squarepants
Trådstartare
Har läst en hel del om Slinger/Wobbler nu, och inser att det inte är helt omöjligt att min ena medryttarhäst kanske hade något sådant, eller något annat fel.
Hon vart 3 år nu i sommar, eller skulle ha blivit. Hon kom till stallet jag rider i, i december.. Hon var inte speciellt mycket riden då, men inriden och så. Vi tyckte redan från början att hon var väldigt vinglig och ostabil, men tänkte då bara att det var "unghäst vinglig", vilket det kanske var också för hon vart bättre och bättre. Hon var väldigt kaxig och lite trotsig från början, när man ledde henne till och från hagen. Men världens mysigaste och keligaste häst i övrigt. Super snäll att rida förutom när hon var pigg, då var det en hel del bockande, och i början när vi red henne så ville hon inte gå fram, ingen framåtbjudning alls, men den bättrades när vi började rida ut i skogen.
Vi har också haft VÄLDIGA problem med att få skorna att sitta kvar, hon trampade av sig samma sko gång på gång på gång, satt båda framskorna 1 vecka så var vi överlyckliga. Vi klagade å klagade på hovslagaren för att hon la ut skorna för mycket, men det hjälpte inte.
Sen för 1 månad sen, så skulle vi iväg och träna. Hon reste sig lite och konstrade, men efter en stund så gick hon på, sen stod hon helt lugnt i transporten, Frida stod med henne inne i transporten utan att ha satt fast henne medans jag bara gick in i stallet för att hämta ett hönät, när jag helt från ingenstans hör världens brak. Då har Kasira flippat och på något sätt halkat och hamnat UNDER bakbommen, detta resulterade i häst som fick gå i hagen i 3 veckor, men vad vi kunde utläsa vart det som tur var inga allvarliga skador, utan bara väldigt öm i ryggen. Efter 3 veckor som var förra måndagen ömmade hon ingenting längre och vi började rida henne.
Hon bråkade mest första ridturen, ville inte gå fram, drog mot utgången av hagen vi red i, sparkade, bockade å stegrade.. Men efter en stund så lyckades vi ta oss framåt ett par varv i ett tempo valt av henne men åt det hållet jag ville.
Dagen efter var ungefär samma sak, med resultatet att Frida flög av, men sedan gick det ganska bra resten av ridturen.
Sen i onsdags så skulle vi iväg och träna med båda hästarna. Lastningen började bra med att Kasira lyssnade fint och gick på transporten halvt, sen backa hon därifrån. Och sen körde vi att vi gick på å backade av henne ett par ggr innan hon gjorde det själv. Men helt plötsligt stängde hon bara av och slutade lyssna, och utan förvarning ställde hon sig på bakbenen och slog över, det var mer brutala bakåtvolter än stegring. Så gjorde hon 4-5 ggr, utan att lära sig nånting och var fortfarande stundvis helt blockerad och lyssnade inte.
Till mardrömsdagen, torsdags. Hovslagaren var och skodde henne, vilket gick hur bra som helst. Kasira skötte sig exemplariskt. På eftermiddagen skulle vi ut i skogen på en ridtur, vi sadlade och tränsade både hästarna. Kasira stod helt lugnt och stilla medans jag sadlade och tränsade.
När jag stod med henne på stallgången, helt löss och bara knäppte det sista på tränset så hände nånting, hon tog ett par steg bakåt, lättade i fram och jag släppte då för att inte bråka med henne. Men när jag släppte så kastade hon sig handlöst bakåt, gör en bakåtvolt rätt in i väggen som är ett par meter bakom. Hon landar på sidan/rygg med huvudet i en väldigt konstig ställning.
Först var hon helt apatisk och försökte inte ens resa sig, sen började hon fara omkring på golvet och skadade sig bara mer och mer för varje gång hon försökte resa sig. Hon reste sig aldrig upp igen, vi hade en skräckslagen blodig häst som veterinären fick komma och avliva akut.
Jag har träffat många olika konstiga hästar, helt störda, allmänt psykopatiska, vrånga, kaxiga osv. Men har aldrig träffat en häst som beter sig på detta viset.
Är det någon som har några funderingar?
Hon vart 3 år nu i sommar, eller skulle ha blivit. Hon kom till stallet jag rider i, i december.. Hon var inte speciellt mycket riden då, men inriden och så. Vi tyckte redan från början att hon var väldigt vinglig och ostabil, men tänkte då bara att det var "unghäst vinglig", vilket det kanske var också för hon vart bättre och bättre. Hon var väldigt kaxig och lite trotsig från början, när man ledde henne till och från hagen. Men världens mysigaste och keligaste häst i övrigt. Super snäll att rida förutom när hon var pigg, då var det en hel del bockande, och i början när vi red henne så ville hon inte gå fram, ingen framåtbjudning alls, men den bättrades när vi började rida ut i skogen.
Vi har också haft VÄLDIGA problem med att få skorna att sitta kvar, hon trampade av sig samma sko gång på gång på gång, satt båda framskorna 1 vecka så var vi överlyckliga. Vi klagade å klagade på hovslagaren för att hon la ut skorna för mycket, men det hjälpte inte.
Sen för 1 månad sen, så skulle vi iväg och träna. Hon reste sig lite och konstrade, men efter en stund så gick hon på, sen stod hon helt lugnt i transporten, Frida stod med henne inne i transporten utan att ha satt fast henne medans jag bara gick in i stallet för att hämta ett hönät, när jag helt från ingenstans hör världens brak. Då har Kasira flippat och på något sätt halkat och hamnat UNDER bakbommen, detta resulterade i häst som fick gå i hagen i 3 veckor, men vad vi kunde utläsa vart det som tur var inga allvarliga skador, utan bara väldigt öm i ryggen. Efter 3 veckor som var förra måndagen ömmade hon ingenting längre och vi började rida henne.
Hon bråkade mest första ridturen, ville inte gå fram, drog mot utgången av hagen vi red i, sparkade, bockade å stegrade.. Men efter en stund så lyckades vi ta oss framåt ett par varv i ett tempo valt av henne men åt det hållet jag ville.
Dagen efter var ungefär samma sak, med resultatet att Frida flög av, men sedan gick det ganska bra resten av ridturen.
Sen i onsdags så skulle vi iväg och träna med båda hästarna. Lastningen började bra med att Kasira lyssnade fint och gick på transporten halvt, sen backa hon därifrån. Och sen körde vi att vi gick på å backade av henne ett par ggr innan hon gjorde det själv. Men helt plötsligt stängde hon bara av och slutade lyssna, och utan förvarning ställde hon sig på bakbenen och slog över, det var mer brutala bakåtvolter än stegring. Så gjorde hon 4-5 ggr, utan att lära sig nånting och var fortfarande stundvis helt blockerad och lyssnade inte.
Till mardrömsdagen, torsdags. Hovslagaren var och skodde henne, vilket gick hur bra som helst. Kasira skötte sig exemplariskt. På eftermiddagen skulle vi ut i skogen på en ridtur, vi sadlade och tränsade både hästarna. Kasira stod helt lugnt och stilla medans jag sadlade och tränsade.
När jag stod med henne på stallgången, helt löss och bara knäppte det sista på tränset så hände nånting, hon tog ett par steg bakåt, lättade i fram och jag släppte då för att inte bråka med henne. Men när jag släppte så kastade hon sig handlöst bakåt, gör en bakåtvolt rätt in i väggen som är ett par meter bakom. Hon landar på sidan/rygg med huvudet i en väldigt konstig ställning.
Först var hon helt apatisk och försökte inte ens resa sig, sen började hon fara omkring på golvet och skadade sig bara mer och mer för varje gång hon försökte resa sig. Hon reste sig aldrig upp igen, vi hade en skräckslagen blodig häst som veterinären fick komma och avliva akut.
Jag har träffat många olika konstiga hästar, helt störda, allmänt psykopatiska, vrånga, kaxiga osv. Men har aldrig träffat en häst som beter sig på detta viset.
Är det någon som har några funderingar?
Ja, det är verkligen inte kul när man måste avliva hästar/djur, speciellt inte när dom är så unga och borde ha framtiden för sig.
