Sockerskatt

[vallhund]

Hær i Norge har dom redan høgre moms på søtsaker æn riktig mat och det ær sællan man hør någon som klagar på det, men det ær klart att dom passar på att storhandla søtsaker då dom kommer till Sverige. Jag tycker Sverige ska inføra "sockerskatt" och att inkomsten ska anændas till momssænkning av ekologisk mat. Kanske det blir en slant øver till att finansera motion før ældre rørelsehindrade också? De som inte sjælva kan ta sig ut blir lætt sittande hemma och då ær det ju inte konstigt om dom blir tjocka och sjuka.

Vad uppnår man med momssänkning av ekologisk mat? Den subventioneras redan av staten o dessutom får kunderna betala dyrare än för konventionellt odlad mat. De enda det gagnar är hipsters som tror dom gör något för miljön genom att köpa sig fri från dåligt samvete.

 

[gul_zebra]

@gul_zebra

Har du några siffror som styrker det där med att fetma är genetiskt till stor del? Det vore intressant att se en jämförelse med vanliga dåliga vanor och genetiken också. Ber om ursäkt ifall jag missat det i tråden.

Notera nu att jag inte tror att du hittar på, det är en ren intressefråga

Tyvärr inte, har inte nämnts några siffror vad jag minns när jag varit på infomöte och jag kan inte minnas att jag sett några siffror när gener nämnts annars heller. Det finns säkert, men inte i huvudet på mig dessvärre.
Därmed inte sagt att gener är ensam orsak såklart, men det är helt klart en bidragande faktor. Kombinera gener med fler faktorer som fattigdom, ätstörningar, hormonella sjukdomar, medicinering osv så ökar risken förstås ännu mer.

Ja, en sån pik förstår jag att inte är ok! Jag tänkte mer allmänna kommentarer om övervikt generellt i den här tråden till exempel, är det fatshaming? Beror det helt enkelt på hur en person uppfattar det?

Jag skulle vilja säga att "fetma är ohälsosamt" tenderar att vara fatshaming även när det inte pikas. Inte för att det nödvändigtvis är illa ment, utan för att vi redan vet om det och att en sån replik helt enkelt är dumförklarande. Att feta anses korkade är tyvärr inget nytt under solen.

Den frågan var så korkad att jag inte tänker besvara den.

Men fy fan vad otrevligt Alla kan missuppfatta ibland, det får man vackert tåla om man ska skriva på forum.

 

[Amha]

Tyvärr inte, har inte nämnts några siffror vad jag minns när jag varit på infomöte och jag kan inte minnas att jag sett några siffror när gener nämnts annars heller. Det finns säkert, men inte i huvudet på mig dessvärre.
Därmed inte sagt att gener är ensam orsak såklart, men det är helt klart en bidragande faktor. Kombinera gener med fler faktorer som fattigdom, ätstörningar, hormonella sjukdomar, medicinering osv så ökar risken förstås ännu mer.

Absolut. Har en släkting som blir fet på luft i princip så visst förekommer det dock är vi några som är ganska nära släkt till denne som har ett rätt kass matbeteende. Kan inte låta bli mat om det står framme, äter tills det är tvärnit, känsloäter etc. Just det matbeteendet ärvdes säkert ner men av helt andra anledningar än gener så att säga. Vissa har lyckats ta i det, andra har större problem med det. Otroligt knepigt problem.

 

[Trani]

Hur räknar du egentligen?

1 hönökaka (alltså en stor halvcirkel till kaka), 2,5 dl juice 20 gr smör och 4 skivor ost ger 750 kcal. Ditt exempel ger det fyrdubbla dvs 3000 kcal -långt över dagsbehovet om du inte håller på med mycket fysiska aktiviteter..

Och ja kalorierna ska räcka hela dagen och inte bara till frukost så även 750 kilokalorier är högt räknat.

Räknade visst för lågt på hönökakan men exemplet som @Lovisaleonora gav var en frukost som överskrider dagsbehovet. Lite väl överdrivet.

 

[Saeta]

Inte jag heller. Jag har läst det flera ggr, och tolkade det som att Lobelia nämnde exempel på saker som hon menade att hon kan säga. Helt befogat att fråga tycker jag. Och så bra att se att jag också tolkat fel.

Och skönt att känna att inte bara jag saknar brister i att tolka det skrivna språket

Har läst om inlägget flera gånger och kan tyvärr inte se att det står att det är exempel. Jag måste vara helt dum i huvudet :P

 

[Lobelia]

Räknade visst för lågt på hönökakan men exemplet som @Lovisaleonora gav var en frukost som överskrider dagsbehovet. Lite väl överdrivet.

