Rasval - ny träningskompis

[Aroma]

Håller med om kelpie. Shappe känns också bra. Finns också riktigt roliga storpudlar från arbetande linjer som är riktigt underskattade.

Vad är shappe?

 

[kossankaj]

Vad är shappe?

Shapendos. Som jag inte kan stava till men en mellanstoe aktiv ras. Som jag upplever stabil.

 

[Aroma]

Shapendos. Som jag inte kan stava till men en mellanstoe aktiv ras. Som jag upplever stabil.

Okej.
Men knappast en ras som passar TS väl? Som vill träna och tävla mycket lydnad och bruks och är ute efter en ras som är "lika bra som BC".

 

[kossankaj]

Okej.
Men knappast en ras som passar TS väl? Som vill träna och tävla mycket lydnad och bruks och är ute efter en ras som är "lika bra som BC".

lika bra som border collie beror väl på vad man tycker är bra. Men shappe är en hund många tränar och tävlar med. Och är vallhund.

 

[Aroma]

lika bra som border collie beror väl på vad man tycker är bra. Men shappe är en hund många tränar och tävlar med. Och är vallhund.

Nja, det är väl snarare resultat i likhet med vad BC presterar, typ som kelpie och malle (i brukset iaf). Dit räknas knappast Schapendoes skulle jag tro.

 

[Och_Aye]

Jag hade nog inte köpt en BC om jag inte ville ha en vallhund med allt vad det innebär. Border collies är ändå hyfsat speciella och gillar man inte vallningen i dem blir det inte så mycket kvar. De är helt underbara - om man gillar vallningen och det som det medför, skulle jag vilja säga.

Hade också kikat på en smidig malle-tik!

 

[kossankaj]

Nja, det är väl snarare resultat i likhet med vad BC presterar, typ som kelpie och malle (i brukset iaf). Dit räknas knappast Schapendoes skulle jag tro.

 

[Aroma]

Fast du visste ju nyss inte ens vad en shappe var... ursäkts om.man ger fel förslag och du svarar i ts ställe ..

Jag vet vilka raser som presterar bra på hög nivå i lydnad och bruks, och dit hör inte Schapendoes.

Och nej, ordet shappe har jag inte hört tidigare.

 

[kossankaj]

Jag vet vilka raser som presterar bra på hög nivå i lydnad och bruks, och dit hör inte Schapendoes.

Och nej, ordet shappe har jag inte hört tidigare.

Olej

 

[MiniLi]

Jag kan förstå vad du menar TS med vad du är ute efter i en BC. Och utan att veta något om dig och din kunskap så tror jag ändå inte att det är så enkelt som att det är lättare att lyckas med BC än ngt annat.
Det finns ju massor med folk som trivs med BC utan att valla så himla mkt med dem, men jag skulle aldrig vilja ha hund så. Visst att du kan tänka dig att valla lite för hundens skull, men det är ju inte så enkelt att få tillgång till får och det kostar en jäkla massa pengar att gå för instruktör (vilket man nog behöver om man inte själv kan saken).

Aussie och kelpie kan helt säkert vara minst lika bra som en BC, men såklart måste man vara noga. Likaså malle, men det är ju en lite annan typ av hund.

 

[Kattla]

Schappen eller pudel är nog inte rätt ras för mig, i alla fall inte enligt det jag vet om raserna. Jag vill ha en hund med mycket arbetskapacitet, lättbelönad och bra koncentrationsförmåga och det har jag inte sett i de raserna.

Malle har jag inte riktigt vågat fundera över... Jag umgås med en del folk som är hundovana i min vardag och är lite rädd för skärpan i de belgiska vallhundarna. Samtidigt har jag sett riktigt häftiga mallar så jag kanske ska undersöka det mer. Jag har även hört att det finns "mjukare" linjer även inom den rasen så jag ska hålla lite mer utkik. Jag är fortfarande lite sugen på en BC. Jag tycker det verkar häftigt att träna en hund som är så kvick både i huvud och tassar. Det verkar ju onekligen finnas många lydnadsmänniskor som inte vallar med sina BC (t.ex. sa ju Malin Karlsson i sin intervju efter hon vann lydnadsSM förra året att hon inte vallar med sina) samtidigt som jag tycker det är viktigt att hundarna får utlopp för sina drifter. Och valla kan jag helt klart tänka mig att göra men inte som huvudsyssla och då finns de vissa som säger att man inte ska "tända" hunden på får alls. Sen finns det ju även BC som inte är så utpräglat avlade på vallning men då tappar man ju delvis de egenskaper som är bra även i lydnaden och dessutom verkar det vara väldigt tveksamt etiskt att köpa en sådan hund om man frågar vallningsfolket. Men helst vill jag ju inte ha en BC egentligen så det kanske är värt att släppa den tanken tills vidare och kolla mer seriöst på aussie, malle och kelpie (i den ordningen - sorterat efter magkänsla snarare än logik :P ).

