Skuldkänslor

Vi har bestämt att detta kommer bli Rubens sista sommar, i höst, innan kylan och blötan kommer ska han få somna in.
Han är 14 1/2 år nu, det är ett långt liv och han har haft turen att ha varit en frisk hund och har inte heller nu några krämpor.
Han ser och hör, alltid hungrig och leker varje dag.
Men han är gammal, pälsen är dålig, han behöver hållas kortklippt året runt för att inte få hot spots så fort det blir lite fuktigt ute. Det är något som kommit med åldern.
Han hatar väta, kyla och slask, älskar sol och värme.
Därför vi satt ett stopp efter sommaren, för att han ska slippa en vinter till. Han kanske klarar den och kan få uppleva en sommar till men jag är rädd för att jag ska låta det gå för långt, att jag inte ska se att han blir dålig, att jag inte vill se att han blir dålig bara för att jag vill ha honom kvar hos mig lite till.

Men skuldkänslorna vill äta upp mig när jag tänker på det. Han är ju pigg och glad, hur kan jag då avliva honom. Det känns som ett svek även om jag egentligen vet att sveket är större om jag låter honom bli dålig och lida.
Nu är du gammal, nu ska du dö. Det känns så fel även om det är rätt.
Hur hanterar man egentligen de känslorna?
 
Senast ändrad:

Mitt då 28-åriga halvblodssto började visa tecken på ålderskrämpor så jag började umgås med tanken på att åldern kommit ikapp henne. Jag bokade under oerhörd vånda, min finaste älskade tant, min bästa fyrfota vän i nästan 20 år, men hon hade fortfarande värdighet kvar.
Dagarna innan den bokade tiden började hon skygga för sådant hon aldrig skyggat för tidigare och strunta i sådant hon alltid reagerat på. Hade jag inte haft en bokad tid hade jag ringt nödslakten för jag insåg att hennes sinnen började lägga av.
 
I maj 2019 avlivade jag min cocker spaniel Dharma. Hon var 14 år och tre månader, en hög ålder för rasen. Till ca 13,5 var hon som en unghund bortsett från att hon blivit döv ganska dramatiskt i samband med en förmodad stroke. Men den återhämtade hon sig från, lärde sig att leva med sin dövhet och körde på (i full fart!). Men den heta sommaren 2018 och den följande, sista vintern tog en del och jag började se små, små tecken: återkommande rörelsestörning, ett litet fuktexem, en allmänt svagare kropp.

Dharma var aldrig bra på att vara sjuk och hon gillade inte anpassningar. Hon ville hoppa in i bilen, inte bli lyft, inte använda en ”trappa” (sittpuff) upp i soffan osv. Så jag valde att avsluta medan hon fortfarande var sig själv.

Tre år senare: ja, jag gjorde helt rätt. Hon gick bort lugnt och fint med mig, min hundvakt och en annan av mina vänner som Dharma gillade närvarande. Innan hon led.
 
@Bison Så himla tråkigt att höra! Ruben har verkligen varit en stor Bukefavorit hos mig. Vem gillar inte en grinig gubbe liksom? 😍
Sen kan jag tycka att det viktigaste inte är om han eventuellt får ett år till på ålderns höst. Det viktiga är att han har haft 13,5 (?) fantastiska år med dig.
Precis så. Sen är det jättetufft, jag kan i efterhand älta kring både om det var för tidigt och sent (för samma djur). Men det är inte längden som är det viktiga för djuret utan att det får må bra. Inte 15 år istället för 14,5 till vilket pris som helst.

@Bison jag tvivlar inte på att du gör det du tror är bäst för din hund, och det är det du får tänka på.
 
Tack för alla fina inlägg och berättelser ❤️
Det betyder mycket för mig att inte vara ensam med skuldkänslorna och få läsa positiva erfarenheter och det stärker mig i mitt beslut.
Jag tycker också att du gör helt rätt, även om jag fattar att det gör ont i dig. Men det här är ju sista tjänsten du kan göra för Ruben, att han får en jättefin sista sommar i värmen och sen får sluta sina dagar på ett värdigt och smärtfritt vis ❤️
 
Senaste hunden jag lät somna in sprang glad och lycklig sin sista dag i livet som vanligt före mig upp till gödselstan. Det är det minnet jag för alltid kommer bära med mig och jag är så otroligt tacksam för att jag fick det minnet av honom som sista minne för det var så han.

Han hade levercancer med metastaser i lungor och luftvägar. De kunde ta biopsier sa de och de kunde kanske behandla så att han kanske fick några månader till. Jag sa nej. Inga fler sövningar, inga mer skrämmande veterinärbesök utan sålänge han mår bra får han vara kvar.
Så kom dagen när han under kanske en halv minut inte var kontaktbar. Det var över lika snabbt men då visste jag att nu var det dags. När en hund med levercancer får sådana symptom är det tecken på att levern inte längre kan rena blodet tillräckligt. Jag beställde tid och de omkring var undrande för han var ju som vanligt i deras ögon, pigg, glad, busig men jag visste. Hans sista dag var en fredag. Natten mellan onsdagen och torsdagen var han orolig men jag visste inte om det var för att han hade ont eller vad. Dagen efter ville han följa med in i badrummet när jag duschade och jag insåg att han hade det jobbigt med andningen och luftfuktigheten gjorde det lättare att andas. Jag tvättade som en galning den dagen och hängde blöt tvätt överallt. Sista natten sov han djupt bredvid mig som alltid. Så tacksam för att jag såg de där sekunderna som han inte var kontaktbar och att han fick avsluta med flaggan i topp :heart

Jag lider med dig @Bison det är aldrig ett lätt beslut att ta men jag hoppas att dina skuldkänslor byts ut mot känslan av tacksamhet för att du lät honom gå medans tid var :heart
 
Varifrån kommer iden att avliva ett friskt och glatt husdjur? Jag tycker det är för tidigt när djuret inte lider.
Läste du inlägget? Det handlar inte om ett friskt djur. Det handlar om en gammal vän som mår väl i värme men far illa av kyla och väta. Vilken gåva kan då vara bättre än att ge sin gamle vän en sista fin tid i värme och låta honom gå innan krämporna gör sig påminda igen.

Ett djur får såklart bli gammalt men de ska aldrig behöva lida.
 
Jag hade en kanin som blev sjuk på slutet, och trots behandling inte blev bättre enligt prognos. När jag stängde dörren hemma på morgonen och funderade på om hon skulle leva när jag kom hem på kvällen kändes det som en dubbel kalldusch. Den dagen bokade vi första tid för avlivning som fanns.

Veterinären (inte samma som behandlat innan, vi hade gått till en specialist) ifrågasatte faktiskt mitt val men det har jag själv aldrig gjort.

Grät floder och hade antagligen kunnat tagit bort henne någon dag innan, men det gick verkligen så himla fort.

Jag håller tummarna för en pigg och glad sommar ❤️
 
Jag som har avlivning som del av mitt yrke, önskar verkligen att många fler djurägare tänker som du @Bison Så mycket lidande jag får se, det kan aldrig vara för tidigt i mina ögon.
Ett oerhört tufft beslut, jag har varit där själv och kommer vara där igen om några år. Men helt rätt beslut ❤️
Det är helt normalt att det kommer skuldkänslor, både innan och efter. Även fast man vet att det är rätt beslut. Men dom går över med tiden!
 
Ruben gick ont i magen igår, han har haft lite gastrit till och från senaste året.
Men det fick mig att inse att nu är det bra, inget mer ont i magen, inga mer hotspots.
På fredag eftermiddag har vi bokat en tid för avlivning, har valt separat kremering så jag får hem honom igen.
Det känns så hemskt men samtidigt helt rätt. Bara att ha ringt känns som en stor lättnad, inget mer velande och tvekande.
 
Ruben gick ont i magen igår, han har haft lite gastrit till och från senaste året.
Men det fick mig att inse att nu är det bra, inget mer ont i magen, inga mer hotspots.
På fredag eftermiddag har vi bokat en tid för avlivning, har valt separat kremering så jag får hem honom igen.
Det känns så hemskt men samtidigt helt rätt. Bara att ha ringt känns som en stor lättnad, inget mer velande och tvekande.

Det är ett sånt vidrigt beslut att ta 💔 men som du skriver även en stor lättnad.
Njut av sista tiden ihop ❤️❤️ ska tänka på er på fredag.
Kram!!!
(Jepp, jag började lipa igen, det är så sorgligt!)
 
Sånt här är alltid så svårt; när det är dags för man vill ju gärna ha dem kvar så länge det går men får aldrig ske på bekostnad av djurets välmående. Anser du att din gamla hund inte kommer ha ett värdigt liv efter sommaren - nej då ska han slippa finnas, det är ju bästa du kan ge honom i så fall ❤.

Vår senaste hund som vi tog bort för snart exakt 10 år sedan (herregud vad åren går!) var en cocker som blev precis 16 år. Han började ha svårt att hålla tätt längre stunder, började se och höra dåligt- normalt åldrande men som ju som sagt inte får gå för långt. Han hade verkligen inga problem med lederna och ÄLSKADE sina promenader i ur och skur. En dag fick han utan förvarning (såklart) fick han vad vi kan jämföra med en TIA-attack hos människa. Bokade direkt avlivning till dagen därpå hos vår veterinär vi haft i alla år. Den dagen mådde hunden super, var helt som vanligt och blev jättebesviken över att den korta rastningen inte blev en promenad....Men det är det bästa beslut vi någonsin tagit för hans skull för en TIA kan ju många gånger föranleda en stroke och risken att han skulle få det ensam (se timmar han var det med morfar som rastningshjälp när vi andra var i skolan och på jobb) ville vi verkligen inte utsätta honom för :heart.

Tycker du/ni är måna om lille Rubens bästa :heart.
 
Senast ändrad:
Jag beklagar 😭 Jag fick ju ta samma beslut med min Ping för en månad sedan och det var, och är fortfarande, fruktansvärt, men det var rätt beslut för henne att få avsluta medans det fortfarande var ganska bra. Jag såg till att skämma bort henne så mycket jag vara bara kunde de sista dagarna
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Jag vill bara gnälla av mig, så jag gör det här. Jag hatar att jobba, det har jag alltid gjort sedan jag började sommarjobba. Jag har...
2
Svar
21
· Visningar
2 447
Senast: Exile
·
Övr. Hund Hej! Jag har sedan 2 år tillbaka min första hund. Hon är det finaste jag har, och att se henne lycklig är det bästa jag vet. Jag gör...
Svar
19
· Visningar
1 639
Senast: Hellhound
·
L
  • Artikel
Dagbok Idag var min pojk vän här ett tag ❤️ Vi var bara ute och lyssnade på musik och pratade och så. Jag är i en mera dålig period nu så jag...
2 3 4
Svar
71
· Visningar
5 835
Senast: Sel
·
L
  • Artikel
Dagbok Denhär berättelsen börjar i december året 2006. Det var en mamma en pappa och deras lilla bebis som var i himlen. Dom skulle få en till...
2
Svar
37
· Visningar
2 188
Senast: manda
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp