Snart dags för första besöket hos psykolog

[Redfox]

Då har jag fått kallelsen och har en tid väldigt snart. Trodde inte det skulle gå så snabbt när jag fick kallelsen hem. Vill nu förbereda mig så mycket som möjligt för det gör att jag blir lugnare och vet vilka viktiga delar jag framförallt ska ta upp.

Jag visste eller snarare mer misstänkte att min sinnesstämning troligtvis skulle vara bättre när det väl var dags, och så är det. Mått väldigt bra det här året och hållit i sig än så länge flera månader. Men ja grundproblemen finns ju kvar även om jag senaste tiden blivit väldigt motiverad till förändring och till och med börjat med att tagit tag i några saker som jag inte gjort på länge. Men ja vissa saker har jag ännu inte kommit igång med och det kan ju på sikt såklart leda till ökad ångest med tiden igen.

Men nu är det ju dags för första besöket hos psykologen och jag vet ju vad som ledde mig till att söka "hjälp" i första skedet.

Hur långt brukar första bedömningssamtalet vara?
Hur mycket brukar dom läsa på i journalen innan om mig om sånt som rör när jag varit i kontakt med vården pga psykiska besvär, eller gör dom inte det?

Att frågor om barndom, skola, jobb, intressen, samt vilka problem/besvär jag är där för mm. Men vad mer kan dom fråga om?

Är generellt nervös för frågor som rör om negativa tankar, självskadebeteende, suicidala tankar mm. Inget som finns i nuet men funnits tidigare. Men ibland ställs frågan som att den är i nuet eller lite för "öppen". Vet då inte riktigt vad jag ska svara på då.

Jag vet att ju mer man är öppen och ärlig desto bättre blir ju "hjälpen" och det förstår lättare ens situation. Men jag är också lite "osäker" på att ta upp vissa saker i barndomen som hände. Men som ändå kanske kan ha en betydelse på varför jag reagerar som jag gör idag i olika situationer mm.

 

[parellikusken]

För mig tar det tid och kräver tillit till psykologen innan jag vågar öppna mig om känsliga saker. Och det är okej, allt kommer inte ut som ett vattenfall av prat för alla.
Jag har gått till min psykolog i över fyra år och numera har jag tillit och kan öppna mig ordentligt.

Ville bara nämna det.

 

[Nepenthe]

Försök va öppen och lugn bara så kommer de gå bra
Sen som @parellikusken skriver så handlar de mer om att skaffa ett förtroende i början.
Det ligger lite mer på psykologen att fråga kanske än för dig att delge "allt". Ni ska förhoppningsvis ses igen så allt behöver inte komma fram första mötet

Jag kände att jag var tvungen att berätta allt och "förklara" mig. När jag kommer i den sinnesstämmningen blir jag väldigt stressad och höjjer visst rösten.. får typ ångest o blir jättestressad.
Men jag kom till 5st läkare/psykologer först som inte alls lyssnade eller tog in mina problem så jag fick gå på endel nitar...

 

[MiniLi]

Hur långt brukar första bedömningssamtalet vara?

Jag tror du kan se i 1177 hur långt det bokade besöket är? Annars skulle jag räkna med 60-90 minuter. 90 minuter är vanligt på ett första bedömningssamtal, eftersom det är ganska mycket info man vill samla in.

Hur mycket brukar dom läsa på i journalen innan om mig om sånt som rör när jag varit i kontakt med vården pga psykiska besvär, eller gör dom inte det?

Det kan vara lite olika. De kan ha läst i journalen, kanske inte. Personen kommer förmodligen vilja att du berättar själv även om den har läst i journalen. Det är alltid bäst att få höra informationen direkt från patienten, även om man har skapat sig en bild från journalen. Jag skulle tro att folk i regel läser journalen från sin egen klinik/enhet, men det finns regler kring i vilken omfattning man får eller inte får läsa i journalen från andra enheter/kliniker.

Att frågor om barndom, skola, jobb, intressen, samt vilka problem/besvär jag är där för mm. Men vad mer kan dom fråga om?

De kommer nog vilja få en bred bild av hur ditt mående och fungerande ser ut idag, och hur det har fungerat över tid. Allt från hur det funkar socialt, hur sömnen är, hur du äter mm.

Är generellt nervös för frågor som rör om negativa tankar, självskadebeteende, suicidala tankar mm. Inget som finns i nuet men funnits tidigare. Men ibland ställs frågan som att den är i nuet eller lite för "öppen". Vet då inte riktigt vad jag ska svara på då.

Du kan nog räkna med att det kommer sådana frågor. Det går jättebra att svara tex "inte nu den senaste tiden, men tidigare var det xxx". Då kommer förmodligen personen ställa följdfrågor. Du kan också alltid fråga om du inte förstår frågan, tex fråga om de menar nu eller tidigare.

Jag vet att ju mer man är öppen och ärlig desto bättre blir ju "hjälpen" och det förstår lättare ens situation. Men jag är också lite "osäker" på att ta upp vissa saker i barndomen som hände. Men som ändå kanske kan ha en betydelse på varför jag reagerar som jag gör idag i olika situationer mm.

Om det finns händelser från tidigare som är viktiga men du inte känner dig trygg med att berätta så kan du säga att du har varit med om svåra saker, men att du tycker det känns väldigt jobbigt att prata om. Det är ju viktigt att det får veta ATT det finns svåra händelser, även om du just nu inte vill berätta några detaljer.

Lycka till!

 

[Redfox]

Första besöket gick bra. Brukar man kunna se journalanteckningar i från psykiatrin på 1177? Ser inget än trots att det gått en tid nu sen jag var där, vet ju att det kan ta en tid innan det kommer in.

 

[tanten]

Första besöket gick bra. Brukar man kunna se journalanteckningar i från psykiatrin på 1177? Ser inget än trots att det gått en tid nu sen jag var där, vet ju att det kan ta en tid innan det kommer in.

Tror inte just de anteckningarna läggs ut?

 

[MiniLi]

Första besöket gick bra. Brukar man kunna se journalanteckningar i från psykiatrin på 1177? Ser inget än trots att det gått en tid nu sen jag var där, vet ju att det kan ta en tid innan det kommer in.

Det kan säkert se olika ut i olika regioner. I min region kan man se psykiatrins anteckningar, men de är dolda tills de signerats.

Folk är förövrigt lite olika snabba med sina journaler. En del skriver direkt efter besök, andra släpar med journaler jättelänge.

 

[Rosett]

Första besöket gick bra. Brukar man kunna se journalanteckningar i från psykiatrin på 1177? Ser inget än trots att det gått en tid nu sen jag var där, vet ju att det kan ta en tid innan det kommer in.

Det brukar ibland vara sekreterare som skriver och de har ibland många diktat att skriva så det kan ta ett tag innan det hinns med. Nu är det dessutom semestertider.

 

[Rosett]

Tror inte just de anteckningarna läggs ut?

Jag kan läsa mina från psykiatrin, men de visar inte diagnoslistan av nån anledning.

 

[Redfox]

Kan nu se anteckningarna i journalen. Men har även fått beskedet att psykiatrin valt att avsluta mig som patient eftersom det jag uppgett som info inte klassas inom specialistvården. Samt att med den informationen jag gett så blir det en oklar bild på vad som blir "funktionsnedsättningen" av social fobi eftersom jag klarar vissa sociala situationer bra och andra undviker jag. Jag är ändå enig med deras beslut då den är gjord på den "lilla" information det fått av en läkare samt ett besök hos dom. Var redan det jag förutspådde efter direkt efter besöket där. Så jag är inte förvånad.

Men jag vet ju också att bedömningen skulle kunna blivit något annat om jag bara öppnat mig direkt jag insåg att samtalet där var för en bedömning ifall jag ska fortsätta hos dom eller ej. (Så det var liksom bara ett samtal med mig för den bedömningen)

Då jag som sagt inte påpekar allt. Svarar nej på frågor där det egentligen kanske borde varit ett ja. Så sitter jag ju tyvärr inne på information. Som ja, är viktig för dom att veta om det ska kunna göra en korrekt bedömning och kunna hjälpa mig.
Men det är ju inte helt lätt när man har svårigheter med det sociala och träffar en främling man ska öppna upp sig för. Med saker som jag aldrig sagt till någon. Även om jag känner att det närmar sig, att det kommer komma fram. Men lyckades inte med det vid det "viktiga" besöket.

Jag pratar aldrig överdrivet åt något håll dåligt som bra om något, så det blir ganska lätt att det låter som att livssituationen ser bra ut. Läget är okej. Och jag svarar liksom automatiskt på frågorna nej eller att det är bra.. Men det kan snabbt bli något annat om vissa saker ändras i min vardag. Då blir det liksom nästan fritt fall. Men också att det ser ut som att jag fungerar i vissa situationer, det gör jag också men för att ta mig dit måste jag ha skjuts. Utan det åker jag ingenstans och begränsar mitt liv mycket pga det. Skulle inte personen ställa upp att skjutsa mig så skulle jag varit hemma 100%. Detta leder ju till andra problem och konsekvenser. (när man inte bor i ett samhälle)

Dom hänvisar mig tillbaka till vårdcentralen, men jag har just nu ingen tanke att ta kontakt med dom igen eftersom de redan har försökt.