kem
Trådstartare
Jag har skrivit en text som jag avser att använda för att sprida information om kattskötsel. Den riktar sig till alla som har katter i stall, lagård och liknande; hästmänniskor, bönder etc. Jag vill att de som av okunskap missköter sina katter ska kunna få reda på hur de kan göra istället.
Ni kan hjälpa mig genom att läsa texten och ge era synpunkter, och kanske snubblar också här in någon som kan lära sig något av den. Det är grundläggande, men jag har försökt få med det viktigaste. Har jag missat något, har jag formulerat mig fel, är det lättfattligt och inte för provocerande samtidigt som det ändå väcker eftertanke?
Stallkatter
Katter som lever i stall och liknande miljöer är vanliga och oftast uppskattade både som jägare och sällskap, och inte minst som ett klassiskt inslag i miljön. En sådan tillgång ska tas om hand ordentligt. I den här artikeln behandlas flera viktiga saker att tänka på.
En stallkatt, eller bondkatt, är ingen speciell typ av katt, utan snarast ett yrke eller en livsstil. Den kan vara huskatt (den korrekta benämningen på alla katter utan stamtavla) eller raskatt, även om den förstnämnda är det vanliga och i mångas ögon synonymt med bondkatt. En kattunge född i ett stall kan bli innekatt och tvärtom. Katten som art är utvecklad för att jaga, även om inte alla får bevisa det kan även individer som aldrig jagat annat än leksaker bli mycket skickliga.
Att välja katt
I valet av katt finns en hel del att fundera på. En kattunge anpassar sig lätt men har en uppväxttid som kan ställa vissa krav. Det kan också vara svårt att bedöma hur den blir som vuxen. En vuxen katt kan ha med sig minnen och gamla vanor, men är färdigutvecklad. Ska man ha en katt eller två? Många tror att katter är ensamdjur, men de trivs oftast med sällskap av en artfrände. En kattunge vill gärna ha en lekkompis medan en vuxen katt kanske redan har sina åsikter om andra katter fastställda.
En katt som till stor del vistas ute eller i utomhustemperatur behöver ha rätt päls för det. En päls som blir tillräckligt skyddande mot kyla och väta, men som dessutom är lättskött. De flesta katter uppfyller kriterierna mer eller mindre, men det finns vissa raser som är direkt olämpliga p.g.a. för tunn päls eller en långhårig päls av sådan kvalitet att den inte fungerar bra i stallmiljö. Trots en ordentlig päls hör tamkatten inte hemma i vårt klimat och behöver människans hjälp för att klara det, mer om detta senare.
En bra start på livet ger goda förutsättningar för fortsättningen. I annat fall får man oftast räkna med en period av speciell omsorg och ökade kostnader för att kompensera det. Välj en frisk kattunge och låt den vara hos sin mamma i minst 12 veckor. Försäkra dig om att uppfödaren sköter både mamma och ungar väl. Kattungen bör vara avmaskad och vaccinerad när du hämtar den, gärna även id-märkt. För en vuxen katt gäller i princip samma sak, ta hänsyn till kattens temperament och tidigare miljö också för att hitta rätt.
Var inte negativ till att betala för en välskött katt. Det visar att du tänkt i genom köpet, är beredd på att katten innebär vissa utgifter och att du sätter värde på den. Det hjälper till att höja statusen på katten som art och ger också tillbaka en del av de pengar den tidigare ägaren lagt ut och som du annars hade behövt satsa. Tänk på att katten kan leva i över 20 år, inköpssumman utslagen på dessa år blir en väldigt liten del av kattens kostnader.
Hälsa och skötsel
En bra grundhälsa är viktig för en utekatt och för att den ska kunna jaga effektivt. Katten ska vaccineras mot kattpest och -influensa, en gång per år efter grundomgången. Eftersom den äter bytesdjur och kan få i sig parasiter måste den avmaskas, det kan i värsta fall behövas så ofta som en gång var tredje månad på en sådan här katt. Tecken på maskangrepp är bl.a. dålig päls, maskar eller ägg i avföring och/eller spyor, katten kan bli mager men med utspänd mage och få dåligt allmäntillstånd. "Kolla masken"-test finns för katt, med det kan man ta reda på mängd och art.
