Spinoff på ”förskoletider”

Med samma logik så är barnafödande mammor dumma som får barn, när de vet hur hemskt det är på förlossningen. Det blir ju lika märkligt.

Jag håller däremot helt med dig om att det inte är till barnens bästa att tillbringa sina dagar med någon som inte tycker de borde vara där. Aldrig att jag skulle utsätta mina barn för det. Så den förskola där personalen har din värdering av verksamheten, det är en förskola där barnen bör tillbringa så lite tid som möjligt. Helst ingen tid alls, om du frågar mig.

Som sagt, lycka till att hitta den förskolan som tycker att småbarn generellt bör tillbringa så lite tid som möjligt med sina föräldrar!
Som tycker det är kalas med 50-timmarsveckor för 1-åringar.
 
Jag förstår inte. Mina barn som går 8-17, och sedan somnar vid 21:30, de borde vara hemma mer, eftersom det finns andra barn som går längre dagar och somnar tidigare?

På vår förskola är det 50 barn. På förra förskolan var det 80 barn. Inte ett enda barn av de 130 gick 7-17. Ska alla de barnen ändå korta ner sina dagar, eftersom det finns hypotetiska barn som går långa dagar och somnar tidigt?

Du verkar ha jobbat på en dåligt fungerande förskola, där barnen gick ovanligt långa dagar och verksamheten var så kaotisk att barnen somnade så fort de kom hem, och personalen tyckte det var bäst för dem att vara där så lite som möjligt. Jag tänker mig någon sorts helvete på jorden, och det var säkert hemskt för alla som tvingades tillbringa sina dagar där, vuxna såväl som barn.

Men vad har det med andra barn på andra, fungerande, förskolor att göra?

Så du kunde alla 130 barns scheman? :up:

För övrigt, en 2-åring behöver 12-13 timmars sömn per dygn, vad är då konstigt i att lägga sig 18:30, om man går upp kl 6.00 för att vara på förskolan vid 7?

(Och jag har inte jobbat i helvetet på jorden, snarare tvärtom. Älskar mitt jobb och vi får toppresultat i attitydenkäter och utvärderingar från både föräldrar och Skolverket.
Jag inser att du inte förstår vilken energi det tar för ett litet barn att lära och utvecklas hela dagarna.
Men tack för din omtanke!) :up:
 
Jag jobbar inom barnomsorgen, administrativt. Är placerad på en förskola. Träffar pedagoger varje dag. Det gnälls konstant på föräldrarna här. Det är alltid något som är fel. Den lämnar för tidigt, den hämtar för sent, den jobbar för mycket, den kommer olämpligt, den är så osäker, den lämnar på fel sätt, hämtar på fel sätt. Herregud, känner jag. Är det så mycket fel på föräldrarna?

Mina föräldrar jobbade båda heltid hela min uppväxt. Jag har fantastiska minnen av min förskola och har haft en trygg och god uppväxt. När jag delat med mig av detta på jobbet har några skrikit rakt ut. Herregud gick inte dina föräldrar ner i arbetstid?? Fy va dåligt av dem har någon kommenterat.

Jag har inga barn själv och ärligt talat så vet jag inte om jag vill ha barn heller, inte efter att ha hört i flera år hur kritiserad föräldrarna blir där jag arbetar.
 
Så du kunde alla 130 barns scheman? :up:

För övrigt, en 2-åring behöver 12-13 timmars sömn per dygn, vad är då konstigt i att lägga sig 18:30, om man går upp kl 6.00 för att vara på förskolan vid 7?

(Och jag har inte jobbat i helvetet på jorden, snarare tvärtom. Älskar mitt jobb och vi får toppresultat i attitydenkäter och utvärderingar från både föräldrar och Skolverket.
Jag inser att du inte förstår vilken energi det tar för ett litet barn att lära och utvecklas hela dagarna.
Men tack för din omtanke!) :up:

När mina äldre var små så var sömn och vila en del av schemat för de små på förskolan. Pedagogerna var noga med individuella anpassningar.
 
Så du kunde alla 130 barns scheman? :up:

För övrigt, en 2-åring behöver 12-13 timmars sömn per dygn, vad är då konstigt i att lägga sig 18:30, om man går upp kl 6.00 för att vara på förskolan vid 7?

