Vi har alltid behövt korsa en trafikerad väg, men nu är det två trafikerade vägar (varav en är i anslutning till en rondell). På vägen till skogen passerar vi ett tre fotbollsplaner och ett industriområde (inkl. ett sågverk). Så har det också varit i flera år. Tidigare har vi kunnat göra det och rida på en ridslinga i skogen på några kilometer, men halva slingan har slukats av ett husbygge. Det sprängs även en hel del i området.
Så grejen är den att det handlar inte om att bara behöva korsa en väg. Det handlar om att utrymmet där vi får vara (för i och med att stallet ligger verkligen mitt i ett bostadsområde så tro mig om att vi inte har så mycket svängrum), blir allt mer begränsat, vilket ju tyvärr inverkar på lektionshästarnas välmående. Det sker mängder med ansträngningar för att stimulera hästarna på anläggningen med olika medel, men vi har inte längre den skog som tidigare har varit en integrerad del i undervisningen.