 

[Liran]

Schappen eller pudel är nog inte rätt ras för mig, i alla fall inte enligt det jag vet om raserna. Jag vill ha en hund med mycket arbetskapacitet, lättbelönad och bra koncentrationsförmåga och det har jag inte sett i de raserna.

Malle har jag inte riktigt vågat fundera över... Jag umgås med en del folk som är hundovana i min vardag och är lite rädd för skärpan i de belgiska vallhundarna. Samtidigt har jag sett riktigt häftiga mallar så jag kanske ska undersöka det mer. Jag har även hört att det finns "mjukare" linjer även inom den rasen så jag ska hålla lite mer utkik. Jag är fortfarande lite sugen på en BC. Jag tycker det verkar häftigt att träna en hund som är så kvick både i huvud och tassar. Det verkar ju onekligen finnas många lydnadsmänniskor som inte vallar med sina BC (t.ex. sa ju Malin Karlsson i sin intervju efter hon vann lydnadsSM förra året att hon inte vallar med sina) samtidigt som jag tycker det är viktigt att hundarna får utlopp för sina drifter. Och valla kan jag helt klart tänka mig att göra men inte som huvudsyssla och då finns de vissa som säger att man inte ska "tända" hunden på får alls. Sen finns det ju även BC som inte är så utpräglat avlade på vallning men då tappar man ju delvis de egenskaper som är bra även i lydnaden och dessutom verkar det vara väldigt tveksamt etiskt att köpa en sådan hund om man frågar vallningsfolket. Men helst vill jag ju inte ha en BC egentligen så det kanske är värt att släppa den tanken tills vidare och kolla mer seriöst på aussie, malle och kelpie (i den ordningen - sorterat efter magkänsla snarare än logik :P ).

Om du är sugen på en BC, köp en BC.

 

[Miao]

Hur mycket egen erfarenhet har du (antingen helt egen eller av kompisars hundar) i träning av BC/aussie/kelpie/malle (som av det jag läser är de enda raserna jag skulle fundera allvarligt på om jag var du)?

Det jag menar är att det är ju jättelätt att titta på SM-listor till ex lydnad/bruks och se att "wow, det är en BC man ska ha", men så har man inte sett den långa vägen som kan ha behövts för att komma dit.

En riktigt bra BC är det ju knappt någon som kan slå, men på 10 bra och "lätta" BC som man kommer långt med går det ju 100 som på ett eller annat sätt är skitsvåra i träningen (antingen om det ex hänger på hundindividen eller att de kanske inte passar ihop med förarens sätt att träna) och som inte "kommer någonstans".

Jag har sett otaliga människor som köpt BC och mer eller mindre medvetet trott att det bara ska vara en räkmacka i lydnadssammanhang, men som sen blir förtvivlade över hur mycket de får jobba för minsta lilla framsteg för att hunden ex har extremt mycket eye och låser sig på helt andra saker än det man vill träna (nu säger jag inte att du TS tror att det bara är en räkmacka, jag säger bara att jag sett många som trott det )

Skaffar du dig liveerfarenhet från träning/tävling av de olika raserna (och gärna från olika kennlar/linjer) så ser du säkert rätt fort vilka fördelar och nackdelar som finns och kan välja vilja svårigheter du kan leva med och vilka du skulle få krupp av !

 

[Miao]

Och vad skulle du säga skiljer aussien från en BC?

Det är mycket som skiljer aussies från BC . Jag brukar kortfattat säga att en aussie mentalt är mer lika en rottweiler än en BC .

De har generellt mycket mer vakt än en BC, är buffligare och mer in-your-face ! Det är lättare att hitta en statistiskt skottfast aussie än en BC, eftersom man har MH att kolla på från släktingar (BC har ju inte alls samma kultur att gå MH med sina hundar som bruksraserna). Sen kan man ju ändå ha otur, givetvis.

Aussie är inte heller vallavlade på samma sätt som BC (dock kommer det fler och fler uppfödare som avlar på vallningsmeriterade hundar och försöker stärka aussiens status som vallhund).

Det är inte svårt att hitta en bra aussie om man bara tittar lite djupare än en valpannons på blocket . På rasklubbens hemsida finns en uppfödarlista där man kan se vilka som har arbetsmeriterade avkommor och inte .

 

[Kattla]

Tack för bra info om skillnaderna mellan BC och aussien!

Jag vet att det är stor spridning inom BC och att det inte är en genväg till framgång. Det som gör att jag är sugen på BC är den erfarenhet jag har av att sett andra träna, de hundarna som jag gillat bäst i andras träning har varit BC eller malle trots att de är väldigt olika. Samtidigt är jag öppen för andra förslag- därav denna tråd. Som jag sa tidigare har jag ingen erfarenhet av bra aussies så där får jag leta vidare, kelpies har jag en del erfarenhet av men de tilltalar mig inte riktigt.

 

[Jenka]

Schappen eller pudel är nog inte rätt ras för mig, i alla fall inte enligt det jag vet om raserna. Jag vill ha en hund med mycket arbetskapacitet, lättbelönad och bra koncentrationsförmåga och det har jag inte sett i de raserna.

Malle har jag inte riktigt vågat fundera över... Jag umgås med en del folk som är hundovana i min vardag och är lite rädd för skärpan i de belgiska vallhundarna. Samtidigt har jag sett riktigt häftiga mallar så jag kanske ska undersöka det mer. Jag har även hört att det finns "mjukare" linjer även inom den rasen så jag ska hålla lite mer utkik. Jag är fortfarande lite sugen på en BC. Jag tycker det verkar häftigt att träna en hund som är så kvick både i huvud och tassar. Det verkar ju onekligen finnas många lydnadsmänniskor som inte vallar med sina BC (t.ex. sa ju Malin Karlsson i sin intervju efter hon vann lydnadsSM förra året att hon inte vallar med sina) samtidigt som jag tycker det är viktigt att hundarna får utlopp för sina drifter. Och valla kan jag helt klart tänka mig att göra men inte som huvudsyssla och då finns de vissa som säger att man inte ska "tända" hunden på får alls. Sen finns det ju även BC som inte är så utpräglat avlade på vallning men då tappar man ju delvis de egenskaper som är bra även i lydnaden och dessutom verkar det vara väldigt tveksamt etiskt att köpa en sådan hund om man frågar vallningsfolket. Men helst vill jag ju inte ha en BC egentligen så det kanske är värt att släppa den tanken tills vidare och kolla mer seriöst på aussie, malle och kelpie (i den ordningen - sorterat efter magkänsla snarare än logik :P ).

En BC som inte är avlad på vallning är inte/räknas inte som renrasig om den är från Sverige, iom att det krävs vallningsmeriter. Och då får du inte tävla bruks.

Sen finns det väl olika skalor av "avlad på vallning" iof. Jag är inte jätteinsatt i BC-avel men antar att det finns de som nöjer sig med VP-kravet och de som avlar betydligt mer strikt efter vallegenskaper och -meriter.

 

[Miao]

Vet inte om detta hjälper, men så här bloggade jag om varför jag valde aussie när jag köpte brukshund .

Det var under 2007/2008 som mina första tankar på att skaffa en brukshund formade sig i mitt huvud. Jag hade haft aktiva sällskapshundar sen -89 och började få in en fot i tävlingsvärlden med min Cavalier Beatnik runt -99/-00, och när jag köpte Homer 2007 så hade jag planer och förhoppningar på en tävlingskarriär med honom. Nu blev det ju inte så då han var så sjuk under sin uppväxt, men när jag och han gick instruktörsutbildningar och kurser tillsammans, så gick hundträningsintresset från en glöd till en flammande brasa. Jag ville bara ha mer, mer, mer, och kände att jag behövde en hund som ville lika mycket som jag och som hade både vilja, förmåga och kapacitet.

Så jag började botanisera bland bruksraserna och ta reda på vad som skulle kunna passa mig. Det var inte utan ett visst mått av nervositet och ångest, då jag målade upp det ena skräckscenariot efter det andra om vad som skulle kunna gå fel. Tänk om jag inte redde ut det, tänk om jag inte kunde ge den vad den behövde i form av motion och träning, tänk om jag förstörde hunden? Jag läste om och tittade på främst schäfer, riesenschnauzer, malle och boxer. Närmst kom jag malinoisen (och den rasen ligger mig fortfarande varmt om hjärtat), men jag vågade inte riktigt ta steget. Det ÄR läskigt när man ska sätta sig in i en helt ny ras och ta sig in i den världen, man har oftast inte de rätta kontakterna och vet inte riktigt vad som är bra eller dåligt :P .

Samtidigt som mina funderingar spann för fullt, så började jag gå många kurser (och även hålla kurser själv) ute hos Emelie på Vinna Hundcenter. Hon hade sin första australian shepherd tik Vinna, och jag blev mer och mer förtjust i henne ju mer jag såg. En härlig förighet, träningsbarhet, arbetsvilja och glädje. Peppig i lydnaden, snabb i agilityn, fin i spåret. Lagom i storlek och päls, smidig och ingen tungviktare. Kanske var det där något för mig...?

Jag läste på mer om rasen, ursprung och egenskaper, och kände mer och mer att detta var något för mig. Så när Emelie proklamerade att Vinna skulle ha valpar, så var jag inte sen att sätta upp mig på valplistan, även om det var ångestfyllt mitt i all spänning . Jag spenderade tiden fram till valpning att göra upp planer hur jag skulle tackla problem som KUNDE komma upp, ex Hur gör jag om hunden blir reserverad? Hur gör jag om hunden gör utfall? Hur gör jag om hunden blir ett stressmonster, osv osv...

Men som ni alla vet, ut bland de där sex valparna kom en av världens enklaste, lättaste och duktigaste hundar, min fantastiska tränings - och tävlingskompis Lyxa ! Jag hade inte mycket användning för alla de där katastrofplanerna jag gjorde (men det var SKÖNT att ha dem i bakfickan så jag kände att jag var förberedd på det mesta/värsta ). Jag är glad varje dag att jag vågade ta steget att ställa mig på valplistan, vågade köpa en bruksras, för tack vare det fick jag en av världens härligaste vänner och familjemedlemar!


Sen jag skaffade Lyxa har det av naturliga skäl blivit att man träffat fler och fler aussies och aussiemänniskor. Hundar från olika linjer/kennlar, hundar av olika storlekar, hundar av olika kaliber, hundar med olika styrkor och svagheter. Det är en ras med stor variation, både utseendemässigt, mentalt och arbetsmässigt. Det är inte så konstigt, då rasen faktiskt är rätt så ung i Sverige och därför inte avlats på i så himla många generationer.

Tyvärr finns det ju de uppfödare (som säkert finns inom alla raser) som inte bryr sig om att det är en bruksras de föder upp, utan verkar avla mer åt det "aktiva sällskapshunds"-hållet. Märkligt nog skriver dessa ofta (helt utan grund) på hemsidor och annat att de föder upp "arbetande hundar/hundar för arbete" där vare sig avelsdjur, aveldsjurens släkt och knappt heller avkommor har testats på något sätt inom arbete... Men med bara den allra enklaste efterforskning, så är det rätt lätt att sålla bort dessa uppfödare.

För mig, som är tävlingsmänniska med höga mål (och som inte är intresserad av att köpa en BC ), så behöver jag ha en ras där jag inte behöver leta mig fördärvad efter lovande kullar, utan har stora chanser att kunna hitta en individ mer alla grundläggande delar på plats för att ha förutsättningarna att kunna bli en bra tävlingshund, och kapacitet nog att tillsammans med mig som tränare/förare utvecklas rätt för att nå mina mål. Och tack vare engagerade uppfödare som för arbetshundsaveln framåt, så ser det väldigt lovande ut för framtiden att jag inte ska behöva överge aussien som tävlingsras!

Det finns fler och fler uppfödare som avlar med plan på att rasen generellt (inte bara enstaka stjärnindivider) ska bli en ännu bättre bruks/vallhund och ett självklart val av tävlingspartner, och det är fler och fler hundar som visar framfötterna inom många grenar. Godkända vallhundsprov på både får och nöt, WTCH, brukschampions, flera ekipage på väg ut i IPO, på SM-kvallistan i olika grenar... antalet presterande arbetshundar blir bara större och större. Och det finns massa intressanta kullar, valpar och unghundar som håller på att utvecklas just nu, och jag håller nära koll på flera av dem med förhoppningar att några av dem kommer gå i avel senare.

För min egna närmsta aussieframtid så har jag ju lilla Pu, som jag hoppas ska fortsätta utvecklas åt det håll hon gör nu. Förhoppningsvis blir hon en stjärna, men det är ju säkert 4-5 år kvar tills jag verkligen har facit på vad det blev av henne, både arbetsmässigt och hälsomässigt. Men jag har just nu en väldigt bra känsla .


I den ännu mer avlägsna framtiden, så känner jag som sagt tillförlit till att det kommer finnas riktigt bra aussies när det är dags för mig att köpa nästa!

För mig finns det ingen bättre ras som har så mycket av de inre och yttre egenskaper som jag önskar i en hund, och jag ser fram emot ett aktivt hundliv och en fortsatt framgångsrik tävlingskarriär, med alltid minst 2 aussies vid min sida!

 

[Jenka]

Jag uppfattar att BC lättare låser sig på vallningsinstinkter (särskilt om det var ett tag sen de vallade, utifrån träningskompisars BC) men är mer "seriösa" i träningen. De aussies jag tränar med (inkl min egen) har driv och är lättebelönade osv, men är flamsigare.

 

[lady_vip]

En liten brasklapp TS, eftersom du tog upp en annan SM-vinnare.

Jag vet en SM-vinnare som hade en toppenhund, en BC, de vann allt. Hen valde att ta en valp efter toppenhunden, trots att ägaren var högst rutinerad och avelsförutsättningarna var de bästa blev valparnas superkassa mentalt. I vuxen ålder fick valpen tas bort pga rädslor. Då var det ändå en BC-ägare som vallade och hade god insyn i rasen.
En sån sak får mig att fundera och tänka efter, för även om jag inte alls tror (och vet) att BC generellt är kassa mentalt så känns det som en spretig ras, om man är bruksinriktad.

Malle tycker jag faktiskt du ska titta på. Jag har en malle i min närhet som är supertrevlig! Köpt i Danmark förvisso, men förig, stabil, tillgänglig och med en härlig energi!

 

[MiniLi]

Jag gillar också malle väldigt mycket, skulle egentligen haft en liten malletik här hemma om inte min sambo hade satt sig på totaltvären när jag blev erbjuden. Nu har jag en till aussie istället och han är toppen!

Men iallafall. Om jag jämför malle och aussie så är det mallens driv och kamplust jag är ute efter. Jag kör mycket sök och tränar med ett gäng olika raser, mallarna är helt outstanding när det gäller att verkligen orka sig igenom en jäkligt jobbig ruta men med fortsatt topptempo. Min aussie (den vuxna, den yngre är lite för ung för att jag ska kunna uttala mig om detta) och andra aussies jag har kört sök med är lite mer "smartlata" (som @Miao brukar kalla Lyxa). Men de är absolut inte dåliga! Men jag tror att med en aussie jämfört med en malle så måste man faktiskt lägga lite energi på att de ska satsa fullt ös även när de är fullständigt slutkörda i skogen, medan mallen bara kör på. Där är mina malleägande vänner istället helt nojiga för att de kör på så hårt att det blir skaderisk.

I lydnaden föredrar jag nog aussiementaliteten före mallen. Många mallar är lite spretiga och en del är väldigt hårda, jag känner många som måste jobba hårt för att hålla sin malle "i hand" och jag är inte så säker på att jag vill träna på det sättet.
Sen finns det såklart mjukare mallar, men jag tänker att man behöver vara beredd på det mesta och känna att man skulle bli nöjd även med en lite hårdare. Det är nog mer rastypiskt med de hårdare varianterna än de mjuka trots allt.

Jag tror att en bra aussie kan komma väldigt nära den där jättebra BCn. Sen är det i slutändan alltid upp till föraren att förvalta och vidareutveckla hunden, och det är fasen inte enkelt med någon av raserna. Lätt att köra i diket med ferrarin liksom..