(Och jag har inte jobbat i helvetet på jorden, snarare tvärtom. Älskar mitt jobb och vi får toppresultat i attitydenkäter och utvärderingar från både föräldrar och Skolverket.
Jag inser att du inte förstår vilken energi det tar för ett litet barn att lära och utvecklas hela dagarna.
Men tack för din omtanke!) :up:
Vi behövde inte kunna alla 130 barns scheman. Klockan 17, när vi hämtar, är det bara våra barn kvar. Och våra barn har inte varit där sen 7. Alltså är det inga barn som går 7-17. Enkelt.

Som tvååringar sover barnen fortfarande middag på dagis, och då är det verkligen inte alla barn som dessutom sover tolv timmar på nätterna. Mina gjorde det inte, de sov nio timmar på natten ungefär, om de sovit en timme på dagen. La vi dem tidigare så vaknade de tidigare.

Dessutom, tvååringar? Barn går ju på förskolan tills de är fem. Så du kan ju inte ta för givet att diskussionen här bara handlar om tvååringar. Det veckoschema jag beskrev för vår familj t ex, där är det yngsta barnet fem. Det är ju rätt stor skillnad på en femåring och en tvååring. När barnen var mindre levde vi också annorlunda, då hade de kortare dagar på förskolan.
 
Hade jag och sambon haft barn, hade dessa varit på förskolan mellan 6:30 och 13. Och då hade vi båda jobbat heltid måndag till fredag. Tror inte vi hade varit bättre föräldrar för att det blev lite tid på förskolan.
 
Som sagt, lycka till att hitta den förskolan som tycker att småbarn generellt bör tillbringa så lite tid som möjligt med sina föräldrar!
Som tycker det är kalas med 50-timmarsveckor för 1-åringar.
Vem har förespråkat 50-timmarsveckor för ettåringar? Jag har en 5-åring som går 45 timmar i veckan, det är en viss skillnad. Och nä, förskolan har verkligen inga åsikter om det. Varför skulle de ha det?
 
Så du kunde alla 130 barns scheman? :up:

För övrigt, en 2-åring behöver 12-13 timmars sömn per dygn, vad är då konstigt i att lägga sig 18:30, om man går upp kl 6.00 för att vara på förskolan vid 7?

(Och jag har inte jobbat i helvetet på jorden, snarare tvärtom. Älskar mitt jobb och vi får toppresultat i attitydenkäter och utvärderingar från både föräldrar och Skolverket.
Jag inser att du inte förstår vilken energi det tar för ett litet barn att lära och utvecklas hela dagarna.
Men tack för din omtanke!) :up:
Men jösses! Har ni inte schemalagd middagsvila för så små barn på din arbetsplats?!

Min unge sov minst två timmar på förskolan, och då var han pigg och mådde bra under kvällen hemma sedan.
 
Jag vet flera som har det så. 7-17 på förskola, i säng vid 18:30. För att barnen är dödströtta efter en intensiv dag på förskolan.

Men whatever floats your boat.

Istället för att gnälla på föräldrarna som behöver lämna sina barn på förskola för att arbeta, så kan man ju fundera över vad förskolorna kan göra för att göra barnens dagar mindre intensiva. Om barnen är dödströtta efter en dag på förskolan så är det ju något där som behöver ändras.

Jag minns inte förskoleåren som särskilt intensiva. Mina föräldrar arbetade heltid. När vi kom hem från förskolan så åt vi middag och sprang sedan ut och lekte med kompisar på gatan där vi bodde. På slutet av 70-talet var det inte mycket pedagogisk verksamhet på förskolan. Kanske det är den aspekten som tröttar ut onödigt mycket?
 
Vem har förespråkat 50-timmarsveckor för ettåringar? Jag har en 5-åring som går 45 timmar i veckan, det är en viss skillnad. Och nä, förskolan har verkligen inga åsikter om det. Varför skulle de ha det?

Jag har diskuterat med en bekant som jobbar på förskola, som personal på förskolan får hen ju inte ha åsikter om hur många timmar barnen går, men som privatperson får ju hen ha åsikter, och denna bekants åsikter är ungefär liknande med @Thera s åsikter, det finns enligt min bekant mkt forskining (jag har tyvärr inte läst själv) som tyder på att föräldrarna är de bästa personerna för barnen i stor utsträckning (såklart finns undantag) och personen i fråga hoppas innerligt att de föräldrar som lämnar barn på förskola vid ett års ålder och/eller långa dagar bara gör det för att det absolut inte finns något annat val. Men det får ju inte personen säga till föräldrarna såklart!
 
Jag har diskuterat med en bekant som jobbar på förskola, som personal på förskolan får hen ju inte ha åsikter om hur många timmar barnen går, men som privatperson får ju hen ha åsikter, och denna bekants åsikter är ungefär liknande med @Thera s åsikter, det finns enligt min bekant mkt forskining (jag har tyvärr inte läst själv) som tyder på att föräldrarna är de bästa personerna för barnen i stor utsträckning (såklart finns undantag) och personen i fråga hoppas innerligt att de föräldrar som lämnar barn på förskola vid ett års ålder och/eller långa dagar bara gör det för att det absolut inte finns något annat val. Men det får ju inte personen säga till föräldrarna såklart!
Jag blir lite mörkrädd när jag hör hur utbrett det verkar vara med förskolepersonal som tycker att deras verksamhet inte är bra för barnen, och att de borde vara där så lite som möjligt för sitt eget bästa.

Jag jobbar på universitetet, om jag tyckte att det vore bäst för studenterna att de inte studerade och kom hit så lite som möjligt, så skulle jag säga upp nig. Eller om man jobbar i en butik och tyckte det vore bäst för kunderna om de handlade någon annanstans.

Det kan ju inte kännas bra att jobba på ett ställe som man tycker det vore bäst för ens kunder att undvika så gott de kan.
 
Istället för att gnälla på föräldrarna som behöver lämna sina barn på förskola för att arbeta, så kan man ju fundera över vad förskolorna kan göra för att göra barnens dagar mindre intensiva. Om barnen är dödströtta efter en dag på förskolan så är det ju något där som behöver ändras.

Jag minns inte förskoleåren som särskilt intensiva. Mina föräldrar arbetade heltid. När vi kom hem från förskolan så åt vi middag och sprang sedan ut och lekte med kompisar på gatan där vi bodde. På slutet av 70-talet var det inte mycket pedagogisk verksamhet på förskolan. Kanske det är den aspekten som tröttar ut onödigt mycket?
Tjaa, fast jag vet inte. Min son är inte dödstrött efter fritids och han var inte dödstrött efter dagis heller. De verkade ta det väldigt lugnt på eftermiddagarna speciellt, efter att de slagit samman grupperna. De läser en bok högt och ritar och det är knäpptyst.

Och då skulle jag inte säga att vårt fritids och dagis var "bra" fritids och dagis, bara helt ok. (Vårt första dagis var ett jättebra, annars hade vi trott att det andra var bra ;) ).

Däremot är det ju totalt full kareta mellan 9-15, så när vi lämnade sent hade vi problem eftersom det var så full rulle att A blev blyg. Till skillnad från att lämna när det var lugnt och barn åt frukost. Men samtidigt så känns det att barn ju behöver springa av sig och leka vilt också. Om de inte fick det skulle jag nog bli besviken på ett dagis/fritids. Men jag kan föreställa mig att om pedagogisk verksamhet -stillasittande, ersätter spring och lek så kanske det vore bra att fundera ut spring och lek lekar som aktiverar efteråt.
 
Det är väl mer att ju fler timmar på förskola = ju färre timmar med sina föräldrar.

Och det är ju uppenbarligen olika hur viktig man tycker den där tiden är.
Alla gör vi våra egna prioriteringar.
Vem är det du anser prioriterar fel, om de har barnen långa dagar på förskolan? Vad krävs för att det ska vara en felprioritering? Vad krävs för att det ska anses vara ok? Hur vet du vem som är vem?
 
Men det handlar väl inte om att förskoleverksamheten är dålig, det handlar om att föräldrar i de allra flesta fall ÄR bättre för sina barn än anställd personal?

Jag känner en del förskollärare (som jobbar i Sthlm) och de har samma åsikter som Thera mfl. Inte främst för att de har något emot föräldrarna eller så, utan för att jobbet har ändrat sig under årens lopp - det är numera större krav på dokumentation vilket stjäl tid från barnen, och gör jobbet stressigt och otillfredsställande. Och tydligen, enligt mina källor då, lämpar många föräldrar över ansvaret på barnuppfostran till förskolan (och senare skolan) vilket också försvårar jobbet.
De säger att många barn går långa dagar, men det finns också en annan grupp där föräldrarna tävlar om att hämta först.
You can't win...
 
