Skolelever måste sälja kakor!

Uppdaterar lite:
Senaste försäljningen - just nu - var med NewBody, tack och lov, dvs hyfsade sportkläder och inte "kakor" fulla av palmolja som vi sen bara kastar för ingen vill äta dem.
Nu köpte vi inom familjen strumpor (!) för 1 300:- och tyckte det fick räcka. Vi kunde inte prångla ut mer till familj och vänner. Men - nej, det blev bakläxa. Det MÅSTE vara sålt för minst 1 500:- så nu har vi, hipp hurra, sportstrumpor för ettusenfemhundra spänn som levereras idag.

Det känns bara så ... galet. Vi vek oss den här gången då det rörde sig om sportkläder, och strumporna är faktiskt bra. Hade det varit "kakorna" hade jag vägrat benhårt. Nästa gång blir det väl "kakor" så då får jag stå för mitt ord.

Galet med ett beting men Newbody är ju rätt bra grejer precis som du säger.
Jag brukar inte köpa kakor, plastpåsar, lotter. Men Newbody brukar jag köpa, senast för tre veckor sedan.
 
Jag känner mest, att ska man samla ihop pengar till exempelvis en resa med klassen, kan man göra det på ett annat sätt. Just detta, att skolelever ska tvingas knacka dörr (hur många 17-åringar går med på det och hur kul är det med dörrförsäljare överhuvudtaget?) eller två gånger per år försöka förmå familj, familjens arbetskompisar, och släkten, att köpa sånt de inte vill ha? De där "kakorna" är ett skräckexempel.

Man kunde anordna gemensam Loppis t.ex. eller annat som man gör tillsammans och där ingen behöver pressas till köp.

Ja...jag åkte till London med min klass när jag var gymnasielärare. Nu var det här gymnasieelever, men ändå....dom gick runt i hyreshusområden och knackade dörr och frågade om folk hade pantflaskor dom ville bli av med, dom sålde godis, dom bakade egna kakor o sålde på skolan och till släktingar, dom hade loppis, dom stod på julskyltningen o sålde egentillverkade julgodis o pepparkakor o glögg mm. Fick ihop rätt mycket pengar.
O det var helt frivilligt att vara med på dom olika momenten, dom bokförde noga hur mycket pengar som kom in på vilken del, o vilka som hade varit med, och pengarna för just den delen fördelades bland dom som varit med.
Så ofantligt mer bildande och fostrande för ungdomarna att sitta o diskutera fram olika sätt att tjäna pengar och sen behöva anstränga sig lite för att göra det. Och det gjorde otroligt mycket för klassammanhållingen.
 
Jag känner mest, att ska man samla ihop pengar till exempelvis en resa med klassen, kan man göra det på ett annat sätt. Just detta, att skolelever ska tvingas knacka dörr (hur många 17-åringar går med på det och hur kul är det med dörrförsäljare överhuvudtaget?) eller två gånger per år försöka förmå familj, familjens arbetskompisar, och släkten, att köpa sånt de inte vill ha? De där "kakorna" är ett skräckexempel.

Man kunde anordna gemensam Loppis t.ex. eller annat som man gör tillsammans och där ingen behöver pressas till köp.

Vet att jag skrivit tidigare i tråden men tillägger också:
Jag har ju som sagt aldrig behövt sälja något, i någon av de 8 skolor jag gått.
Men tänkte att jag ändå ville undersöka fenomenet lite närmare, så jag kontaktade småsyskon till folk jag känner (m.a.o folk som är födda typ 00, precis som din dotter). De har aldrig heller behövt sälja någonting för någons räkning. Några hade behövt göra något, de flesta inte. Dessa som hade behövt göra något berättade att de hade samlat in pantflaskor från familj/vänner och pantat för att få pengar. Eller, när de var mindre, gjort typ påskpyssel som de sedan sålt på loppis (de hade också sålt gamla grejer såklart). And that was it.
Har inte, från varken äldre (födda typ 92-96) eller yngre (födda 98-01) hört att de behövt sälja, än mindre för en viss summa, som din stackars dotter måste. Det fenomenet verkar öht inte finnas, iaf inte här kring där jag bor.
Lider förövrigt med dig och din dotter, det verkar vara ett jäkla otyg det där :(
 
Har behövt sälja i 2 av 3 skolor jag gått i. Tror att jag gick i fyran första gången o skulle då sälja brandfiltar och brandvarnare. Jag var då extremt blyg och rädd för främlingar så min pappa fick ta med sig på jobbet och sälja till kollegor som köpte för att vara snälla. Sen var det i sjätte klass nästa gång, då skulle vi sälja dessa vidriga kakor. Självklart ville jag dra mitt strå till stacken och samlade mod till mig och gick och sålde. En gammal gubbe öppnade och bad mig och min vän att komma in och sätta oss när han hämtade plånboken så vi satt där i soffan, otroligt stela och obekväma men vi kunde ju inte tacka nej när någon väl ville köpa. Också kommer gubben tillbaka med öppen gylf, i full färd med att "ta på sig själv" kan man väl säga samtidigt som han ger oss pengar. Helt skärrade tar vi emot pengarna och nästan rusar ut därifrån. Och det var inte den enda hemska upplevelsen jag har ifrån kakförsäljningen. Kan ju säga att min rädsla för okända personer inte blev bättre.

Nä usch och fy! :yuck::down: Jag tycker att lärarna och de pådrivande föräldrarna kan gå runt och sälja dessa kakor och dylikt själva för mina framtida barn kommer inte att få göra det.
 
Jag har varit med på ett flertal försäljningar både inom skola och föreningar. I och för sig var mängden frivilligt eller efter förmåga och det bokfördes noggrant vilka som hjälpt till.
Jag tycker inte alls det är fel att barnen får lära sig att så att säga jobba för att ta sig till olika resor, men det kräver ju också att barnen själva är drivna och slipper bli pålagda negativ energi hemifrån.
För skolorna har inte särskilt stor budget. Resor som enbart är för utbildnings syfte bör ju såklart skolan betala helt. Men där även nöjen blir medräknat kan man inte kräva att skolan ska betala och vad jag vet är dessa resor till stor del populära. Sedan har ju såklart inte alla råd, därav dessa försäljningar. Ge tips på andra sätt att skramla pengar då tycker jag, om dessa inte passar.
 
Ja...jag åkte till London med min klass när jag var gymnasielärare. Nu var det här gymnasieelever, men ändå....dom gick runt i hyreshusområden och knackade dörr och frågade om folk hade pantflaskor dom ville bli av med, dom sålde godis, dom bakade egna kakor o sålde på skolan och till släktingar, dom hade loppis, dom stod på julskyltningen o sålde egentillverkade julgodis o pepparkakor o glögg mm. Fick ihop rätt mycket pengar.
O det var helt frivilligt att vara med på dom olika momenten, dom bokförde noga hur mycket pengar som kom in på vilken del, o vilka som hade varit med, och pengarna för just den delen fördelades bland dom som varit med.
Så ofantligt mer bildande och fostrande för ungdomarna att sitta o diskutera fram olika sätt att tjäna pengar och sen behöva anstränga sig lite för att göra det. Och det gjorde otroligt mycket för klassammanhållingen.
Räknades detta som undervisning? Vad hände med eleverna om inte samlade in pengar/hostade upp pengarna som krävdes? Vad gjorde man under resan och vad gjorde eleverna som inte följde med till London?

Jag förstår att det är en kul grej för eleverna, och otroligt nyttigt på både grupp- och individnivå. Jag ser dock ett problem med att detta sällan ifrågasätts. (jag menar inte att hoppa på dig eller din erfarenhet utan använder dit inlägg som ett exempel). Hur går dessa resor ihop med skolans styrdokument och andra bestämmelser kring hur verksamheten ska skötas? Bestämmelser och regler som blir allt mer strikta och läroplaner som fylls till bredden av centralt innehåll och förmågor som eleverna ska lära sig.
Att åka på klassresa kan styrkas av läroplanen, om vissa kriterier följs. Det händer dock typ aldrig. Studiebesök däremot är jag mycket mer öppen för! Schemabrytande aktiviteter FTW!
Men det ska:
1. ha ett uttalat syfte som styrks av läroplanen, dvs, det ska finnas en LPP eller ingå i en existerande LPP (pedagogisk planering).
2. Ska vara ett realistiskt förhållande mellan tid och undervisning - att vara i London i 3 dagar och där beställa mat på engelska samt gå och titta på Trafaglar square och kalla detta för historia, resten är hopp och lek - inte okej.
3. Det FÅR inte kosta individen något! I så fall får man söka pengar från typ Majblommans fond eller liknande, så att alla KAN åka med. Kan inte alla åka med så blir det inget för någon!

Detta är vad vi har att jobba med i skolan, så som jag ser det. Jag ger blanka fan i om alla nior har åkt till Gröna Lund sista veckan innan sommaren varje år, mina elever får inte göra det. Eller jo, om det kan lösa sig så att alla tre kriterier jag skrev ovan bockas av.

Ni får ursäkta min långa utläggning, men i min årskurs slösar vi denna vecka flertalet lektioner på denna jävla majblommeförsäljning, det är gnäll om att vi inte har något påskpyssel och i maj ska vi ha två dagars elevens val. Där vi ska slösa två hela dagar på "roliga aktiviteter" :rage: :arghh:
Jag är en stark motståndare till människor som menar att vi inte ska ha roligt i skolan - klart som fan vi ska ha roligt i skolan, vi ska ha så jävla roligt att vi inte inser att vi lär oss! - MEN SKOLANS VERKSAMHET SKA FÖRANKRAS I LÄROPLANEN!! :rage:

Nu tar jag påsklov. *ridå*
 
Det är lite delat dessutom, eftersom eleverna faktiskt måste sälja för 1500:- men samtidigt får lärarna inte handha kassan med pengarna. Det är olagligt. Så pengarna som kommer in måste en frivillig förälder ta hand om, tills de ska spenderas.
Vet du hur strikt detta är? Vi har nämligen hand om pengarna som eleverna lämnar in från majblommeförsäljningen, tills försäljningen är klar. Kan jag säga att vi inte får det, utan någon annan måste göra detta? :devil:
 
Jag är nog en del äldre än många här, men skolresa till badort???? Varför det?
Det är väl ändå inte en "skolresa", utan något slags frivillig fritid? Som skolan eller klassen som kollektiv borde hålla sig långt ifrån?

Det längsta vi åkte i högstadiet var till Vaxholm (från Stockholms innerstad), för att besöka fästningen (lite historia) och sedan ha picknick och spela brännboll (kul aktivitet).
Det här är gymnasiet nu. Tror det funderar på en tripp till Spanien eventuellt, men inget är bestämt. I högstadiet hade de sålt och sålt men kunde i slutet av nian inte enas om vart de skulle åka ... så pengarna delades istället ut igen bland eleverna..... Kändes lite ... antiklimax...!
 
Har behövt sälja i 2 av 3 skolor jag gått i. Tror att jag gick i fyran första gången o skulle då sälja brandfiltar och brandvarnare. Jag var då extremt blyg och rädd för främlingar så min pappa fick ta med sig på jobbet och sälja till kollegor som köpte för att vara snälla. Sen var det i sjätte klass nästa gång, då skulle vi sälja dessa vidriga kakor. Självklart ville jag dra mitt strå till stacken och samlade mod till mig och gick och sålde. En gammal gubbe öppnade och bad mig och min vän att komma in och sätta oss när han hämtade plånboken så vi satt där i soffan, otroligt stela och obekväma men vi kunde ju inte tacka nej när någon väl ville köpa. Också kommer gubben tillbaka med öppen gylf, i full färd med att "ta på sig själv" kan man väl säga samtidigt som han ger oss pengar. Helt skärrade tar vi emot pengarna och nästan rusar ut därifrån. Och det var inte den enda hemska upplevelsen jag har ifrån kakförsäljningen. Kan ju säga att min rädsla för okända personer inte blev bättre.

Nä usch och fy! :yuck::down: Jag tycker att lärarna och de pådrivande föräldrarna kan gå runt och sälja dessa kakor och dylikt själva för mina framtida barn kommer inte att få göra det.
Men du STORE TID!!! Hur längesedan var detta?? Han skulle ju polisanmälas!!
 
Jag har varit med på ett flertal försäljningar både inom skola och föreningar. I och för sig var mängden frivilligt eller efter förmåga och det bokfördes noggrant vilka som hjälpt till.
Jag tycker inte alls det är fel att barnen får lära sig att så att säga jobba för att ta sig till olika resor, men det kräver ju också att barnen själva är drivna och slipper bli pålagda negativ energi hemifrån.
För skolorna har inte särskilt stor budget. Resor som enbart är för utbildnings syfte bör ju såklart skolan betala helt. Men där även nöjen blir medräknat kan man inte kräva att skolan ska betala och vad jag vet är dessa resor till stor del populära. Sedan har ju såklart inte alla råd, därav dessa försäljningar. Ge tips på andra sätt att skramla pengar då tycker jag, om dessa inte passar.
Eftersom man idag till och med uppmanas att inte släppa in dörrförsäljare, tycker jag det känns fel att barn och ungdomar ska gå runt och knacka på hos okända. Jag nämnde t.ex. ett Loppis dit alla kan bidra med saker hemifrån. Loppis är ju jättepopulärt numera. Klassen fick också i uppdrag att samla ihop burkarna efter en stor rockkonsert; det var kanske inte så poppis men pengar fick de in. Osv. Dessutom tror jag faktiskt inte att gymnasieelever vill gå runt och knacka dörr och sälja, jag är ganska övertygad om att 99% vägrar och sakerna istället säljs av föräldrarna, till släkt, vänner och på deras arbetsplatser.
 
Vet du hur strikt detta är? Vi har nämligen hand om pengarna som eleverna lämnar in från majblommeförsäljningen, tills försäljningen är klar. Kan jag säga att vi inte får det, utan någon annan måste göra detta? :devil:
Ingen aning! Men så har det varit sedan lågstadiet här; lärarna får inte hantera klasskassan utan till det väöljs en förälder.
 
Men du STORE TID!!! Hur längesedan var detta?? Han skulle ju polisanmälas!!
Det var några år sedan och blyga som vi var vågade vi inte säga till någon i tro om att lärare och vuxna skulle se det som en ursäkt för att inte behöva sälja. :crazy: Nu förmodar jag att alla papper med namn på folk som köpte kakor är slängda och eftersom att vi gick runt i hela bygden och försökte sälja har ingen av oss något minne av vart den mannen bodde. Han var gammal och fallfärdig, förhoppningsvis död eller inlagd på ålderdomshem idag.

Som förslag på vad man hade kunnat göra istället för dörrknackning är till exempel loppmarknad och att anordna discon och partyn för yngre elever bra alternativ tycker jag. Jag har bara positiva minnen från när vi varje år billigt hyrde en lokal och höll i ett halloweenparty för lågstadiet. Några snälla föräldrar bakade och någon förälder satt med ett par elever och skötte insläpp, några sminkintresserade tjejer hade en hörna där barnen betalade för att bli ansiktsmålade till olika djur och några sålde fika. Resten skötte musiken, lekte med barnen eller höll i andra aktiviteter. De eleverna som var väldigt blyga behövde bara finnas med och inte göra annat än att sitta och fika och titta på. Och det bästa var att allt var under uppsikt av lärare och vuxna. Efter varje party hade vi samlat in runt 7000kr vilket var lika mycket som efter typ ett halvår-år av slit med dörrknackning.
 
Jag anser att alla skolresor skall ske i skolans regi och helt bekostas av skolan, om någon grupp av elever vill ordna en gemensam resa (vilket kan vara trevligt) så får det skötas utom skoltid.

Min klass åkte i åk. 9 till Göteborg för att gå på Liseberg, kostade hur mycket som helst för en resa jag inte hade minsta lust att göra, jag menade varför åka till Liseberg när vi har Tivoli i Köpenhamn som är mycket roligare precis intill :) Jag vägrade att följa med så jag fick gå i en annan klass en vecka, och DET var en riktigt kul upplevelse och också lärorikt.

På gymnasiet åkte vi i slutet av varje vårtermin till Köpenhamn, helt på egen hand utan lärare inblandade och var och en bekostade sin egen resa. De var också väldigt roliga resor :)
 
En av mina avkommor har just sålt kakor igen. Turligt nog finns inget krav på hur mycket man måste sälja, då hade jag protesterat vilt. För som jag nog nämnt tidigare så bor vi i en liten by på landet och inom rimligt avstånd att förflytta sig för att sälja - och senare leverera - kakor finns det kanske 10 hushåll.

Men vad gäller det där med klassresor så har vi funderat en del på det här i familjen ett tag.
Det känns som att yngre dotterns klass är igång och skramlar ihop pengar, men de vet inte vad det ska bli. Jag kan nog tycka att man ska börja med att fundera på VAD man ska göra med pengarna, så man har ett mål att sikta mot.
Äldsta dotterns klass däremot har inte visat något som helst intresse för nån skolresa. Frågan togs upp på föräldramöte, där en förälder verkade stressad över att de inte samlade ihop några pengar. Men de är verkligen inte intresserade, möjligen kommer de göra en utflykt i form av en gemensam vandring någonstans i närheten, som inte kostar särskilt stora pengar.
Och just detta har fått mig att fundera över om det är föräldrarna som tjatar mest om skolresor eller om det är något barnen själva vill.
 
Eftersom man idag till och med uppmanas att inte släppa in dörrförsäljare, tycker jag det känns fel att barn och ungdomar ska gå runt och knacka på hos okända. Jag nämnde t.ex. ett Loppis dit alla kan bidra med saker hemifrån. Loppis är ju jättepopulärt numera. Klassen fick också i uppdrag att samla ihop burkarna efter en stor rockkonsert; det var kanske inte så poppis men pengar fick de in. Osv. Dessutom tror jag faktiskt inte att gymnasieelever vill gå runt och knacka dörr och sälja, jag är ganska övertygad om att 99% vägrar och sakerna istället säljs av föräldrarna, till släkt, vänner och på deras arbetsplatser.
Det finns ofta personer som inte är okända, men inte räknas till vänner
Om gymnasieeleverna vägrar sälja, så låt dem vägra sälja utan att göra jobbet åt dem. Förstår inte varför det ska curlas på det sättet.

99% är jag övertygad om att det inte är som vägrar, även om 99% kanske tycker det är lika roligt som är städa toan.
 
Räknades detta som undervisning? Vad hände med eleverna om inte samlade in pengar/hostade upp pengarna som krävdes? Vad gjorde man under resan och vad gjorde eleverna som inte följde med till London?

Medklassföreståndaren var mattelärare, kan vara att en kostnadsuträkningar mm införlivades i mattelektionerna men jag minns inte riktigt för att det var länge sedan. Själva grejerna gjorde dom på sin fritid.
Alla i klassen följde med till London, det var billigt att resa med färja då o inte så svårt att få ihop pengarna. Vad dom gjorde, tja, vi var i London allihopa och gjorde vissa saker tillsammans o viss tid bestämde dom själva, och dom fick uppleva London och träna sin engelska. Blev en jättebra resa. Jag tror att vi åkte på påsklovet.
 
Det finns ofta personer som inte är okända, men inte räknas till vänner
Om gymnasieeleverna vägrar sälja, så låt dem vägra sälja utan att göra jobbet åt dem. Förstår inte varför det ska curlas på det sättet.

99% är jag övertygad om att det inte är som vägrar, även om 99% kanske tycker det är lika roligt som är städa toan.
Av dem jag har koll på, och de flesta i den åldern är snarlika i det avseendet, finns ingen som gått runt i kvarteret och knackat dörr. I samtliga fall köper föräldrar, mor- och farföräldrar, ofta tar mamma eller pappa listan med till jobbet och säljer. Det är nog att curla men om de nu måste sälja för 1500:- och det kanske inte ens GÅR att sälja för den summan i området, det är ju inte bara en som säljer just då utan alla.

Däremot tycker jag det är en bra idé att man kommer på (andra) sätt att få in resekassan och biljettpengar etc på. Det vore till och med bättre, tänker jag, det tvingar eleverna att fundera i kommersiella banor och över vad som är gångbart och hur de kan sälja på ett bra sätt. Det är detta evinnerliga dörrknackande och säljande av vedervärdiga "kakor" som jag vänder mig mot.
 
