sagt ifrån 1-2 ggr innan man riktar ett knä/spark?

:angel:
 
Den här tråden är intressant.
Var går gränsen?
När kan jag nyttja en pungspark i självförsvar?

Tänker mig att jag står och dansar på ett dansgolv och en snubbe kommer upp och klämmer en på röven?
Ok not ok för ett knä?

Ändras det om snubben varit klängig och man sagt ifrån 1-2 ggr innan man riktar ett knä/spark?

:angel:
Vid fara för livet eller vid fara för att man kan bli skadad, skulle jag vilja säga.
 
Den här tråden är intressant.
Var går gränsen?
När kan jag nyttja en pungspark i självförsvar?

Tänker mig att jag står och dansar på ett dansgolv och en snubbe kommer upp och klämmer en på röven?
Ok not ok för ett knä?

Ändras det om snubben varit klängig och man sagt ifrån 1-2 ggr innan man riktar ett knä/spark?

:angel:
Det lär nog landa i misshandel.
Även om rövklämningen är ett ofredande så är en pungspark oproportionerligt under de omständigheterna. I det scenariot har den rövklämda haft alla möjligheter att helt enkelt gå därifrån. Vilket förstås kan ses som orättvist, men det är svårt att se någon grund för straffrihet.
 
Med självförsvar antar jag att du menar nödvärn, dvs när du begår en brottslig handling (misshandel tex) men inte blir dömd för brottet pga omständigheterna?
Juridik är ju en bedömningssport, men det finns vissa saker att titta på. Det måste tex vara ett pågående (eller överhängande hot om) brottsligt angrepp. Alltså något brottsligt (typ våldtäktsförsök) som sker här och nu. Nödvärnsrätten kan alltså inte användas som "hämnd". Våldet du använder får inte heller vara uppenbart oförsvarligt.

Sedan tittar man också på vad det är för typ av angrepp, får du en örfil av en 10-åring är ju situationen rätt annorlunda jämfört med om en 25-åring ger dig ett knytnävsslag. Det angripna betydelse spelar också roll, sparkar någon på din bil eller ditt barn? Det våld du får använda för att freda dig måste vara anpassat till situationen. Till sist har vi också "omständigheter i övrigt", dvs var det mörkt, var du väldigt rädd, kände du dig väldigt utsatt, egentligen allt som kan ha betydelse för hur du uppfattade situationen.

Hinner inte utveckla mer nu pga på väg till jobb, men detta är typ den roligaste lagstiftning jag vet :angel:

Mvh nödvärnsnörden :D
 
All form av självförsvar måste väl vara proportionell mot attacken?
Det handlar väl mest om hur allvarligt hot du är utsatt för och vad som krävs för att komma undan det.

Finns det andra möjliga alternativ så får du inte använda våld ens mot en grövre attack. Kan vara t.ex. att springa därifrån eller att påkalla hjälp från andra. Det man får göra är att rädda sig själv ur farliga situationer. Så beroende på situationen ikring så kan det variera vad som accepteras att man gör även när själva attacken är av ungefär samma slag.
 
Det handlar väl mest om hur allvarligt hot du är utsatt för och vad som krävs för att komma undan det.

Finns det andra möjliga alternativ så får du inte använda våld ens mot en grövre attack. Kan vara t.ex. att springa därifrån eller att påkalla hjälp från andra. Det man får göra är att rädda sig själv ur farliga situationer. Så beroende på situationen ikring så kan det variera vad som accepteras att man gör även när själva attacken är av ungefär samma slag.
(min fetning)

Fast, NJAEH.

För det första så handlar inte nödvärnslagstiftningen om att ge dig som privatperson befogenhet att utöva våld. Det lagstiftningen medger är att du går fri från ansvar från din brottsliga handling under vissa omständigheter, i fallet nödvärn så är omständigheterna att du ska vara utsatt för ett pågående eller överhängande brottsligt angrepp (eller någon av de andra 3 punkterna som nämns i lagstiftningen, men det är bara den första punkten som är relevant i det här fallet) och att gärningen i sig inte är uppenbarligen oförsvarlig.

Att knäa någon i skrevet om man utgår från @Seabaz exempel skulle troligtvis bedömas som uppenbart oförsvarligt efter att ha blivit klämd på rumpan en gång (dock inte säkert, för precis som @Flixon skrev så är juridik en bedömningssport och det är upp till en åklagare och senare tingsrätten att avgöra om omständigheterna var sådana att en pungspark inte var uppenbarligen oförsvarlig att ta till). Om det skett upprepade gånger och personen ifråga inte hörsammar önskemålet om att inte bli klämd på rumpan så är det dock inte lika säkert att det är uppenbart oförsvarligt, även om alternativet "gå därifrån" finns. Kände sig @Seabaz trängd i situationen, kände hon sig utsatt för hot, trodde hon att personen skulle följa efter om hon gick och så vidare är alla omständigheter som ligger till grund för om hon kan gå fri från ansvar för att ha misshandlat vederbörande (vilket allt våld som inte faller under en bemyndigande lagstiftning som t.ex PL10 eller Häktningslagen räknas som).

All form av självförsvar måste väl vara proportionell mot attacken?

Våld som myndighetsutövare (eller privatpersoner som lånar deras lagstöd för att genomföra ett frihetsberövande med relevant lagstöd) måste vara proportionerligt (i lagtexten uttryckt som "försvarligt"). När det kommer till nödvärn finns det rätt stort svängrum för oproportionalitet med tanke på att det är uttryckt som "ej uppenbart oförsvarligt"

Utöver det så kan man även gå fri från ansvar om man felaktigt uppfattat situationen som att man är utsatt för ett pågående eller överhängande brottsligt angrepp och därmed använt sig av våld mot en annan person, det kallas då för putativt nödvärn.

Annars tycker jag att @Flixon sammanfattade det hela ganska bra. Jag ville bara vara med och lägga till, för jag tycker också att nödvärn är rätt intressant :D
 
(min fetning)

Fast, NJAEH.

För det första så handlar inte nödvärnslagstiftningen om att ge dig som privatperson befogenhet att utöva våld. Det lagstiftningen medger är att du går fri från ansvar från din brottsliga handling under vissa omständigheter, i fallet nödvärn så är omständigheterna att du ska vara utsatt för ett pågående eller överhängande brottsligt angrepp (eller någon av de andra 3 punkterna som nämns i lagstiftningen, men det är bara den första punkten som är relevant i det här fallet) och att gärningen i sig inte är uppenbarligen oförsvarlig.
Jag tolkade hela tråden som att man med "att få" menar just att man kommer undan med att det är straffritt, det var därför jag fortsatte med samma "normalspråksterminologi". Att det inte finns direkt lagstöd som privatpersoner kan åberopa för att bruka våld var i min tanke en självklarhet.

Är inte när det finns andra alternativ i situationen exempel på när våldet ofta blir oförsvarligt? (pga det inte behövdes för att man kunde göra på annat sätt)

Min poäng var mest att man behöver titta på hela situationen i ett större perspektiv, inte bara på vad själva "attacken" består av för konkret handling. (om @tanten nu menade det i den mer snäva betydelsen, som jag uppfattade det)
 
Jag tolkade hela tråden som att man med "att få" menar just att man kommer undan med att det är straffritt, det var därför jag fortsatte med samma "normalspråksterminologi". Att det inte finns direkt lagstöd som privatpersoner kan åberopa för att bruka våld var i min tanke en självklarhet.

Är inte när det finns andra alternativ i situationen exempel på när våldet ofta blir oförsvarligt? (pga det inte behövdes för att man kunde göra på annat sätt)

Min poäng var mest att man behöver titta på hela situationen i ett större perspektiv, inte bara på vad själva "attacken" består av för konkret handling. (om @tanten nu menade det i den mer snäva betydelsen, som jag uppfattade det)

Nu menade jag inte att kritisera användingen av "att få" som ett svar på just ditt inlägg, utan snarare att det är viktigt att tänka på att det handlar om ansvarsfrihet snarare än befogenhet när det kommer till nödvärn, framförallt för andra läsare som inte är insatta i ämnet. Sen finns det tillfällen då privatpersoner har rätt till våldsanvändning, framförallt då när man vill genomföra ett envarsgripande med stöd av RB 24:7, men det är i sammanhanget överkurs.

Det du skriver i andra stycket är det som är relevant för frågan, om våldet blir oförsvarligt eller inte. Det finns tre benämningar i lagtexten vad gäller våldsutövning, "försvarligt" för att genomföra en tjänsteåtgärd (polislagen), ej oförsvarligt (när det handlar om att göra något för att freda sig mot en fara som ej innebär ett brottsligt angrepp) och "ej uppenbart oförsvarligt" när det handlar om nödvärn/självförsvar. Just :"ej uppenbart oförsvarligt" är som sagt väldigt öppet för tolkning och du har helt rätt i att man måste titta på hela situationen för att avgöra om det finns en straffrihet eller ej i situationen.

Dock är det värt att notera att tingsrätt och hovrätt kan göra rätt vitt skilda bedömningar vad gäller just nödvärn, jag har deltagit i mer än en rättegång där TR utdömt fängelsestraff i fall där HR avskrivit målet helt med bedömningen att det rörde sig om nödvärn.

Men för att vara på den säkra sidan så är det alltid lämpligast att, om det finns alternativa lösningar som till exempel att avlägsna sig själv från problemet, inte utöva våld mot någon annan. För som tidigare skrivits i tråden så upphör den så kallade nödvärnsrätten när det brottsliga angreppet upphört. Man får alltså inte vedergälla ett angrepp med våld bara för att man blivit kränkt på något sätt (vilket jag inte uppfattar det som att du heller hävdar, men det är värt att nämnas för läsare som inte har koll på det)

Den enda kritiken jag har mot det inlägg jag citerade var att juridiken inte är riktigt så snäv som din tolkning gör gällande, därför ville jag utvecköa resonemanget, däremot är grundinställningen som du förespråkar väldigt sund.

Sen bör tilläggas att jag har noll och ingen juridisk utbildning, däremot har jag rätt många års yrkesmässig erfarenhet av tillämpningen av både försvarligt och ej uppenbart oförsvarligt våld.
 
Nu menade jag inte att kritisera användingen av "att få" som ett svar på just ditt inlägg, utan snarare att det är viktigt att tänka på att det handlar om ansvarsfrihet snarare än befogenhet när det kommer till nödvärn, framförallt för andra läsare som inte är insatta i ämnet. Sen finns det tillfällen då privatpersoner har rätt till våldsanvändning, framförallt då när man vill genomföra ett envarsgripande med stöd av RB 24:7, men det är i sammanhanget överkurs.

Det du skriver i andra stycket är det som är relevant för frågan, om våldet blir oförsvarligt eller inte. Det finns tre benämningar i lagtexten vad gäller våldsutövning, "försvarligt" för att genomföra en tjänsteåtgärd (polislagen), ej oförsvarligt (när det handlar om att göra något för att freda sig mot en fara som ej innebär ett brottsligt angrepp) och "ej uppenbart oförsvarligt" när det handlar om nödvärn/självförsvar. Just :"ej uppenbart oförsvarligt" är som sagt väldigt öppet för tolkning och du har helt rätt i att man måste titta på hela situationen för att avgöra om det finns en straffrihet eller ej i situationen.

Dock är det värt att notera att tingsrätt och hovrätt kan göra rätt vitt skilda bedömningar vad gäller just nödvärn, jag har deltagit i mer än en rättegång där TR utdömt fängelsestraff i fall där HR avskrivit målet helt med bedömningen att det rörde sig om nödvärn.

Men för att vara på den säkra sidan så är det alltid lämpligast att, om det finns alternativa lösningar som till exempel att avlägsna sig själv från problemet, inte utöva våld mot någon annan. För som tidigare skrivits i tråden så upphör den så kallade nödvärnsrätten när det brottsliga angreppet upphört. Man får alltså inte vedergälla ett angrepp med våld bara för att man blivit kränkt på något sätt (vilket jag inte uppfattar det som att du heller hävdar, men det är värt att nämnas för läsare som inte har koll på det)

Den enda kritiken jag har mot det inlägg jag citerade var att juridiken inte är riktigt så snäv som din tolkning gör gällande, därför ville jag utvecköa resonemanget, däremot är grundinställningen som du förespråkar väldigt sund.

Sen bör tilläggas att jag har noll och ingen juridisk utbildning, däremot har jag rätt många års yrkesmässig erfarenhet av tillämpningen av både försvarligt och ej uppenbart oförsvarligt våld.
Man får även använda nödvärn för att skydda egendom och andra människor. Samt vid intrång i ens hem.

Hur mkt våld som är "ej uppenbart oförsvarligt" är ju helt olika beroende på situation. Håller du på att blir våldtageneller mördad och får tag i en sten och häver i huvudet på våldtäktsmannen/mördaren så att personen råkar dö så kan jag tänka mig att man kan komma undan med det om man själv har skador.

Medans om du ska få ur en fredlig person ur ditt hem kanske får "nöja dig" med att knuffa ut personen.

Kuriosa, jag hade en kollega som kom undan med vedergällande våld. Han hade fått sig en smäll av personen, och när denne sedan gick av tåget så gick han efter med batongen... Blåmärken endast på baksidan av kroppen så bevisläget var ju enkelt. Och ändå gick han fri. Helt sanslöst!
 

Liknande trådar

Tjatter Efter att ha läst tråden "Hjälp, jag har för mycket prylar" som femtioelva köpare/spekulanter har de mest konstiga frågor och klagomål...
Svar
1
· Visningar
830
Senast: Happimess
·
Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
6 003
Senast: mars
·
Kropp & Själ Jag visste inte om jag skulle lägga tråden här eller på dagbok. Men jag vill nog ha tankar? För att börja från början… Jag har varit...
2
Svar
29
· Visningar
3 804
Senast: skiesabove
·
Samhälle I tråden om religion togs det upp att det var fel att vården erbjöd samtalsstöd till patienter hos en präst när kurator hade semester...
11 12 13
Svar
258
· Visningar
10 523
Senast: Enya
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp