sova själv?

[the_connemara]

Jag älskar att slippa sova ensam Klart viktigaste punkten för mig i mitt singelliv.

 

[Raderad medlem 120709]

Spelar roll hur andra gör om du känner att det inte fungerar som det är nu. Tror du att du skulle få bättre sömn av att sova i ett annat rum än din partner, så prova. Ni kan ju alltid återgå till att sova tillsammans om ni tycker att det inte blir bra. Det är väl knappast så att förhållandet står och faller med om ni sover ihop, eller hur?

Men jag kanske är en avfälling i det här avseendet, jag har nämligen väldigt svårt för det där tänket att om si och så delar av 'standard-intimiteten' inte är på ett speciellt sätt (ofta 'som alla andra har det') så är det ett tecken på att förhållandet är på väg åt pipsvängen.

 

[Killaloe]

Alltså jag längtar tills den dagen vi är klara med vårt gästrum och kan sova isär Sen jag började jobba natt är det klart bättre på sömnfronten för oss båda eftersom vi sover i omgångar och sover färre nätter ihop, men ja, att ha alternativet att kunna sova i egen säng är verkligen något jag ser fram emot. Detta för att vi har helt olika dygnsrytm på arbetsveckorna (och jag har väldigt svårt att komma till ro på kvällarna/nätterna oavsett hur trött jag är) jag somnar runt 4 på morgonen och vill gärna ligga och läsa (inte så snällt mot sambon så ofta släcker jag mycket tidigare än jag vill), sambon går upp vid 6 och då vaknar jag för att sedan ha lite svårt att somna om. Så ingen av oss får superbra sömn på vardagarna. Därav att jag ser fram emot att kunna gå och lägga mig någon annanstans när jag vill läsa mer eller bara inte kommer till ro med alla ljud från sambon och djuren.


Så det har noll och inget med att jag inte tycker om min sambo, men jag får liksom panik på att inte kunna somna, inte ha alternativet att läsa och dessutom behöva lyssna på någon som sover Framförallt då om jag vet att jag har en tid att passa så sömnen blir ännu viktigare.

Jag tycker verkligen att fler borde ha separata sovrum om det innebär bättre sömn - istället för att fastna i bilden av hur det borde vara och att en ska ha gemensamt sovrum om en älskar varandra etc.

 

[cherie]

Vi somnar alltid ihop, men jag har mycket bekymmer med min sömn och går ofta över till gästrummet under natten. Det är inte för att min partner stör mig, men ibland behöver jag byta miljö när jag bara legat och vridit mig i sängen en längre tid. Ibland blir det också väldigt varmt hos sambon och jag behöver kallt för att somna.

Gör det som funkar skulle jag säga! Du kan ju sova i eget rum ibland och ibland tillsammans.

 

[Vogue]

Sover ni ihop med era sambos?

Min sambos snarkar och rör sig mycket på natten och jag får svårt att sova..
Funderar på olika sovrum men känns samtidigt tråkigt..

Det finns inget bättre än att få somna med min fina sambo tätt intill
Vi delar täcke & även om vi rör oss mycket och byter sovställning genom natten så brukar vi alltid ha hudkontakt på något vis. Ofta rumpa mot rumpa eller fot mot ankel & hålla hand

 

[Bulldoozer]

Vi sover tillsammans de nätter jag är hemma (jobbar natt), det är tyvärr lika trångt utan partner då tre stycken hundar ligger och omringar en från alla håll.

 

[Gimlan]

Jag sover helst själv. Myser gärna i samma säng på kvällen och på morgonen, men sover gör jag bäst själv.

 

[Efwa]

Men jag kanske är en avfälling i det här avseendet, jag har nämligen väldigt svårt för det där tänket att om si och så delar av 'standard-intimiteten' inte är på ett speciellt sätt (ofta 'som alla andra har det') så är det ett tecken på att förhållandet är på väg åt pipsvängen.

Fast just i denna tråd tycker jag inte att det varit den mentaliteten. Att några tycker det om sitt förhållande men inte värderar andras, tycker jag varit andan.

Men, du har nog rätt i att det är så i allmänhet.

 

[MiniLi]

Vi sover tillsammans. Vi har dock inte problem med snarkningar eller liknande och har så stor säng att vi utan problem kan bre ut oss så att båda kan ligga som vi vill.

 

[Riru]

Fyra stycken i sängen kan bli lite trångt, och rummet för litet för att få plats med två dubbelsängar, så vi sover oftast just nu i varsitt rum med varsitt barn

 

[Raderad medlem 120709]

Fast just i denna tråd tycker jag inte att det varit den mentaliteten. Att några tycker det om sitt förhållande men inte värderar andras, tycker jag varit andan.

Det har jag inte heller sagt, det var mest en allmän reflektion på hur olika normer påverkar många så att de sliter ont inom sin relation fast relativt små anpassningar skulle kunna förbättra deras liv. Men så har jag nog en ovanligt flexibel syn på hur förhållanden kan se ut också, iallafall jämfört med många andra jag diskuterat ämnet med.

 

[Tonto]

Sover ni ihop med era sambos?

Min sambos snarkar och rör sig mycket på natten och jag får svårt att sova..
Funderar på olika sovrum men känns samtidigt tråkigt..

Jag sover med min sambo på 190+ och tre stora hundar. Har lärt mig sova som en död kossa oavsett vad som händer. Typ.

 

[Rialavargen]

Gubben reser mycket och jag uppskattar både att somna ensam och tillsammans.
Har tonårstjejer. Vi har den inställningen att när livet är svårt för dem, om de är ledsna, stressade, arga eller dyligt så får de sova med mig. Då somnar de direkt. Jag vill inte att de ligger ensamma och grubblar. De har själva sagt att de uppskattar detta. Att få somna i vår säng är det tryggaste de vet.

Att somna tryggt är viktigt. För vissa är det med vetskapen om att nattsömnen blir bra.
Till trådstartaren; prova er fram. Kolla upp snarkningarna. Din sambos kanske kan få uppleva tryggheten i framtiden att han vet att han kommer få en god natts sömn om han tar tag i sina snarkningar.

 

[Amha]

Oftast sover vi tillsammans men ibland väljer jag att lägga mig hos ett barn i stället. Hade min make stört min sömn hade jag lätt valt ett annat rum. Jag blir otroligt sliten av dålig sömn. Iom barn, hund och snart häst igen är jag tacksam över den där tiden i sängen med maken dock. Det är då vi hinner med närheten utan yttre störningar på vardagarna så att säga. När allt för dagen är klart brukar jag nämligen lägga mig i sängen men det är klart att hade det behövts hade vi fått ordna en annan plats att mötas upp på innan man slocknar. Hade vi inte ordnat den där mötesplatsen hade relationen kunna leda mot sitt slut, var någonstans vi somnar är alltså inte kopplat till det.

 

[jeennnnyy]

Jag sover största delen av natten med vår tvååring. Min man sover i egen säng. Någon dag i veckan somnar vi tillsammans, men sover för det mesta i separata sovrum från början. Tvååringen är otroligt lättväckt och vaknar både av pappans snarkningar och klocka när han går upp innan 5 (om nu barnet inte redan är vaken då..).

Bäst sömn åt alla på så sätt, vilket för oss känns så mycket viktigare för förhållandet än gemensam sovplats. Ska bli intressant att se hur vi löser det när lillasyster kommer om någon vecka.

Innnan första barnet sov vi dock alltid tillsammans och hade inte ens tänkt tanken att vi inte skulle göra det. Sen kom sömnbrist och barn med knorrig sömn emellan, inget jag är särskilt ledsen för dock, tycker det funkar bra, för oss!

 

[ainasoja]

Vi är inte sambos men sover till 95% ihop. Utan hans snarkmask hade det inte fungerat!

Nu sover jag kasst vissa nätter pga värk och då lägger jag mig på soffan och tittar på TV istället för jag vrider och vänder på mig så mycket att jag väcker honom med och det är ohållbart i längden.

Om man får bättre kvalité på sömnen och bägge tycker det är ok med seperata sovrum så är det i mina ögon helt klart något man ska göra.

 

[Ingela_S]

Det finns inget bättre än att få somna med min fina sambo tätt intill
Vi delar täcke & även om vi rör oss mycket och byter sovställning genom natten så brukar vi alltid ha hudkontakt på något vis. Ofta rumpa mot rumpa eller fot mot ankel & hålla hand

Jag håller helt med, vi har det likadant. Att sängen bara är 105 bred är alltså inget problem, även om många tycks tro det. Tycker det är lite tråkigt de gånger man sover borta i en större säng, då har vi en tendens att sova längre isär. Somnar mysigt nära och vaknar långt bort.

 

[skerper]

Snarkar han så och inte ligger still då kan han söka till sömnundersökning .Det var lika för mig innan jag fick snarke .Sängen såg ut som en obäddad hundbädda på morgonen med lakanet utrivet och täcket och påslakanet låg var försig .Nu ligger jag still när jag sover och vänder mig bara några gånger

 

[Monkie]

Sover ni ihop med era sambos?

Min sambos snarkar och rör sig mycket på natten och jag får svårt att sova..
Funderar på olika sovrum men känns samtidigt tråkigt..

Jag sover superbra med min partner, han sämre med mig. Han ligger på min sida i fem minuter- jag älskar att vara nära, han blir för varm. Sen somnar jag och börjar snarka och sparka. Han rullar då över till andra sidan och sätter i öronproppar. Fungerar ganska bra med proppar, innan hade han svårt att sova ibland.

 

[Lipperta]

Jag skulle kunna tänka mig att ha olika sovrum. Sambon lägger sig tidigt och går upp tidigt, han vaknar när jag kommer och lägger mig och jag vaknar när han går upp.

Jag vill även ha hund i sängen, just nu saknas en sådan, mamma har honom för vi har helt enkelt inte plats. Sambon HATAR hundar i sängen, med passion.
Så i framtiden lär det väl bli människosängen och hundsägen, som jag kommer lägga mig i