Jag har senast idag gått runt med bössa på stan och samlat in pengar till en välgörenhetsorganisation efter order från skolan. Det är till och med en obligatorisk del i undervisningen - vi gör det i grupper och efteråt ska vi skriva en rapport som är värd en förhållandevis stor del av betyget. Vi går på högskola - det tar aldrig slut. :D

(Nu pluggar vi visserligen ledarskap och det finns en klar koppling till litteratur om hur man kan göra för att påverka människor i ett gott syfte, men ändå. Det var roligt att läsa tråden efter dagens äventyr.)
 
Min son går i en kombinerad musikklass och det är en stor fördel när det kommer till sådant här. De har musikkonserter ett par ggr/termin som har inträde som går direkt till klasskassan. Dessutom får alla i klassen (även de som inte går musik) baka och sedan säljs bakverken under konserten och pengarna går tillklasskassan :)

I dotterns klass däremot så har man tydligen i föräldragruppen bestämt att alla föräldrar ska betala in 250 kr/termin som ska gå till dels en klassaktivitet, varsin present tillmentorerna vid terminsslut och sen det som blir över går till klasskassan.
Själv tyckte jag detta upplägg var skitskumt. Dels för att min dotter i princip aldrig vill gå på klassaktiviteter (hon åker hellre till stallet och jag misstänker att hon inte heller kommer vara så sugen på att följa med på någon klassresa eller dyl. heller) och jag tycker att de som vill gå får lägga det det kostar för varje enskild aktivitet. De som inte vill/kan gå ska ju inte behöva betala. Dessutom så kanske man vill fixa egen present (eller ingen alls) till lärarna och inte alls är sugen på att vara med i någon kollektiv julklapp. Man kunde heller inte förklara hur uppdelningen såg ut (typ 100 kr till aktivitet, 100 kr till present etc. vilket jag ville). Jag struntade därför i att betala detta - som jag inte heller varit med och tagit beslut om.

Det kom flera tjatmejl från "kassören" om att nu hade vi minsann glömt betala. Jag ifrågasatte som sagt och fick ganska tykna svar och frågade till slut om det var frivilligt vilket det var. Sa då att vår familj väljer att inte vara med på detta frivilliga och fick ett ännu surare svar men han slutade iaf tjata - ända fram till nu i vår när det tydligen var dags för nästa inbetalning. Jag svarade inte på det mejlet och fick en påminnelse, som jag inte heller svarade på och sen dess har det inte kommit fler. Han kanske lärt sig något? :idea:
Kanske lite omoget av mig men jag tycker inte det är ok att kräva pengar i en klump för olika saker utan vill man anordna aktiviteter så får de som vill vara med betala för det - man ska inte tvinga alla till det.
 
Det här är gymnasiet nu. Tror det funderar på en tripp till Spanien eventuellt, men inget är bestämt. I högstadiet hade de sålt och sålt men kunde i slutet av nian inte enas om vart de skulle åka ... så pengarna delades istället ut igen bland eleverna..... Kändes lite ... antiklimax...!

Jag hade missat att ditt barn går på gymnasiet. Hur sjutton tänker skolan att man ska ha tid att gå runt och knacka dörr när man går på gymnasiet??
De flesta har ju redan vanliga jobb i den åldern? Ska de då få ytterligare ett jobb efter skoltid?
I gymnasiet har man ju redan studentresan, varför skulle man ha fler resor som man behöver sälja en massa grejer till?
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
4 041
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
7 827
Senast: lundsbo
·
Ekonomi & Juridik Har ett litet dilemma. Köpte i höstas en häst för inga pengar alls. Säljaren var en tonårig tjej som uppgav att hästen stått ett halvår...
Svar
10
· Visningar
2 679
Avel Jag ska försöka hålla det här så kort som möjligt. Jag bestlutade mig för att ta föl på mitt sto då hon inte riktigt passade i de...
Svar
14
· Visningar
3 319

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2024
  • Uppdateringstråd 29
  • Bra familjehund? Rasvak😇

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp