Roligaste träningen, i det stora och lilla och hur man kommit dit man är nu

Bukefalos 30 år!

Lillefrun

Trådstartare
Vad tycker ni är roligast att träna? Tänker både i stora sammanhang som freestyle, agility, lydnad, bruks, spår, vallning, jakt eller sällskapshund som tränar för att det är roligt(minst lika viktigt), nosework.

Men också särskilda moment inom det ni gör,dom där små delarna som håller ihop allt, detaljerna, i agility Balansen eller A-hindret eller särskilt trick i freestyle eller sånt jag själv inte är insatt i när det gäller bruks och jakt och vallning.

Så ja, vad tycker ni är roligast? Hur kommer det sig att ni landade där ni är i hundlivet?
 
Jag tycker helt klart att viltspår är roligast. Men även jobbigast. Är ju lite tidskrävande när man ska ut och lägga spår och sen vänta. Provade spår med min förra hund och tyckte det var kul. Så när jag skaffade Leffe och senare fick Siv, så var avsikten att hålla på med spår. Älskar att vara ute i naturen med hundarna och det är verkligen intressant att se hur dom följer ett spår.

Vi tränar även lite specialsök röd kong. Började med NW men fastnade inte riktigt även om jag tycker det är en bra grej. Specialsöket tycker jag är jättekul och hundarna är duktiga men inte på den nivån jag skulle önska. Siv är vass men vågar inte ta för sig i sökandet. Leffe är egentligen åxå vass och han är väldigt självsäker. Men han är lättstörd och prioriterar sociala dofter istället.

Vi har börjat med lite lydnad nu åxå. Jättekul men eftersom jag inte går kurs så tryter inspirationen och det är dåligt med idéer.
 
Jag tycker egentligen inte alls om "hundträning"... Eller hundar, över lag.

Men att i samspel med två andra arter finslipa kommunikation och ömsesidig respekt genom att plocka fram de bästa bitarna av en fantstisk instinkt, det är grejer det!

Det bästa jag vet är fasen där det klickar för hundarna, när de förstår att de kontrollerar och styr djuren men helt utan att stressa dem. Det tar några pass och varje hund behöver lite olika saker för att komma dit. Men det är -fantstiskt- varje gång.
 
Jag är ny på att träna hund och har inte provat så mycket. Men att gå rallylydnadsbanor (eller slingor) men riktigt taggad och peppad hund, som hela tiden är på och frågar "vad ska jag göra nu???" det är roligast hitintills. Även att träna in nya moment och bevittna hur poletter trillar ner är häftigt. Precis när hunden förstår, hur hunden fylls av självförtroende och kaxighet - magiskt.

Vi har tränat en del lydnad också, men tycker att det är lite för enformigt för att ge samma känsla. Men det ligger så klart mycket på mig.
 
Vi kör främst rally och NW, och det jag älskar med rallyn är ju att vi har roligt tillsammans, Bomullstussen är uppmärksam och älskar fotgående i grunden (Min dröm är att någon gång få en bana som bara är följsamhet, där hade vi satt 100p utan vidare). Egentligen gillar jag ju som mest när hon är på gränsen till övertaggad och vill bjuda på extramoment (Hon har nog hittat på ett eget moment som jag funderar på att skicka in till nästa regelrevidering), det är kul att vi har kul, fokuserar ihop på varandra och sammarbetar. I NW är det så kul att min lilla rätt förarbundna hund som ofta behöver uppmuntran och snabbt ger upp och ber om hjälp arbetar uthålligt och självständigt.

Vi har testat på agility också, men Bomullstussen är lite för försiktigt för att vara riktigt bekväm med balanshinder och gungan. Däremot så har vi kul med tunnlar och hopphinder. Och åter igen, det är roligt när hon har kul och vi har kul ihop.
 
Jag tycker helt klart att viltspår är roligast. Men även jobbigast. Är ju lite tidskrävande när man ska ut och lägga spår och sen vänta. Provade spår med min förra hund och tyckte det var kul. Så när jag skaffade Leffe och senare fick Siv, så var avsikten att hålla på med spår. Älskar att vara ute i naturen med hundarna och det är verkligen intressant att se hur dom följer ett spår.

Vi tränar även lite specialsök röd kong. Började med NW men fastnade inte riktigt även om jag tycker det är en bra grej. Specialsöket tycker jag är jättekul och hundarna är duktiga men inte på den nivån jag skulle önska. Siv är vass men vågar inte ta för sig i sökandet. Leffe är egentligen åxå vass och han är väldigt självsäker. Men han är lättstörd och prioriterar sociala dofter istället.

Vi har börjat med lite lydnad nu åxå. Jättekul men eftersom jag inte går kurs så tryter inspirationen och det är dåligt med idéer.
Jag kan också missta inspirationen och idéer i perioder men den som tur är kommer den tillbaka vartefter.
 
Lättaste för mig är att säga lure coursing och kapplöpning, men för att det ska bli bra så behöver hundarna vara i bra kondition. Den konditionen får de inte i huvudsak genom att träna på banan, utan genom en aktiv vardag. Men just att se hundarna springa och jaga något, se hur överlyckliga de blir osv, det är underbart, även om det inte är att vi "tränar tillsammans". De kutar på rätt bra själva :p

När det gäller träning där jag ska vara med och faktiskt aktivt träna med hundarna, då är det trickträning och rallylydnad som är roligast. Vad vi gör spelar mindre roll, men just att se hundarna tänka och fundera och klura ut lösningar på problem eller förstå vilket beteende som ger belöning. Superkul! Och vi har jättekul tillsammans, inte minst för att de gillar att tänka och klura och jag blir glad av att se dem glada. Men såklart är det också kul att leka med dem, vilket vi ofta gör även som belöning.

Och alla gånger då Ebrah plockar upp en jättefin pinne ute och stolt springer runt med den, kommer med den till mig och vill ha lite dragkamp, sedan gör något trick eller lydnadsmoment för att få tillbaka den och så leker vi lite till med den osv... Det är hur kul som helst och hon strålar av glädje när vi håller på sådär.
 
Jag älskar att se hundar göra det de är gjorda för att göra. Mina border collies är aldrig så nöjda som när de får valla, det finns ingen aktivitet som närmar sig det i jämförelse för dem.

Sen kör vi agility för att hundarna tycker att det är himla kul (egentligen en av de sämre sporter för mig). Vi kör också nosaktivering, trick, rally m.m. som aktivitet lugnare dagar och perioder för skojs skull.
 
Det finns så mycket som är roligt! Om jag skulle välja EN sak som är härlig så är det att spåra långa spår med en utbildad hund. Jag blir alltid så glad när de hittar sina pinnar och det är så intressant att se hur de löser de svårigheter som finns. Till erfarna spårhundar kan man "skoja till det" med allt från snöänglar till förledningsspår och luriga övergångar. Men allt "bruksande" är superkul, att få vara ute i skogen och se hur hunden jobbar. Jag uppskattar också det sociala med en träningsgrupp, och att se andra hundar i träning.

Jag har med tidigare hundar provat lite nosework och agility men det har inte riktigt fastnat. Även lite vallning, men de hade inte tillräckligt med talang. Jag har också haft en hund som enbart tävlades i lydnad men det lockar inte heller riktigt. Brukslydnaden måste vi ju ha och det ger en riktig kick när man får en känsla av att det bara är jag och hunden i vår bubbla, att vi är ett TEAM. Men skogen lockar allt lite mer...

Om jag ska välja en liten vardagsgrej så är det skvallerträning. Superkul att lära in, och man blir ju så glad när de visar att de har hittat något. Den blicken när de kommer och "skvallrar" :love:
 
Det mesta som innebär att hunden får använda näsan så som viltspår eller sök oavsett om det är svamp eller annan lukt inom mer begränsat område.
Har inte testat men tycker det verkar så intressant med hundar som kan lukta till sig sjukdomar så som vis cancer och den hunden som används på travet ett tag för att kunna lukta till sig om någon häst var dopad.
 
Jag älskar att träna in nya trick, att se när jag sätter fram ett problem/en uppgift framför dom och bara väntar på att se polletten trilla ner. Att vi jobbar tillsammans. Att se hur gärna dom vill göra det som dom tror att jag vill så att dom testar med alla sina erfarenheter från tidigare och dom föreslår dom sakerna som lösning men jag kanske vill utveckla mer eller göra något något helt annat. Att vända tanken, beteendet där.

Att när jag tränar freestyle är en stor procent av det jag gör i mina program det som vi hittat på tillsammans . Dom är med och bestämmer. Jag kanske tänker att dom ska backa mellan mina ben på ett visst sätt men hunden väljer att backa i en åtta mellan benen. Och det är ju också superbra och mer avancerat och det är hunden som styr.

Eller om jag har tänkt gå ”korsvis” med dom bakom mig, bredvid på båda sidorna eller rakt mittemot och jag ser att höger sida sitter bättre så kan jag ändra om så att han får det hållet istället för om jag försöker vara principfast och kräva vänster håll.

Självklart träna på allt för annars blir man ju inget bra på det men när jag vill ha det i ett sammanhang där det går så vill jag underlätta för hunden. Jag tycker om det samarbetet, att vi liksom arbetar tillsamman för att alla ska må bra.
 
Vad tycker ni är roligast att träna? Tänker både i stora sammanhang som freestyle, agility, lydnad, bruks, spår, vallning, jakt eller sällskapshund som tränar för att det är roligt(minst lika viktigt), nosework.

Men också särskilda moment inom det ni gör,dom där små delarna som håller ihop allt, detaljerna, i agility Balansen eller A-hindret eller särskilt trick i freestyle eller sånt jag själv inte är insatt i när det gäller bruks och jakt och vallning.

Så ja, vad tycker ni är roligast? Hur kommer det sig att ni landade där ni är i hundlivet?
Tycker grundträning överlag är roligast.
Att lära en valp och unghund grunderna, det tycker jag är roligast.
Jag tycker inte om att träna på högre nivå och med mycket detaljer pga min adhd.
 
Det roligaste är att se hunden göra det den är naturligt bra på. Virrpannan var så vimsig som unghund ingenting fungerade, hon hade noll fokus och for hit och dit. Började med viltspår och då var hon plötsligt en stjärna. Likadant med unghunden. Viltspår har fungerat superbra.
Nu har jag spaniels som älskar att spåra och söka. Så en favorit är att jag kastar ut något i skogen på promenaden typ en vante, nycklarna eller kaninbollen och skickar iväg hunden att söka. Det älskar dom.
Sen tränar vi nosework och lite lydnad också men för dom är det inte lika kul som att söka i naturen. Dom kan tröttna snabbt det går inte att repetera för många gånger.
Idag sökte Virrpannan efter kaninbollen det var svårt för hon for iväg lite åt fel håll men hon gav inte upp utan for runt med viftande svans och nosen i backen och hon hittade den. Det var roligt att se henne jobba på i skogen.
 
En erfaren och duktig sökhund i brukssöket där det bara flyter på är en härlig känsla! För jakthundarna, både drivande och ställande så är det magiskt varje gång ett upptag kommer.

Men bäst är de där tillfällena när en kan ana att det klickar till för hunden och progressionen. Att se utvecklingen över tid!
 
Min favoritgren är personsök. Men det gäller att man har en fungerande grupp. Jag hade en gång en fantastisk bruksspårhund där jag kunde lägga in klurigheter i spåret och varje träning var en fröjd.
 
Jag tycker om att analysera ett problem och sedan göra en plan för att nå målet. Vi har wachtelhundar och den mellersta har genom åren blivit en långkörare vilket dels gör att hon ökar risken att bli påkörd och dels är ett jaktsätt som inte är förenligt med rasen. Vi har nu tränat henne på att vara mer öppen för kontakt och samarbete för att få ner både drevtider och sök.

Det har tagit ca 2 år men nu kan jag nog påstå att hon har anammat ett helt nytt jaktsätt. Vi har bara använt positiv belöning och hon är så glad för att lyckas och hon verkar känna att husse är så nöjd. Jag var skeptisk men pepp från kloka släktingar gjorde att vi provade.
 
Det som ger starkast wow-känsla är de gånger hunden verkligen är med mig, håller kontakten och frågar vad vi ska göra härnäst. Vi har inte provat så många hundsporter, men jag kan tänka mig att rallylydnad eller freestyle skulle passa mig bra. Min hund däremot har mycket "kan själv" och trivs bäst när han får utnyttja det, så... jag tror att vi får kompromissa och bli proffs på nosework? :laugh:
 
Jag gillar all träning som jag ser att hunden uppskattar men att se dem jobba självständigt i spåret eller ett uppletande eller i ett specialsök är svårslaget. Men en lyckad lydnadsträning är också väldigt kul och kanske ger mer "snabba" kickar än det andra.
 

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp