Smarta barn

Men är det inte bättre att byta skola än att hemundervisa? Jag tror de flesta (kan ens någon?) inte kan åstadkomma en fullgod hemundervisning.
Min uppfattning är att de flesta som vill hemundervisa inte ser sig själva som allvetande ersättare för skolan, utan att de söker andra sammanhang för att barnen ska tillgodogöra sig de nödvändiga kunskaperna. T ex genom engagemang i föreningar, träffar med andra hemskolare, besöker museum, i viss mån anordnar annan organiserad undervisning. Sedan finns det naturligtvis sådana som av ett eller annat (mer eller mindre gott) skäl vill vara den enda influensen i sina barns undervisning.
 
Min uppfattning är att de flesta som vill hemundervisa inte ser sig själva som allvetande ersättare för skolan, utan att de söker andra sammanhang för att barnen ska tillgodogöra sig de nödvändiga kunskaperna. T ex genom engagemang i föreningar, träffar med andra hemskolare, besöker museum, i viss mån anordnar annan organiserad undervisning. Sedan finns det naturligtvis sådana som av ett eller annat (mer eller mindre gott) skäl vill vara den enda influensen i sina barns undervisning.
Jag förstår bara fortfarande inte hur man får ihop en bra utbildning på så sätt? Tycker man inte alls det är viktigt att barnen har möjlighet att på sikt utbilda sig och jobba med typ vad man vill? Jag tycker skola är viktigt, viktigt att barn känner sig trygga osv, så skulle inte ha problem med att flytta om det behövdes för att byta till annan skola, men hemskola.. jag förstår verkligen inte poängen (eller hur det skulle kunna vara bra för något barn, på sikt..)
 
Jag förstår bara fortfarande inte hur man får ihop en bra utbildning på så sätt? Tycker man inte alls det är viktigt att barnen har möjlighet att på sikt utbilda sig och jobba med typ vad man vill? Jag tycker skola är viktigt, viktigt att barn känner sig trygga osv, så skulle inte ha problem med att flytta om det behövdes för att byta till annan skola, men hemskola.. jag förstår verkligen inte poängen (eller hur det skulle kunna vara bra för något barn, på sikt..)
Måste man få ihop en “bra utbildning” (definiera bra utildning?)?

Men det finns alternativ såklart. En del hemskolade barn väljer t ex att gå gymnasium eller motsvarande för att bli behöriga för universitets-/högskolestudier.
 
Nej, jag minns inte den artikel du nämner på rak arm. Jag tycker det är lite hårt att kalla det för att "inte kunna läsa och skriva", men okej då. Problemet finns, ja, och jag har också skrivit om det i tråden.
När det gäller att plugga historia på universitetet så vet jag inte vad annat man skulle kunna kalla det. De har ju inte kunskaper i läsa eller skriva som räckte till för att tillgodogöra sig en utbildning, samtidigt som de fått betyg som gör att de kommer in på den.

Likaså när det gäller vanlig demokrati. Om du inte kan läsa en dagstidning/partiprogram och förstå och fundera över politiken, kan du då rösta på det parti du verkligen ville ha, vet du vilket som passade dig? Det är ju inga enkla händelseskeenden (Hund överkörd av bil i Finspång) som beskrivs i de texterna.

Lösningen som de kör med extra veckor i början av universitetsprogrammen för att försöka lappa ihop läsningen inför historia och matten inför naturutbildningarna (mamma fixade ihop en sådan för några år sedan som de väl kör än antar jag), alltså det är ju slöseri på pengar och resurser! Sedan att reparera flera års saknade mattekunskaper på ett par veckor är ju också säkert inte optimalt.
 
Måste man få ihop en “bra utbildning” (definiera bra utildning?)?

Men det finns alternativ såklart. En del hemskolade barn väljer t ex att gå gymnasium eller motsvarande för att bli behöriga för universitets-/högskolestudier.
Har ingen definition av bra utbildning men jag skulle inte vilja ta ifrån mina barn möjligheterna att läsa vidare på gymnasiet/universitet/högskola bara för att jag själv bestämt att barnet ska hemskolas. Sen är det möjligt att barnet själv inte vill eller kan plugga vidare men jag tycker det känns problematiskt att som förälder ta ett sådant beslut. Vad är fördelen med hemskolning? Jag ser ingen.
Hur får man ens en plats på att gymnasieprogram om man hemskolats hela livet? Och kan det inte bli skitjobbigt att plötsligt slängas in i skolsystemet med en ev otroligt bristande utbildning i ryggsäcken.
 
Här är originalet från 2012, men det verkar inte ha blivit bättre
https://unt.se/debatt/vara-studenter-kan-inte-svenska-2027570.aspx
Att de flesta studenter inte har några grundläggande kunskaper inom vårt eget ämne, historia, har vi accepterat. Det är vår uppgift att lära ut historia, och vi kan anpassa vår undervisning efter studenternas kunskapsnivå.

Orsaken till att vi nu väljer att gå ut i offentligheten med ett veritabelt nödrop är att studenterna inte längre har det redskap som är nödvändigt för att över huvud taget kunna ta till sig humanistisk vetenskap: språket. Bland de studenter som nu kommer till oss direkt från gymnasiet har en majoritet problem med språket.

I några fall är dyslexi en bidragande orsak, men det är inte det som är grundproblemet. Problemet beror heller inte på att något fler studenter än tidigare har ett annat modersmål än svenska.

Tvärtom märker en hel del av våra studenter med invandrarbakgrund ut sig genom att ha ett bättre grepp om svensk grammatik än studenter med svenskklingande efternamn.

Trodde det var intressant med sådana inblickar från universitetet om man utbildade lärare?

De skriver ju att de accepterat att studenterna inte kan historia (vilket de borde kunnat)
Men kunde de inte i alla fall kunnat läsa och skriva? (typ)

Studenter missförstår muntlig och skriftlig information, klarar inte av att läsa kurslitteraturen, och förstår inte tentafrågorna.
Vet inte i vilket annat sammanhang det skulle vara att kunna läsa att inte kunna ta emot skriftlig information om kurser.

Vi säger inte att det är något fel på våra studenters begåvning. Det är inte intelligens som saknas – det bevisas av att en hel del studenter är mycket bra på att inhämta och redovisa kunskaper muntligt, men har mycket svårt att formulera sig begripligt i skrift. Problemet är att studenterna uppenbarligen inte alls fått tillräcklig träning i läsning och skrivning

Och historielärarna och arbetsgivarna verkar ju vilja att deras studenter/anställda ska kunna just läsa och skriva på en sådan nivå.

https://www.svd.se/studenter-for-daliga-pa-svenska-for-att-lasa-historia 2017
Studenter som har dokumenterade läs- och skrivsvårigheter har rätt till stöd från universitetet, de kan till exempel få hjälp i en skriv- och språkverkstad. Men också många studenter utan dokumenterade läs- och skrivsvårigheter klarar inte att uttrycka sig begripligt på ett akademiskt godtagbart skriftspråk.

Följden blir att universitetslärarna tvingas ägna tid åt att hjälpa många studenter med bland annat meningsbyggnad och att hålla en röd tråd i en text.

– Det släpps igenom människor med en skriv- och läsförmåga som gör att vi inte kan börja där vi skulle önska med att lära dem historia, säger Paul Sjöblom.

https://www.publikt.se/nyhet/manga-studenter-kan-inte-skriva-22562 år 2020
På uppdrag av Utbildningsradion, UR, har Novus intervjuat fler än 500 lärare på universitet och högskolor. Undersökningen visar att knappt hälften av högskolelärarna tycker att deras studenter skriver för dåligt.

”Det började för kanske tio år sedan. Jag observerade att allt fler tentor blev underkända på grund av språket. När jag då pratade med studenterna om det blev de överraskade – de hade alltid blivit godkända på sitt språk i gymnasiet”, säger Petra Garberding, docent i etnologi vid Södertörns högskola, till UR.

Novus har också på uppdrag av UR intervjuat 1 038 chefer i Sverige. Mer än var tredje av dem har någon gång vid rekrytering valt bort en ung person på grund av bristande skrivförmåga, trots att de uppfyller kriterierna i övrigt. Tolv procent av dem har flera gånger valt bort en person med bristande skrivförmåga. Några av de svarande berättar att de har drabbats av ekonomiska bakslag och av att felaktiga läkemedel skrivits ut till följd av stavfel och grammatiska fel som gjorts av unga anställda.
 
Här är originalet från 2012, men det verkar inte ha blivit bättre
https://unt.se/debatt/vara-studenter-kan-inte-svenska-2027570.aspx


Trodde det var intressant med sådana inblickar från universitetet om man utbildade lärare?

De skriver ju att de accepterat att studenterna inte kan historia (vilket de borde kunnat)
Men kunde de inte i alla fall kunnat läsa och skriva? (typ)

Men vem debatterar du med? Jag har upprepade gånger skrivit att problemet finns. Och inblickar från universitetet när man är lärarutbildare - du inser att lärarutbildningen bedrivs på universitetet?
 
Måste man få ihop en “bra utbildning” (definiera bra utildning?)?

Men det finns alternativ såklart. En del hemskolade barn väljer t ex att gå gymnasium eller motsvarande för att bli behöriga för universitets-/högskolestudier.
En sak till, hur lätt är det att få ett jobb om man aldrig gått i skolan? Tycker ofta man ser nyhetsartiklar om hur svårt det är om man inte har gått ut gymnasiet? Hur lätt är det om man aldrig gått i skolan?
 
Men vem debatterar du med? Jag har upprepade gånger skrivit att problemet finns. Och inblickar från universitetet när man är lärarutbildare - du inser att lärarutbildningen bedrivs på universitetet?
Ja, jag blev lite förvånad när du tyckte att det jag beskrev inte definierades som att inte kunna läsa onekligen.
Och ytterligare lite förvånad när du inte hade läst den ganska omdebatterade artikeln.

Men jag har fortfarande inte riktigt fått svar på vad det var eleverna lärde sig istället för läsning och matte (och historia) som beskrevs tidigare. Men det är ok, det är inte riktigt mitt gebit som sagt.
 
Men är det inte bättre att byta skola än att hemundervisa? Jag tror de flesta (kan ens någon?) inte kan åstadkomma en fullgod hemundervisning.
Men när man är inne på 3e, 4e skolan? Hur många gånger ska man byta? Eller när man bor so att det inte finns någon annan skola på ett ok avstånd?
 
Ja, jag blev lite förvånad när du tyckte att det jag beskrev inte definierades som att inte kunna läsa onekligen.
Och ytterligare lite förvånad när du inte hade läst den ganska omdebatterade artikeln.

Men jag har fortfarande inte riktigt fått svar på vad det var eleverna lärde sig istället för läsning och matte (och historia) som beskrevs tidigare. Men det är ok, det är inte riktigt mitt gebit som sagt.

Okej, så du vill tjafsa om den definitionen? Jag tycker den var lite hård, ja. I nästa mening skrev jag att jag kände igen problemet och hade skrivit om det flera gånger i tråden. Känns som det börjar bli lite rundgång här.

Vad eleverna lär sig istället för läsning? Nu börjar det här bli lite löjligt.
 
Men när man är inne på 3e, 4e skolan? Hur många gånger ska man byta? Eller när man bor so att det inte finns någon annan skola på ett ok avstånd?
Jag vet inte! Jag skulle hellre flytta än hemskola. Men jag fattar som sagt verkligen inte hur man kan få ihop bra utbildning som hjälper barnen ut i livet genom hemskolning.
 
Har ingen definition av bra utbildning men jag skulle inte vilja ta ifrån mina barn möjligheterna att läsa vidare på gymnasiet/universitet/högskola bara för att jag själv bestämt att barnet ska hemskolas. Sen är det möjligt att barnet själv inte vill eller kan plugga vidare men jag tycker det känns problematiskt att som förälder ta ett sådant beslut. Vad är fördelen med hemskolning? Jag ser ingen.
Hur får man ens en plats på att gymnasieprogram om man hemskolats hela livet? Och kan det inte bli skitjobbigt att plötsligt slängas in i skolsystemet med en ev otroligt bristande utbildning i ryggsäcken.
När du haft en hemmasittare i flera år pga att förtroendet för skolan är kört i botten så kanske du hade tänkt annorlunda?
 
Jag vet inte! Jag skulle hellre flytta än hemskola. Men jag fattar som sagt verkligen inte hur man kan få ihop bra utbildning som hjälper barnen ut i livet genom hemskolning.
De jag träffat på låter som sagt deras barn gå i internationell skola över nätet. De har alltså full behörighet till universitet så småningom. Till skillnad från när barnet suttit hemma och inte gjort ngt mer än må dåligt.
 
Har ingen definition av bra utbildning men jag skulle inte vilja ta ifrån mina barn möjligheterna att läsa vidare på gymnasiet/universitet/högskola bara för att jag själv bestämt att barnet ska hemskolas. Sen är det möjligt att barnet själv inte vill eller kan plugga vidare men jag tycker det känns problematiskt att som förälder ta ett sådant beslut. Vad är fördelen med hemskolning? Jag ser ingen.
Hur får man ens en plats på att gymnasieprogram om man hemskolats hela livet? Och kan det inte bli skitjobbigt att plötsligt slängas in i skolsystemet med en ev otroligt bristande utbildning i ryggsäcken.
Fördelarna med hemskolning är väl större flexibilitet, både vad gäller sociala sammanhang och lärandets utformning.
Det är väl inte för alla. Och många barn som hemskolas har verkligen goda kunskaper i de flesta ämnen. Hemskolning kan vara ett bättre alternativ än vanlig skolgång och behöver inte innebära bristfällig utbildning, många gånger tvärtom.

Jag är inte helt insatt i hur det funkar med behörigheter då jag inte jobbar med antagning på gymnasiet ;) men några vet jag där barnen ville gå gymnasieskolan i Sverige flyttade tillbaka året innan , lät barnen gå nian för att få slutbetyg ur grundskolan och därmed vara behöriga för gymnasiet. Det finns ju alltid möjligheter om man är lite kreativ.
 
Okej, så du vill tjafsa om den definitionen? Jag tycker den var lite hård, ja. I nästa mening skrev jag att jag kände igen problemet och hade skrivit om det flera gånger i tråden. Känns som det börjar bli lite rundgång här.

Vad eleverna lär sig istället för läsning? Nu börjar det här bli lite löjligt.
Ok! vi avslutar :laugh:
Jag tror ju trots allt att det förmodligen är bättre nu i de lägre klasserna med läsningen faktiskt med läslyft, läslov och allt, så förhoppningsvis är det snart historia.

(Och min teori är ju att det är samhället i allmänhet och tex föräldrar som också pitchat in och stjälpt till situationen.)
 
Jag känner att det här blir så svårt att diskutera. Vi som har särbegåvade barn, som funnit en vardag i att stånga oss blodiga mot många skolors stelbenhet. Som ser hur andra särbegåvade barn behandlas.
Vi har väldigt svårt att få er andra att förstå. När det går riktigt långt så handlar det om att få ens barn att överleva. Så destruktiv är dagens skola för många särbegåvade barn. Dessa barns enda räddning är om de har TUREN att träffa på en lärare som förstår och anpassar enligt den lagstadgade skyldigheten.
Och när jag läser en del av kommentarerna här så inser jag varför det är så fruktansvärt svårt att få med en lärare på tåget. Att få dem att ta till sig av den forskning som faktiskt finns. Om man inte själv är i denna situation så verkar det näst intill omöjligt att ta till sig problemet.

För den som är intresserad av mer information så kommer här länk till Anita Kullander, psykolog som inriktat sig på särbegåvning och som även startat Filurum-nätverket.
https://www.anitakullander.se/start

Nedan finns ett föredrag från en särbegåvad 13-åring som själv berättar hur det är att vara särbegåvad i skolan.
 

Liknande trådar

  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
20 239
Senast: Gunnar
·
Övr. Barn Den senaste tiden har jag tänkt en hel del på min barndom, bland annat pga några diskussioner jag haft med min mamma. Jag kommer inte...
4 5 6
Svar
102
· Visningar
11 624
Senast: Bri
·
Småbarn Sonen 4,5 år har haft det lite kämpigt på förskolan i höst. Alla hans vänner slutade för att börja på skolan, och han har inte riktigt...
2 3
Svar
40
· Visningar
8 488
Senast: Soapbubble
·
Övr. Barn Min sjuåring kissar på sig nästan dagligen. Vi har efter rätt lång väntetid fått en tid till barn-ungdomsmottagning, men att det nog...
Svar
18
· Visningar
2 712
Senast: Badger
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp