Svensk politik 5

[Palermo]

Fast jag tycker nog det är relevant att rapportera om att en SD-topp vill få bort HBTQ-timmar på öppna förskolan - särskilt när de sammanfaller med att just Liberalerna släpper sitt SD-motstånd. Sen absolut: Mattias Karlsson (och alla i partiet som står bakom honom, för jag tror inte en sekund på att det här är ett enskilt initiativ) har ju lånat det här rakt från maga-rörelsens strategibok och det är supertöntigt. Men det är också super-illiberalt och visar tydligt vilken väg SD vill gå (nämligen bakåt).

Fast den artikel jag såg, i DN tror jag, var påfallande mycket ur SD-toppens perspektiv och beskrev hur ledsen hans stackars diskriminerade dotter hade blivit.

 

[Palermo]

Jag är lite förundrad över att media inte reagerat på upplägget av stämman. Det är som rakt kopierat från vilken diktatur som helst.
Vi väljer partiledare. Det finns bara en kandidat och ingen möjlighet att göra något annat än rösta på den enda kandidaten.

Tack och lov fanns det sansade personer som drev fram att man kunde avstå.

L = diktaturfasoner?

Gick det faktiskt inte att rösta nej?

Eller inte att göra det utan att också ha en motkandidat?

 

[tanten]

Gick det faktiskt inte att rösta nej?

Eller inte att göra det utan att också ha en motkandidat?

Mn kan aldrig rösta nej till ställd proposition.
Valen är ja, avstå eller reservera sig.
Normalt bör ordföranden också fråga: någon däremot?

 

[Snubbelfot]

Nu blir det nya kärnkraftverk istället, ett litet i varje län

Har du någon uppfattning om vad 21 kärnkraftverk kostar, hur lång tid de skulle ta att färdigställa, vem som skulle bygga dem och vem som skulle betala?

 

[Mirtai]

Gick det faktiskt inte att rösta nej?

Eller inte att göra det utan att också ha en motkandidat?

+ @tanten

Enligt förhandlingsordningen sker personval där det endast finns en kandidat med acklamation. Dvs du kan bara rösta ja. Möjligheten att säga nej eller avstå fanns inte.

Det var det som var grejen, att man bara kunde säga ja så länge det inte fanns en motkandidat. Som tur var beslutade landsmötet att ändra i förhandlingsordningen så det också gick att avstå. Man kunde alltså rösta ja eller avstå - inte rösta nej.

Tillägg: enligt förhandlingsordningen kan man inte heller lämna särskilt yttrande eller reservera sig i valärenden.

 

[Hermelin]

Jag är lite förundrad över att media inte reagerat på upplägget av stämman. Det är som rakt kopierat från vilken diktatur som helst.
Vi väljer partiledare. Det finns bara en kandidat och ingen möjlighet att göra något annat än rösta på den enda kandidaten.

Tack och lov fanns det sansade personer som drev fram att man kunde avstå.

L = diktaturfasoner?

Det var ju ett högst anmärkningsvärt upplägg. Om hon nu fått 92 röster istället för 95, hur hade de tänkt tolka det? För ingen hade ju röstat nej.

 

[Mkb]

För mig är det självklart att det finns rasism inom alla partier och i Sverige som helhet men skillnaden är inte bara hur utbrett det är inom olika politiska opinioner utan också hur man hanterar det och ser på det. Om man vill bekämpa det, om man vill blunda för det, om man delvis vill bejaka det och så vidare.

Har man en aktiv antirasistisk agenda till exempel, eller vill man som SD lägga ner hela det antirasistiska arbetet, samt de statliga bidragen till det, med motiveringen att det är ett så litet eller nästintill icke existerande problem i Sverige.

De har också ett annat vanligt förekommande argument att svenskar inte är antisemiter, att judehat inte finns i Sverige utan importeras och så vidare, senast var det kanske Pilthammar som fick kritik för det men även Åkesson har fått kritik för sådana uttalanden, vilket är extra ironiskt från ett parti där minst var tredje av dess grundare år 1988 kunde kopplas till nazism eller fascism (enligt deras egen vitbok). Man har uppenbarligen inte lärt sig något alls av sin egen historia.

Och här blir det även lite lustigt hur SD:s supportrar ofta reagerar med ett slags "men durå" när man påtalar partiets rasism eller nazism, det händer att de lägger ut texten om hur Sverige historiskt minsann har marinerats i rasism och antisemitism och de kanske även säger att alla partier har problem med det delvis även i nutid, samtidigt som deras gunstlingar i partitoppen alltså hävdar att sådana problem i princip inte existerar överhuvudtaget i Sverige. Det går inte riktigt ihop. För om Sverige marinerats i rasism och alla övriga partier också minsann här och nu har djupgående problem med både rasism och antisemitism då är det ju de facto något som man bör lägga pengar och energi på att bekämpa. Något SD är totalt ointresserade av. Men den här bilden av Sverige och hur många rasister det finns i dåtid, i nutid, i SD, i andra partier, den behöver förstås inte gå ihop alls eftersom man egentligen inte har något intresse av att ta itu med rasismen som sådan, man vill inte erkänna att den finns där som en förtryckande struktur i många delar av samhället, utan man är bara intresserade av att ta itu med att man blir kallade rasister.

Och det är väl delvis också det som verkligen avviker för mig med SD vad gäller rasism. För till skillnad från många andra partier vill man absolut inte erkänna sådant som rasism och antisemitism som svenska problem. Erkänner man det inte som problem så kan man inte heller bekämpa det. I det svenska nationsbygget som SD ägnar sig åt är Sverige tvärtom oskuldsfullt och fritt från sådana strukturella problem, om man så måste förneka verkligheten för att argumentera det.

 

[Capybara]

Att Åkesson inte ens var på plats när partiets vitbok skulle presenteras i Almedalen, och hur avfärdande han uttrycker sig om den, tycker jag är oerhört talande. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/...innehall-ingenting-som-paverkar-partiet-i-dag

 

[skogaliten]

Jag blev helt slut efter L manglingen så jag får kolla på Ebba imorgon. Även Ulf o Jimmie är nöjda såklart . Simona kommer att ge allt nu fram till valet och hon har ett bestämd plan för detta verkar det som

Nu blir det nya kärnkraftverk istället, ett litet i varje län

På vilket sätt innebär att man utvisar "utlänningar" hej vilt, att det uppstår kärnkraft?

 

[skogaliten]

För mig är det självklart att det finns rasism inom alla partier och i Sverige som helhet men skillnaden är inte bara hur utbrett det är inom olika politiska opinioner utan också hur man hanterar det och ser på det. Om man vill bekämpa det, om man vill blunda för det, om man delvis vill bejaka det och så vidare.

Har man en aktiv antirasistisk agenda till exempel, eller vill man som SD lägga ner hela det antirasistiska arbetet, samt de statliga bidragen till det, med motiveringen att det är ett så litet eller nästintill icke existerande problem i Sverige.

De har också ett annat vanligt förekommande argument att svenskar inte är antisemiter, att judehat inte finns i Sverige utan importeras och så vidare, senast var det kanske Pilthammar som fick kritik för det men även Åkesson har fått kritik för sådana uttalanden, vilket är extra ironiskt från ett parti där minst var tredje av dess grundare år 1988 kunde kopplas till nazism eller fascism (enligt deras egen vitbok). Man har uppenbarligen inte lärt sig något alls av sin egen historia.

Och här blir det även lite lustigt hur SD:s supportrar ofta reagerar med ett slags "men durå" när man påtalar partiets rasism eller nazism, det händer att de lägger ut texten om hur Sverige historiskt minsann har marinerats i rasism och antisemitism och de kanske även säger att alla partier har problem med det delvis även i nutid, samtidigt som deras gunstlingar i partitoppen alltså hävdar att sådana problem i princip inte existerar överhuvudtaget i Sverige. Det går inte riktigt ihop. För om Sverige marinerats i rasism och alla övriga partier också minsann här och nu har djupgående problem med både rasism och antisemitism då är det ju de facto något som man bör lägga pengar och energi på att bekämpa. Något SD är totalt ointresserade av. Men den här bilden av Sverige och hur många rasister det finns i dåtid, i nutid, i SD, i andra partier, den behöver förstås inte gå ihop alls eftersom man egentligen inte har något intresse av att ta itu med rasismen som sådan, man vill inte erkänna att den finns där som en förtryckande struktur i många delar av samhället, utan man är bara intresserade av att ta itu med att man blir kallade rasister.

Och det är väl delvis också det som verkligen avviker för mig med SD vad gäller rasism. För till skillnad från många andra partier vill man absolut inte erkänna sådant som rasism och antisemitism som svenska problem. Erkänner man det inte som problem så kan man inte heller bekämpa det. I det svenska nationsbygget som SD ägnar sig åt är Sverige tvärtom oskuldsfullt och fritt från sådana strukturella problem, om man så måste förneka verkligheten för att argumentera det.

Om ni som inte är inblandade i lokalpolitik bara visste!

SD är ett djupt rasistiskt parti.

I den mån personer med icke-svensk bakgrund röstar på dem, eller engagerar sig i dem, så är det personer med en rasistisk agenda.
Det handlar verkligen om folkgrupper som man anser är mindre värda.

...Därav det faktum att SD ute i kommunerna alltid försöker stoppa alla initiativ till insamling och/eller analys av data som kan användas till att påvisa oilka former av rasism eller bristande jämställdehet, inkluderande HBTQ data och data om psykisk ohälsa.

 

[Mkb]

För mig är det självklart att det finns rasism inom alla partier och i Sverige som helhet men skillnaden är inte bara hur utbrett det är inom olika politiska opinioner utan också hur man hanterar det och ser på det. Om man vill bekämpa det, om man vill blunda för det, om man delvis vill bejaka det och så vidare.

Har man en aktiv antirasistisk agenda till exempel, eller vill man som SD lägga ner hela det antirasistiska arbetet, samt de statliga bidragen till det, med motiveringen att det är ett så litet eller nästintill icke existerande problem i Sverige.

De har också ett annat vanligt förekommande argument att svenskar inte är antisemiter, att judehat inte finns i Sverige utan importeras och så vidare, senast var det kanske Pilthammar som fick kritik för det men även Åkesson har fått kritik för sådana uttalanden, vilket är extra ironiskt från ett parti där minst var tredje av dess grundare år 1988 kunde kopplas till nazism eller fascism (enligt deras egen vitbok). Man har uppenbarligen inte lärt sig något alls av sin egen historia.

Och här blir det även lite lustigt hur SD:s supportrar ofta reagerar med ett slags "men durå" när man påtalar partiets rasism eller nazism, det händer att de lägger ut texten om hur Sverige historiskt minsann har marinerats i rasism och antisemitism och de kanske även säger att alla partier har problem med det delvis även i nutid, samtidigt som deras gunstlingar i partitoppen alltså hävdar att sådana problem i princip inte existerar överhuvudtaget i Sverige. Det går inte riktigt ihop. För om Sverige marinerats i rasism och alla övriga partier också minsann här och nu har djupgående problem med både rasism och antisemitism då är det ju de facto något som man bör lägga pengar och energi på att bekämpa. Något SD är totalt ointresserade av. Men den här bilden av Sverige och hur många rasister det finns i dåtid, i nutid, i SD, i andra partier, den behöver förstås inte gå ihop alls eftersom man egentligen inte har något intresse av att ta itu med rasismen som sådan, man vill inte erkänna att den finns där som en förtryckande struktur i många delar av samhället, utan man är bara intresserade av att ta itu med att man blir kallade rasister.

Och det är väl delvis också det som verkligen avviker för mig med SD vad gäller rasism. För till skillnad från många andra partier vill man absolut inte erkänna sådant som rasism och antisemitism som svenska problem. Erkänner man det inte som problem så kan man inte heller bekämpa det. I det svenska nationsbygget som SD ägnar sig åt är Sverige tvärtom oskuldsfullt och fritt från sådana strukturella problem, om man så måste förneka verkligheten för att argumentera det.

Kan även tillägga apropå detta att SD är ett väldigt tydligt symptom på att inte heller övriga partier eller civilsamhället tagit tag i problemet med rasism i tillräckligt hög grad än. Så man har visserligen ett antirasistiskt arbete, men det är så att säga i sin linda. Det har inte kommit särskilt långt än i Sverige.

Visst är SD ett parti med rasistisk politik som förnekar både sin och andras rasism och det är klart att det är djupt problematiskt i sig när ett sådant parti får makt, särskilt när det kommer från en antidemokratisk ideologi, men att Sverige som helhet inte har kommit längre i att konfrontera både sin historia och nutid eller utvecklat sitt antirasistiska arbete på ett effektivt sätt är också en anledning till att SD kunnat växa sig stora.

Skulle SD försvinna imorgon skulle ju Sverige fortfarande ha sina problem med rasism och ett nytt parti (eller ett gammalt parti) hade kunnat ta deras plats och bedriva den rasistiska politik som SD nått framgångar med. Det är väl delvis det som händer också med både Tidöpartierna och S, att man anammar deras retorik och problembeskrivning istället för att stå fast i en antirasistisk övertygelse.

 

[tanten]

Kan även tillägga apropå detta att SD är ett väldigt tydligt symptom på att inte heller övriga partier eller civilsamhället tagit tag i problemet med rasism i tillräckligt hög grad än. Så man har visserligen ett antirasistiskt arbete, men det är så att säga i sin linda. Det har inte kommit särskilt långt än i Sverige.

Visst är SD ett parti med rasistisk politik som förnekar både sin och andras rasism och det är klart att det är djupt problematiskt i sig när ett sådant parti får makt, särskilt när det kommer från en antidemokratisk ideologi, men att Sverige som helhet inte har kommit längre i att konfrontera både sin historia och nutid eller utvecklat sitt antirasistiska arbete på ett effektivt sätt är också en anledning till att SD kunnat växa sig stora.

Skulle SD försvinna imorgon skulle ju Sverige fortfarande ha sina problem med rasism och ett nytt parti (eller ett gammalt parti) hade kunnat ta deras plats och bedriva den rasistiska politik som SD nått framgångar med. Det är väl delvis det som händer också med både Tidöpartierna och S, att man anammar deras retorik och problembeskrivning istället för att stå fast i en antirasistisk övertygelse.

Tyvärr sveper sådana vindar över hela världen

För inte aå länge sedan var det vänstervindar och demokrati.

Gräv där du står och försök övervintra.

 

[Palermo]

Mn kan aldrig rösta nej till ställd proposition.
Valen är ja, avstå eller reservera sig.
Normalt bör ordföranden också fråga: någon däremot?

Ja, egentligen vet jag det. Det var nog "någon däremot" jag undrade över. Och den frågan ställdes alltså inte.

 

[Palermo]

För mig är det självklart att det finns rasism inom alla partier och i Sverige som helhet men skillnaden är inte bara hur utbrett det är inom olika politiska opinioner utan också hur man hanterar det och ser på det. Om man vill bekämpa det, om man vill blunda för det, om man delvis vill bejaka det och så vidare.

Har man en aktiv antirasistisk agenda till exempel, eller vill man som SD lägga ner hela det antirasistiska arbetet, samt de statliga bidragen till det, med motiveringen att det är ett så litet eller nästintill icke existerande problem i Sverige.

De har också ett annat vanligt förekommande argument att svenskar inte är antisemiter, att judehat inte finns i Sverige utan importeras och så vidare, senast var det kanske Pilthammar som fick kritik för det men även Åkesson har fått kritik för sådana uttalanden, vilket är extra ironiskt från ett parti där minst var tredje av dess grundare år 1988 kunde kopplas till nazism eller fascism (enligt deras egen vitbok). Man har uppenbarligen inte lärt sig något alls av sin egen historia.

Och här blir det även lite lustigt hur SD:s supportrar ofta reagerar med ett slags "men durå" när man påtalar partiets rasism eller nazism, det händer att de lägger ut texten om hur Sverige historiskt minsann har marinerats i rasism och antisemitism och de kanske även säger att alla partier har problem med det delvis även i nutid, samtidigt som deras gunstlingar i partitoppen alltså hävdar att sådana problem i princip inte existerar överhuvudtaget i Sverige. Det går inte riktigt ihop. För om Sverige marinerats i rasism och alla övriga partier också minsann här och nu har djupgående problem med både rasism och antisemitism då är det ju de facto något som man bör lägga pengar och energi på att bekämpa. Något SD är totalt ointresserade av. Men den här bilden av Sverige och hur många rasister det finns i dåtid, i nutid, i SD, i andra partier, den behöver förstås inte gå ihop alls eftersom man egentligen inte har något intresse av att ta itu med rasismen som sådan, man vill inte erkänna att den finns där som en förtryckande struktur i många delar av samhället, utan man är bara intresserade av att ta itu med att man blir kallade rasister.

Och det är väl delvis också det som verkligen avviker för mig med SD vad gäller rasism. För till skillnad från många andra partier vill man absolut inte erkänna sådant som rasism och antisemitism som svenska problem. Erkänner man det inte som problem så kan man inte heller bekämpa det. I det svenska nationsbygget som SD ägnar sig åt är Sverige tvärtom oskuldsfullt och fritt från sådana strukturella problem, om man så måste förneka verkligheten för att argumentera det.

Jag har även, fast det var ett tag före Tidö, sett Åkesson skryta över att SD är det enda partiet som verkligen utesluter medlemmar för rasistiska uttalanden. Underförstått: sd som det mest antirasistiska partiet...

 

[Palermo]

Jag är lite förundrad över att media inte reagerat på upplägget av stämman. Det är som rakt kopierat från vilken diktatur som helst.
Vi väljer partiledare. Det finns bara en kandidat och ingen möjlighet att göra något annat än rösta på den enda kandidaten.

Tack och lov fanns det sansade personer som drev fram att man kunde avstå.

L = diktaturfasoner?

Jag har nyss pratat med min gamla sossepappa, sosse från långt ut på vänsterkanten för att vara sosse (på nivån stödröstat på vpk på sin tid, och inte haft några som helst problem med de små brokiga vänsterkantspartierna utan mer sett dem som uppfriskande inspirationskällor), heltidspolitiker under stor del av sin yrkesverksamma tid.

Han uttrycker sig lite som en politiker, dvs ganska milda kraftuttryck (så att det inte blir löpsedlar ideligen), och detta till trots sa han ganska ordagrant att "det är ofattbart beklämmande och sorgligt att ett så gammalt parti bara suddar ut sin stolta liberala historia".

Jag känner nog att jag helst inte vill att moderater stödröstar på L, ändå, för jag vill helst inte att sd är det största borgerliga partiet. (Det kan de bli ändå, men om det kan undvikas ser jag helst det. Moderaterna har haft mer anständiga partiledare än den nuvarande, det kan bli så igen.)

 

[Smoothi]

Jag är lite förundrad över att media inte reagerat på upplägget av stämman. Det är som rakt kopierat från vilken diktatur som helst.
Vi väljer partiledare. Det finns bara en kandidat och ingen möjlighet att göra något annat än rösta på den enda kandidaten.

Tack och lov fanns det sansade personer som drev fram att man kunde avstå.

L = diktaturfasoner?

Man hade ju Cecilia Rönn men hon ville ju inte efter att ha tänkt efter lite. Men av alla som gnällde o tjafsade på mötet inte en enda ville ju ställas mot SM. Då ska man heller inte klaga utan då får dom helt sonika skylla sig själva.

Sen var det ju en enda riktig liberal, en av det gamla gardet, som utrycke sig beklämande ang hur gnällspikarna skötte sig på mötet. Bara makt var intressant, inget om rättvisa och följa stadgarna. Det vara bara ett enda tjuv o rackare spel för att skjuta fram mötet. Men heder åt ordföranden för mötet. Vilket tålamod han hade och bra att han avstyrde alla försök för att skjuta mötet i sank. Men hoppas nu att vi får behålla lådvinerna

 

[Monimaker]

Idag tror jag att jag ska blanda mig en drink och tacka mig själv för att jag lämnade KD där för cirka tio år sedan. Det märktes rätt snabbt att det skulle barka åt helvete med våran då nya partiledare.

Det blir att rösta rött (eller grönt om ett mirakel sker) i valet.

 

[Thaliaste]

Kan även tillägga apropå detta att SD är ett väldigt tydligt symptom på att inte heller övriga partier eller civilsamhället tagit tag i problemet med rasism i tillräckligt hög grad än. Så man har visserligen ett antirasistiskt arbete, men det är så att säga i sin linda. Det har inte kommit särskilt långt än i Sverige.

Visst är SD ett parti med rasistisk politik som förnekar både sin och andras rasism och det är klart att det är djupt problematiskt i sig när ett sådant parti får makt, särskilt när det kommer från en antidemokratisk ideologi, men att Sverige som helhet inte har kommit längre i att konfrontera både sin historia och nutid eller utvecklat sitt antirasistiska arbete på ett effektivt sätt är också en anledning till att SD kunnat växa sig stora.

Skulle SD försvinna imorgon skulle ju Sverige fortfarande ha sina problem med rasism och ett nytt parti (eller ett gammalt parti) hade kunnat ta deras plats och bedriva den rasistiska politik som SD nått framgångar med. Det är väl delvis det som händer också med både Tidöpartierna och S, att man anammar deras retorik och problembeskrivning istället för att stå fast i en antirasistisk övertygelse.

Jag tycker även att det är djupt problematiskt att man från vänsterhåll så starkt försökt skjuta över problemet med rasism till att det skulle vara ett högerfenom. Risken är då att man inte i tid lyckas stävja de förflyttningar som sker även inom de egna leden, samt att man får mycket svårt att ta itu med det när det är ett faktum, eftersom man hela tiden hävdat att "sånt finns inte hos oss, det är de där andra".

Rasism och nationalism kan kombineras med både höger- och vänsterpolitik.

När S nu lägger om sin politik och eventuellt kommer att locka tillbaka en del av de väljare som tidigare bytt till SD, så blir nog en del glada över tillskottet. Om S bildar en minoritetsregering och tar stöd av SD, så är det inte så roligt längre och då kommer även vänstersidan att få sin beskärda del av interna konflikter.

Rasismen kan verkligen nästla sig på alla håll, om vi inte brett och över blocken motverkar den.

 

[Mkb]

Jag tycker även att det är djupt problematiskt att man från vänsterhåll så starkt försökt skjuta över problemet med rasism till att det skulle vara ett högerfenom. Risken är då att man inte i tid lyckas stävja de förflyttningar som sker även inom de egna leden, samt att man får mycket svårt att ta itu med det när det är ett faktum, eftersom man hela tiden hävdat att "sånt finns inte hos oss, det är de där andra".

Rasism och nationalism kan kombineras med både höger- och vänsterpolitik.

När S nu lägger om sin politik och eventuellt kommer att locka tillbaka en del av de väljare som tidigare bytt till SD, så blir nog en del glada över tillskottet. Om S bildar en minoritetsregering och tar stöd av SD, så är det inte så roligt längre och då kommer även vänstersidan att få sin beskärda del av interna konflikter.

Rasismen kan verkligen nästla sig på alla håll, om vi inte brett och över blocken motverkar den.

Ja och det är inte enbart den direkta rasismen som är problemet.

Det är även ointresset eller oförmågan att bekämpa den.

Alla har sina ideologiska ställningstaganden, verksamheter har sina policydokument och så vidare, det är ganska lätt att fördöma rasism i teorin, men hur beredda är man att agera därefter? Både i politiken och i resten av samhället. Passiviteten inför att faktiskt montera ned diskrimineringen i samhället, det uppenbarligen väldigt stora steget från att säga att man har den där goda värderingen om alla människors lika värde till att faktiskt prioritera frågan i praktiken, är också ett problem.

Har ett konkret exempel från en situation när jag pluggade en kurs vid ett universitet. En av de andra studenterna beskrev en återkommande händelse på campus som diskriminerande. Hen tog upp detta under lektionstid så att alla inklusive läraren hörde. Beskrev sig vilja gå vidare med detta till en ansvarig på skolan, undrade om någon skulle kunna följa med som stöd. Alla liksom smälte in i väggarna och möblerna. Väntade mig att läraren antingen skulle ställa upp själv eller som allra minst hänvisa till någon annan anställd på skolan som kunde följa med vid sådana här händelser. Förväntade mig kanske någon form av rutin, en plan eller en beredskap. Men nej, jag var den enda som erbjöd mig. Om inte jag hade varit där, hade hen behövt göra det själv då? Hade det ens blivit av? Jag tror inte att alla närvarande var rasistiskt lagda och universitetet hade självklart någon princip nedskriven någonstans om att inte tolerera diskriminering på campus, men oförmågan eller ointresset att agera provocerade mig ordentligt faktiskt.

Liknande tror jag är ett ganska vanligt hinder på alla plan i samhället. Det räcker liksom inte att konstatera att rasism är dåligt eller att säga orden jo det är en viktig fråga, man måste ha en konkret plan och man måste sedan tillämpa den planen. Man måste göra verkliga förändringar i många delar av samhället. Hur stoppar man diskrimineringen på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, i rättsväsendet, i skolan, i politiken? Där är det många partier ( i princip alla) som har suttit på arslet en längre tid, även efter att det blev omodernt att vara rasist.

 

[Smoothi]

Ännu mer sänkt skatt på bensin o diesel kommet snart . Amanda L rasade i gårdagens Aktuellt när Jimmie körde över henne fullständigt . Hon stod där o grimaserade och hade inget att komma med. Totalt nollad. Så frågar programledaren hur vänstersidans regerings alternativ ser ut. Inget svar på det från Amanda för dom har ju inget