Katten ska kastreras, då undviker man många problem och katten kan fokusera sin energi på att vara social med människor och att jaga, och tvärtemot vad många tror blir katten inte lat av kastreringen utan blir ofta en bättre jägare utan könsdriftens distraktioner. En kastrerad hankatt vandrar inte i väg, hamnar inte i slagsmål och strilar inte. En kastrerad honkatt slipper risken för livmoderinflammation, ständiga kullar som sliter på kroppen och lockar inte till sig hankatter som ställer till med besvär. I Sverige är det inte så vanligt att kastrera kattungar även om det är fullt möjligt. Sikta på en så tidig kastrering som möjligt, då kan inte könsmognaden komma smygande utan att man är beredd. Rådgör med din veterinär om tidpunkt. En honkatt kan under en kortare period äta p-piller, men eftersom dessa ökar risken för juvertumörer samt inte är 100% säkra bör det vara en tillfällig lösning i väntan på kastrering.
Id-märkning är viktigt för att katten ska kunna identifieras och ägaren hittas om den skulle komma bort. Detta görs med antingen örontatuering eller chip. Svenska Kennelklubben har ett register dit man skickar sina uppgifter och upphittare kan leta efter kattens ägare. Försäkra katten, olyckor kan ske och då kan veterinärvården bli dyr.
Katten ska ha ett kvalitetsfoder som huvudföda. Även om den kanske äter eventuella bytesdjur är både tillgången och kvaliteten på dem högst varierande, dessutom jagar en hungrig katt enbart för maten eftersom den behöver spara sin energi. Den ska alltid ha tillgång till friskt vatten. En vanlig föreställning är att katten ska dricka mjölk, det är inte alls nödvändigt. Om katten inte är van vid det sedan liten kommer den inte att tåla det, då katter som vuxna är laktosintoleranta.
Förutom att katter uppskattar att man kelar med dem så gör det dem vana vid hantering och att du snabbt upptäcker skador eller tecken på sjukdom. Har du som rutin att kolla genom katten ser du tidigt sådant som annars kan utvecklas till stora problem. Tänder och klor, ögon, nos och öron är viktiga. Man klipper inte klor på utekatter. Mer sällan, exempelvis i samband med vaccination, får veterinären göra en hälsokontroll.
På sommaren kan det vara skäl att använda medel mot fästingar. Ett annat vanligt problem är öronskabb, eftersom den smittar lätt och finns hos katt, hund och liknande arter. Den orsakar lidande i form av klåda och öroninflammationer, därför är det viktigt att behandla, dagens metoder är både enkla och effektiva. Apotekets häfte "Hälsoråd för katt" rekommenderas, där finns en del grundläggande skötselråd samt de vanligaste sjukdomarna beskrivna.
Miljön och säkerhet
Den nyinflyttade katten behöver vänja sig vid miljön i stallet, speciellt om den inte bott i liknande omgivningar tidigare. Begränsa ytan till en början och håll extra uppsikt över katten. Tänk också på att kattens päls kan behöva anpassa sig till temperaturen, hämta inte en ovan katt under vintern. En person bör ha huvudansvaret för katten även om stallet kanske används av många olika människor. Då vet man att katten alltid får sin skötsel och inte bollas runt. Töms stallet t.ex. under betesperioden ska katten så klart hysas in hos någon så länge.
Ordna en matplats och ett krypin till katten på lugna platser. Kan katten komma och gå som den vill behövs ingen låda. Så länge stallet invändigt håller plusgrader och ger skydd mot fukt och drag behöver katten i allmänhet ingen extern värmekälla, men en uppvärmd sadelkammare är utmärkt som kattbostad. Annars får man se till att katten har ett isolerat krypin, eventuellt med en värmekälla, där kattens kroppsvärme kan stanna, exempelvis kan frigolit användas. En extern värmekälla kan ändå behövas om temperaturen om vintern blir låg. Katten klarar sig inte själv utomhus, den måste få tillgång till skydd och värme.
Stallmiljön innebär en del risker för en katt, förutom de generella hot som finns för utekatter. Många av dessa kan minskas genom medvetenhet om katten och dess behov, respekt och hänsyn till den i de vardagliga rutinerna.
Bilar är hårda, katter mjuka. Hur ligger stallet i förhållande till vägar? På vissa ställen kan omgivningarna göra det olämpligt att ha utekatt. Sätt upp skyltar vid infarten för att påminna och informera besökare. Finns vilda djur i området kan det vara en idé att stänga in katten i stallet under natten, när vilda djur är som mest aktiva.
Sätt upp regler för eventuella hundar, kan de inte uppföra sig kring katten måste de kopplas eller lämnas hemma. Hästar är stora djur och kan ogilla eller vara rädda för katter. Det är en orsak till att hålla noggrann överblick under invänjningsperioden, då katten är nyinflyttad. Kattungar kan få för sig att leka med svansar eller liknande riskfyllda aktiviteter. Men för det mesta vänjer sig både katter och hästar snabbt och kan utan problem leva sida vid sida och ibland t.o.m. bli goda vänner.
Behöver man komplettera med andra metoder för att hålla efter råttor och liknade ska man tänka sig för. Gift är högst olämpligt då även katterna kan få i sig det, direkt eller via gnagare som ätit av det. Använder man t.ex. fällor där djuret inte skadas då den slår igen kan man sedan använda kontrollerade, icke plågsamma, metoder som enbart drabbar det djur man avsett.
Ett stall är fullt av tunga grejer, arbete utförs etc. Se över förvaringen så att grepar, skottkärror, balar och annat står ordentligt undanställt och inte kan välta. Gör det till en vana att ha ett öga öppet efter katten. Stäng in den vid särskilt riskfyllda moment, som då det är ovanligt mycket trafik, strö och foder ska lastas in och liknande.
Katter kan tillföra mycket positivt. Det är visserligen ett stort ansvar, men inte särskilt komplicerat att ta hand om en. Det är en ypperlig chans att få ännu en fyrbent kompis!
Ni kan hjälpa mig genom att läsa texten och ge era synpunkter, och kanske snubblar också här in någon som kan lära sig något av den. Det är grundläggande, men jag har försökt få med det viktigaste. Har jag missat något, har jag formulerat mig fel, är det lättfattligt och inte för provocerande samtidigt som det ändå väcker eftertanke?
Stallkatter
Katter som lever i stall och liknande miljöer är vanliga och oftast uppskattade både som jägare och sällskap, och inte minst som ett klassiskt inslag i miljön. En sådan tillgång ska tas om hand ordentligt. I den här artikeln behandlas flera viktiga saker att tänka på.
En stallkatt, eller bondkatt, är ingen speciell typ av katt, utan snarast ett yrke eller en livsstil. Den kan vara huskatt (den korrekta benämningen på alla katter utan stamtavla) eller raskatt, även om den förstnämnda är det vanliga och i mångas ögon synonymt med bondkatt. En kattunge född i ett stall kan bli innekatt och tvärtom. Katten som art är utvecklad för att jaga, även om inte alla får bevisa det kan även individer som aldrig jagat annat än leksaker bli mycket skickliga.
Att välja katt
I valet av katt finns en hel del att fundera på. En kattunge anpassar sig lätt men har en uppväxttid som kan ställa vissa krav. Det kan också vara svårt att bedöma hur den blir som vuxen. En vuxen katt kan ha med sig minnen och gamla vanor, men är färdigutvecklad. Ska man ha en katt eller två? Många tror att katter är ensamdjur, men de trivs oftast med sällskap av en artfrände. En kattunge vill gärna ha en lekkompis medan en vuxen katt kanske redan har sina åsikter om andra katter fastställda.
En katt som till stor del vistas ute eller i utomhustemperatur behöver ha rätt päls för det. En päls som blir tillräckligt skyddande mot kyla och väta, men som dessutom är lättskött. De flesta katter uppfyller kriterierna mer eller mindre, men det finns vissa raser som är direkt olämpliga p.g.a. för tunn päls eller en långhårig päls av sådan kvalitet att den inte fungerar bra i stallmiljö. Trots en ordentlig päls hör tamkatten inte hemma i vårt klimat och behöver människans hjälp för att klara det, mer om detta senare.
En bra start på livet ger goda förutsättningar för fortsättningen. I annat fall får man oftast räkna med en period av speciell omsorg och ökade kostnader för att kompensera det. Välj en frisk kattunge och låt den vara hos sin mamma i minst 12 veckor. Försäkra dig om att uppfödaren sköter både mamma och ungar väl. Kattungen bör vara avmaskad och vaccinerad när du hämtar den, gärna även id-märkt. För en vuxen katt gäller i princip samma sak, ta hänsyn till kattens temperament och tidigare miljö också för att hitta rätt.
Var inte negativ till att betala för en välskött katt. Det visar att du tänkt i genom köpet, är beredd på att katten innebär vissa utgifter och att du sätter värde på den. Det hjälper till att höja statusen på katten som art och ger också tillbaka en del av de pengar den tidigare ägaren lagt ut och som du annars hade behövt satsa. Tänk på att katten kan leva i över 20 år, inköpssumman utslagen på dessa år blir en väldigt liten del av kattens kostnader.
Hälsa och skötsel
En bra grundhälsa är viktig för en utekatt och för att den ska kunna jaga effektivt. Katten ska vaccineras mot kattpest och -influensa, en gång per år efter grundomgången. Eftersom den äter bytesdjur och kan få i sig parasiter måste den avmaskas, det kan i värsta fall behövas så ofta som en gång var tredje månad på en sådan här katt. Tecken på maskangrepp är bl.a. dålig päls, maskar eller ägg i avföring och/eller spyor, katten kan bli mager men med utspänd mage och få dåligt allmäntillstånd. "Kolla masken"-test finns för katt, med det kan man ta reda på mängd och art.
Katten ska kastreras, då undviker man många problem och katten kan fokusera sin energi på att vara social med människor och att jaga, och tvärtemot vad många tror blir katten inte lat av kastreringen utan blir ofta en bättre jägare utan könsdriftens distraktioner. En kastrerad hankatt vandrar inte i väg, hamnar inte i slagsmål och strilar inte. En kastrerad honkatt slipper risken för livmoderinflammation, ständiga kullar som sliter på kroppen och lockar inte till sig hankatter som ställer till med besvär. I Sverige är det inte så vanligt att kastrera kattungar även om det är fullt möjligt. Sikta på en så tidig kastrering som möjligt, då kan inte könsmognaden komma smygande utan att man är beredd. Rådgör med din veterinär om tidpunkt. En honkatt kan under en kortare period äta p-piller, men eftersom dessa ökar risken för juvertumörer samt inte är 100% säkra bör det vara en tillfällig lösning i väntan på kastrering.
Id-märkning är viktigt för att katten ska kunna identifieras och ägaren hittas om den skulle komma bort. Detta görs med antingen örontatuering eller chip. Svenska Kennelklubben har ett register dit man skickar sina uppgifter och upphittare kan leta efter kattens ägare. Försäkra katten, olyckor kan ske och då kan veterinärvården bli dyr.
Katten ska ha ett kvalitetsfoder som huvudföda. Även om den kanske äter eventuella bytesdjur är både tillgången och kvaliteten på dem högst varierande, dessutom jagar en hungrig katt enbart för maten eftersom den behöver spara sin energi. Den ska alltid ha tillgång till friskt vatten. En vanlig föreställning är att katten ska dricka mjölk, det är inte alls nödvändigt. Om katten inte är van vid det sedan liten kommer den inte att tåla det, då katter som vuxna är laktosintoleranta.
Förutom att katter uppskattar att man kelar med dem så gör det dem vana vid hantering och att du snabbt upptäcker skador eller tecken på sjukdom. Har du som rutin att kolla genom katten ser du tidigt sådant som annars kan utvecklas till stora problem. Tänder och klor, ögon, nos och öron är viktiga. Man klipper inte klor på utekatter. Mer sällan, exempelvis i samband med vaccination, får veterinären göra en hälsokontroll.
På sommaren kan det vara skäl att använda medel mot fästingar. Ett annat vanligt problem är öronskabb, eftersom den smittar lätt och finns hos katt, hund och liknande arter. Den orsakar lidande i form av klåda och öroninflammationer, därför är det viktigt att behandla, dagens metoder är både enkla och effektiva. Apotekets häfte "Hälsoråd för katt" rekommenderas, där finns en del grundläggande skötselråd samt de vanligaste sjukdomarna beskrivna.
Miljön och säkerhet
Den nyinflyttade katten behöver vänja sig vid miljön i stallet, speciellt om den inte bott i liknande omgivningar tidigare. Begränsa ytan till en början och håll extra uppsikt över katten. Tänk också på att kattens päls kan behöva anpassa sig till temperaturen, hämta inte en ovan katt under vintern. En person bör ha huvudansvaret för katten även om stallet kanske används av många olika människor. Då vet man att katten alltid får sin skötsel och inte bollas runt. Töms stallet t.ex. under betesperioden ska katten så klart hysas in hos någon så länge.
Ordna en matplats och ett krypin till katten på lugna platser. Kan katten komma och gå som den vill behövs ingen låda. Så länge stallet invändigt håller plusgrader och ger skydd mot fukt och drag behöver katten i allmänhet ingen extern värmekälla, men en uppvärmd sadelkammare är utmärkt som kattbostad. Annars får man se till att katten har ett isolerat krypin, eventuellt med en värmekälla, där kattens kroppsvärme kan stanna, exempelvis kan frigolit användas. En extern värmekälla kan ändå behövas om temperaturen om vintern blir låg. Katten klarar sig inte själv utomhus, den måste få tillgång till skydd och värme.
Stallmiljön innebär en del risker för en katt, förutom de generella hot som finns för utekatter. Många av dessa kan minskas genom medvetenhet om katten och dess behov, respekt och hänsyn till den i de vardagliga rutinerna.
Bilar är hårda, katter mjuka. Hur ligger stallet i förhållande till vägar? På vissa ställen kan omgivningarna göra det olämpligt att ha utekatt. Sätt upp skyltar vid infarten för att påminna och informera besökare. Finns vilda djur i området kan det vara en idé att stänga in katten i stallet under natten, när vilda djur är som mest aktiva.
Sätt upp regler för eventuella hundar, kan de inte uppföra sig kring katten måste de kopplas eller lämnas hemma. Hästar är stora djur och kan ogilla eller vara rädda för katter. Det är en orsak till att hålla noggrann överblick under invänjningsperioden, då katten är nyinflyttad. Kattungar kan få för sig att leka med svansar eller liknande riskfyllda aktiviteter. Men för det mesta vänjer sig både katter och hästar snabbt och kan utan problem leva sida vid sida och ibland t.o.m. bli goda vänner.
Behöver man komplettera med andra metoder för att hålla efter råttor och liknade ska man tänka sig för. Gift är högst olämpligt då även katterna kan få i sig det, direkt eller via gnagare som ätit av det. Använder man t.ex. fällor där djuret inte skadas då den slår igen kan man sedan använda kontrollerade, icke plågsamma, metoder som enbart drabbar det djur man avsett.
Ett stall är fullt av tunga grejer, arbete utförs etc. Se över förvaringen så att grepar, skottkärror, balar och annat står ordentligt undanställt och inte kan välta. Gör det till en vana att ha ett öga öppet efter katten. Stäng in den vid särskilt riskfyllda moment, som då det är ovanligt mycket trafik, strö och foder ska lastas in och liknande.
Katter kan tillföra mycket positivt. Det är visserligen ett stort ansvar, men inte särskilt komplicerat att ta hand om en. Det är en ypperlig chans att få ännu en fyrbent kompis!