Ja det var lite överdrivet men inte så värst mycket i mina ögon, det är lätt att få i sig många kalorier om man äter frukostar som innehåller mycket kolhydrater. Äter man två hönökakor så är man nästan där. Jag kan lätt få i mig det om jag vill och då räcker det inte med 2,5 dl juice. Och så blir jag hungrig snabbt igen.

 

[Lobelia]

Men fy fan vad otrevligt Alla kan missuppfatta ibland, det får man vackert tåla om man ska skriva på forum.

Ja fy fan vad elak jag är som ogillar att folk insinuerar att jag driver med överviktiga utifrån ett inlägg där jag visar hur otrevliga folk kan använda oskyldiga kommentarer för att vara elaka.

Jag är så otrevlig att du anser dig ha rätt att svära över mig med en spysmily . Där förlorade jag all respekt för dig.

 

[lil-sis]

Absolut. Har en släkting som blir fet på luft i princip så visst förekommer det dock är vi några som är ganska nära släkt till denne som har ett rätt kass matbeteende. Kan inte låta bli mat om det står framme, äter tills det är tvärnit, känsloäter etc. Just det matbeteendet ärvdes säkert ner men av helt andra anledningar än gener så att säga. Vissa har lyckats ta i det, andra har större problem med det. Otroligt knepigt problem.

Generna spelar nog in på hur lätt man har för att bli av med överskottet också. Den lilla (?) skillnaden som gör att en del orkar hålla normalvikt medan andra kämpar lika hårt men får inget resultat, det är lätt att ge upp då.

Att djur i samma storlek och träningsnivå kan ha olika behov av input är inget folk brukar ha åsikter om men när det gäller människor verkar många tro att vi behöver lika mycket, det tycker jag är lite lustigt.

 

[Unafraid]

Tyvärr inte, har inte nämnts några siffror vad jag minns när jag varit på infomöte och jag kan inte minnas att jag sett några siffror när gener nämnts annars heller. Det finns säkert, men inte i huvudet på mig dessvärre.
Därmed inte sagt att gener är ensam orsak såklart, men det är helt klart en bidragande faktor. Kombinera gener med fler faktorer som fattigdom, ätstörningar, hormonella sjukdomar, medicinering osv så ökar risken förstås ännu mer.


Jag skulle vilja säga att "fetma är ohälsosamt" tenderar att vara fatshaming även när det inte pikas. Inte för att det nödvändigtvis är illa ment, utan för att vi redan vet om det och att en sån replik helt enkelt är dumförklarande. Att feta anses korkade är tyvärr inget nytt under solen.


Men fy fan vad otrevligt Alla kan missuppfatta ibland, det får man vackert tåla om man ska skriva på forum.

Så om jag säger något som råkar vara uppenbart är det shaming? Det känns som en djungel, ska det vara helt tabu att ens prata om övervikt? Jag tycker att övervikt är ett samhällsproblem då många blir bevisat sjuka och diskuterar gärna lösningar på det. Men det blir shaming direkt?

Man löser inga problem om man inte får prata om dom, det gäller även, utan att jämföra, självmord till exempel. Det är det knäpptyst om, för det får man inte prata om! Hjälper det? Knappast..

Nu har jag ingen lösning på problemet övervikt, men tycker att det är viktigt att prata om, då det tillför hälsoproblem för många. Från hjärt-kärlsjukdom, till dåliga knän osv.

Mår man bara bra och är överviktig så ser jag inga problem med det.

 

[ekra]

Så om jag säger något som råkar vara uppenbart är det shaming?

Jag förstår inte riktigt poängen med att tala om för en person att den är överviktig och att det kan vara ohälsosamt. Personen vet med största sannolikhet om det. Därför blir det en sorts dumförklaring. Och vill den ha råd om kost och träning så får det väl komma från personen själv och inte oombett i form av "ska du verkligen äta så mycket" eller "du borde kanske ta trappen istället för hissen".

Självklart kan man prata med vänner och bekanta om övervikt, men det är ju direkt osympatiskt att komma med goda råd i tid och otid till en som inte bett om det.

Ett liknande exempel vore om folk skulle börja gå runt och påpeka annat typ "du vet att du ser lite glåmig ut utan make-up va? Om du använder mer make-up ser du fräschare ut".

 

[MiniLi]

Och skönt att känna att inte bara jag saknar brister i att tolka det skrivna språket

Har läst om inlägget flera gånger och kan tyvärr inte se att det står att det är exempel. Jag måste vara helt dum i huvudet :P

Nej du är verkligen inte dum i huvudet! Ta inte åt dig

 

[MiniLi]

Så om jag säger något som råkar vara uppenbart är det shaming? Det känns som en djungel, ska det vara helt tabu att ens prata om övervikt? Jag tycker att övervikt är ett samhällsproblem då många blir bevisat sjuka och diskuterar gärna lösningar på det. Men det blir shaming direkt?

Man löser inga problem om man inte får prata om dom, det gäller även, utan att jämföra, självmord till exempel. Det är det knäpptyst om, för det får man inte prata om! Hjälper det? Knappast..

Nu har jag ingen lösning på problemet övervikt, men tycker att det är viktigt att prata om, då det tillför hälsoproblem för många. Från hjärt-kärlsjukdom, till dåliga knän osv.

Mår man bara bra och är överviktig så ser jag inga problem med det.

Men vad är det för lösningar du tror att man ska komma fram till? Lösningar man inte redan vet om på en strukturell nivå?
Behandling av fetma har ju visat sig vara jättesvårt. Inte ens på specialiserade kliniker når man fram som önskat.
Då får man ju väga värdet av att ”prata om det” mot nackdelarna (tex shaming vilket troligen förvärrar för bågon med fetma).

Självmord pratar man förövrigt massor om. Men inte såhär på allmänna forum eftersom det ändå inte leder till ngt gott.

 

[MiniLi]

Jag råkar förövrigt veta att det pågår arbete med förebyggande interventioner som faktiskt har effekt! Handlar om stöd och utbildning till föräldrar genom en app. Har testats i en studie och ska nu implementeras i primärvården. Finns även motsvarande projekt för ex gravida kvinnor.
https://forte.se/artikel/ny-app-kan-motverka-barnfetma/

Så sockerskatt känns ju lite sådär..

 

[Lobelia]

Så om jag säger något som råkar vara uppenbart är det shaming? Det känns som en djungel, ska det vara helt tabu att ens prata om övervikt? Jag tycker att övervikt är ett samhällsproblem då många blir bevisat sjuka och diskuterar gärna lösningar på det. Men det blir shaming direkt?

Man löser inga problem om man inte får prata om dom, det gäller även, utan att jämföra, självmord till exempel. Det är det knäpptyst om, för det får man inte prata om! Hjälper det? Knappast..

Nu har jag ingen lösning på problemet övervikt, men tycker att det är viktigt att prata om, då det tillför hälsoproblem för många. Från hjärt-kärlsjukdom, till dåliga knän osv.

Mår man bara bra och är överviktig så ser jag inga problem med det.

Ingen har sagt att det är tabu att tala om fetma som samhällsproblem. Ta denna tråden, hade någon som inte är känt negativa mot överviktiga startat den och framför allt om man inlett den på ett mindre provokativt vis hade det varit mer berättigat.

Exempelvis med ett inlägg på temat:

"Vad tycker ni om sockerskatt som ett led i att sänka konsumtionen av snabba kolhydrater som är en bov när det gäller till övervikt".

Jag tror inte att det skulle upplevas som provokativt av särskilt många om någon.

 

[Unafraid]

Jag förstår inte riktigt poängen med att tala om för en person att den är överviktig och att det kan vara ohälsosamt. Personen vet med största sannolikhet om det. Därför blir det en sorts dumförklaring. Och vill den ha råd om kost och träning så får det väl komma från personen själv och inte oombett i form av "ska du verkligen äta så mycket" eller "du borde kanske ta trappen istället för hissen".

Självklart kan man prata med vänner och bekanta om övervikt, men det är ju direkt osympatiskt att komma med goda råd i tid och otid till en som inte bett om det.

Ett liknande exempel vore om folk skulle börja gå runt och påpeka annat typ "du vet att du ser lite glåmig ut utan make-up va? Om du använder mer make-up ser du fräschare ut".

Jag menar prata allmänt, diskutera. Inte tala om för någon att det är ohälsosamt att vara överviktig. Anledningen att jag frågar, är att många här verkar säga att det inte är okej att prata om över huvud taget.

Men vad är det för lösningar du tror att man ska komma fram till? Lösningar man inte redan vet om på en strukturell nivå?
Behandling av fetma har ju visat sig vara jättesvårt. Inte ens på specialiserade kliniker når man fram som önskat.
Då får man ju väga värdet av att ”prata om det” mot nackdelarna (tex shaming vilket troligen förvärrar för bågon med fetma).

Självmord pratar man förövrigt massor om. Men inte såhär på allmänna forum eftersom det ändå inte leder till ngt gott.

Så bara för att man inte kan ändra på det personligen ska man hålla tyst? Då finns det ju massor av ämnen man inte kan prata om.
Tycker att man tystar ner självmord, men det är min personliga åsikt. Ex när det sker en dödsolycka i trafiken och det blir stora rubriker, sen visar det sig att det var självmord och det blir knäpptyst.

Ingen har sagt att det är tabu att tala om fetma som samhällsproblem. Ta denna tråden, hade någon som inte är känt negativa mot överviktiga startat den och framför allt om man inlett den på ett mindre provokativt vis hade det varit mer berättigat.

Exempelvis med ett inlägg på temat:

"Vad tycker ni om sockerskatt som ett led i att sänka konsumtionen av snabba kolhydrater som är en bov när det gäller till övervikt".

Jag tror inte att det skulle upplevas som provokativt av särskilt många om någon.

Okej, då förstår jag! Jag ville ärligt förstå varför inte man fick prata om övervikt/varför folk blev så upprörda. Har som sagt dålig koll på trådstartarens historik.

 

[Lobelia]

Okej, då förstår jag! Jag ville ärligt förstå varför inte man fick prata om övervikt/varför folk blev så upprörda. Har som sagt dålig koll på trådstartarens historik.

Trådstarten hade varit provocerande helt utan TS historik, historiken gjorde mest bara tydligare.

 

[mandalaki]

Ex när det sker en dödsolycka i trafiken och det blir stora rubriker, sen visar det sig att det var självmord och det blir knäpptyst.

Nej, det stämmer inte. Om en en trafikolycka t ex gett långa köer på vägen så rapporteras det om den, eftersom många sett köerna. Om det är självmord eller inte har polisen rimligen inte en aning om i det läget.

Om en dödsolycka har gett stora rubriker, vad begär du efter det? En uppföljande artikel om att det var självmord? Det har ingen annan med att göra. Det är konsekvenserna av olyckan som är intressant, orsaken är en privatsak.

 

[Unafraid]

Nej, det stämmer inte. Om en en trafikolycka t ex gett långa köer på vägen så rapporteras det om den, eftersom många sett köerna. Om det är självmord eller inte har polisen rimligen inte en aning om i det läget.

Om en dödsolycka har gett stora rubriker, vad begär du efter det? En uppföljande artikel om att det var självmord? Det har ingen annan med att göra. Det är konsekvenserna av olyckan som är intressant, orsaken är en privatsak.

När det gäller andra olyckor brukar det komma en uppföljning med en notis, typ föraren är misstänkt för brottet, halka på platsen tros vara orsaken... Jag pratar inte om en artikel eller liknande, men jag upplever att självmord aldrig nämns. Fast det här var ett totalt sidospår och inget vi behöver diskutera.

 

[mandalaki]

När det gäller andra olyckor brukar det komma en uppföljning med en notis, typ föraren är misstänkt för brottet, halka på platsen tros vara orsaken... Jag pratar inte om en artikel eller liknande, men jag upplever att självmord aldrig nämns. Fast det här var ett totalt sidospår och inget vi behöver diskutera.

Om polisen talar om för reportern att de misstänker att halka kan ligga bakom olyckan så framgår det av artikeln om olyckan. Om föraren misstänks för brott (vilket brott är det, menar du?) gör det olyckan mer allmänintressant, då kan det rapporteras i efterhand.

Vad gäller självmord så är det en privatsak. Pressens etiska regler säger så här:

7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.

8. Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd.

Detta innebär inte att det inte alls skrivs om självmord. Det gör det, i större reportage eller artikelserier. Men det har inget i olycksnotiserna att göra.

 

[Lobelia]

När det gäller andra olyckor brukar det komma en uppföljning med en notis, typ föraren är misstänkt för brottet, halka på platsen tros vara orsaken... Jag pratar inte om en artikel eller liknande, men jag upplever att självmord aldrig nämns. Fast det här var ett totalt sidospår och inget vi behöver diskutera.

Man brukar undvika att nämna självmord av hänsyn till de inblandade, det gäller oavsett sammanhang.