Jag hade för mig att inlägget var svaret på varför ni hämtade tidigt, runt 15. Till skillnad från någon person X. Men jag kan ha haft fel. :)
Nej, det här var en beskrivning över vad som kan göras på en vardag när man kommer hem vid 17 istället för 21 typ :)
 
Nja, snarare är det så att jag träffar de där 50-timmars barnen varje dag, varje vecka, året om.

Vi har världens bästa förskola, men jag ser inte hur det skulle gagna barnen att träffa oss pedagoger mer än sina föräldrar (förutom i vissa speciella fall.)

Sen finns det de som verkligen måste lämna så mycket för att få ihop det praktiskt eller ekonomiskt, men det är en annan sak.
Samtidigt som det är lite oroande att just populationen av personer som arbetar på förskolan kanske i så fall har en annan syn på saker än populationen föräldrar i genomsnitt?

Dvs att attityden att de barnens föräldrar är dåliga och att kvinnor ska vara hemma lyser lite igenom i förskolepersonalens beteende?

Själv minns jag extremt lite av min förskolepersonal från när jag var liten. Jag umgicks inte med förskolepersonalen utan med andra barn. Då var jag där långa dagar.
 
Tjaa, fast jag vet inte. Min son är inte dödstrött efter fritids och han var inte dödstrött efter dagis heller. De verkade ta det väldigt lugnt på eftermiddagarna speciellt, efter att de slagit samman grupperna. De läser en bok högt och ritar och det är knäpptyst.

Och då skulle jag inte säga att vårt fritids och dagis var "bra" fritids och dagis, bara helt ok. (Vårt första dagis var ett jättebra, annars hade vi trott att det andra var bra ;) ).

Däremot är det ju totalt full kareta mellan 9-15, så när vi lämnade sent hade vi problem eftersom det var så full rulle att A blev blyg. Till skillnad från att lämna när det var lugnt och barn åt frukost. Men samtidigt så känns det att barn ju behöver springa av sig och leka vilt också. Om de inte fick det skulle jag nog bli besviken på ett dagis/fritids. Men jag kan föreställa mig att om pedagogisk verksamhet -stillasittande, ersätter spring och lek så kanske det vore bra att fundera ut spring och lek lekar som aktiverar efteråt.

På vilket sätt var det riktat till mitt inlägg? Jag förstår inte.
 
Vill bara tillägga i diskussionen, eftersom det verkar vara viktigt, båda mina föräldrar jobbade heltid när jag var barn, mamma skift på sjukhuset och pappa dagtid. Pappa tog nästan all VAB och på lov va vi med honom till hans jobb där vi fick sitta och rita i paint (lyckan när man inte hade dator hemma). Trots detta avskydde jag de långa dagarna på dagis och kunde inte sova på vilan när de andra sov utan låg o stirrade i taket... Redan från det att jag gick i ettan fick jag cykla hem själv från skolan eftersom jag inte ville gå på fritids... Detta kanske spär på min tanke om att jag vill att min son ska spendera så lite tid på förskolan som möjligt, inte för att jag inte tror på personalen (studerar själv till f-3 lärare men va inne på förskollärare först) utan för att jag tror barn har der bättre med sina föräldrar!
 

Liknande trådar

Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på... 2 3 4
Svar
74
· Visningar
27 529
Senast: alazzi
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Ni som vet vem jag är IRL får gärna hålla det för er själva. Skiter i att ha nåt anonymt nick, jag har ju ändå redan ältat allt detta i... 2
Svar
36
· Visningar
8 737
Senast: _Taggis_
·
Relationer Jag vet egentligen inte om jag borde skriva ner och posta det här men jag är verklige rådvill. Efter en turbulent vår med flera stora... 2 3 4
Svar
62
· Visningar
8 789
Senast: Loons
·
Övr. Barn Hej, Väljer att vara anonym då jag inte vill hänga ut folk här. Annars är jag en ganska frekvent användare. Jag blev ihop med min... 2 3 4
Svar
68
· Visningar
8 434

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp