Jag är inte sjuk, ätstörd, behöver vård hjälp, psykolog, dietister osv osv.
Hur motiverar man sig att röra på sig? Jag får ont i fötterna av att gå. Jag kan inte simma pga tidigare frusna skuldror, jag vågar inte cykla pga min balans, det skulle bara sluta med katastrof för mig och andra stackars bilister. Jag avskyr verkligen att gå till gym. Jag har köpt träningsband, hantlar och liknande men de används inte så ofta och till slut ligger de där och samlar damm. Jag kan inte ha tex en träningscykel hemma pga utrymme.
Vad fasiken gör jag?
Jag är inte sjuk, ätstörd, behöver vård hjälp, psykolog, dietister osv osv.
Det jag märker är att jag har pippi på extrapriser, jag köper mycket sällan något som inte är på extrapris. Jag är ensam och orkar inte laga mat varje dag, och jag har inte rum i frysen att göra storkok, mer än jag redan har. Jag är psykiskt oförmögen att slänga mat. Att fokusera på att lära sig att slänga mat känns inte så nyttigt.
Jag är inte sjuk, ätstörd, behöver vård hjälp, psykolog, dietister osv osv.
Jag lurar mig själv att det blir billigare när det är extrapris men det blir ofta dyrare eftersom jag inte hinner äta upp allt innan det blir dåligt, vilket i längden egentligen gör det dyrare.
Jag är inte sjuk, ätstörd, behöver vård hjälp, psykolog, dietister osv osv.
Jag behöver olika nya infallsvinklar på vad jag kan göra för att röra på mig. Med de begränsningar jag har. Det enda jag verkligen tänker är möjligt är hemma gym eller riktigt gym. Jag har sagt att jag ska gå till en av de två gym som ligger inom ca 150 meters avstånd, så jag inte ens behöver duscha utan kan gå hem. Det har jag sagt i mer än två år. Men jag avskyr verkligen gym. Det är omöjligt, för mig, att hitta motivationen att gymma hemma.
Jag är inte sjuk, ätstörd, behöver vård hjälp, psykolog, dietister osv osv.
Mina värden vad gäller min diabetes är enligt läkarbesök i torsdags perfekta och jag kan fortsätta leva som jag är utan några problem.
Jag är inte sjuk, ätstörd, behöver vård hjälp, psykolog, dietister osv osv.
Min galghumor går uppenbarligen inte fram i skrift. Jag skojar om att den enda silverliningen i att vara sjuk är att man, tillfälligt, går ner i vikt. Inte att det är ett redskap för att gå ner i vikt.
Jag är inte sjuk, ätstörd, behöver vård hjälp, psykolog, dietister osv osv.
Jag behöver ligga på ca 1000-1200 kcal om dagen för att gå ner ca ett halvt kilo i månaden. Ett mycket rimligt mål. För att få till ett högre kaloriintag krävs det motion i någon form. Även om det sägs att kost är 80% och motion 20%.
Jag är inte sjuk, ätstörd, behöver vård hjälp, psykolog, dietister osv osv.
Jag funderar på hur jag kan lägga in motion och att röra på mig i min vardag, så det inte blir något stort och jobbigt som jag går och tänker på och till slut inte kommer iväg och gör det och därför mår psykiskt dåligt.
Jag är inte sjuk, ätstörd, behöver vård hjälp, psykolog, dietister osv osv.
PS. Har jag nämnt att jag är inte sjuk, ätstörd, behöver vård hjälp, psykolog, dietister osv osv?
PPS. Jag vet att alla bara bryr sig, det är om omsorg, att man blir orolig. Men jag lovar, ingen behövever vara orolig, ha omsorg eller ens bry sig.
PPPS. Vad jag behöver är stöd och uppmuntran.
PPPPS Jag är inte sjuk, ätstörd, behöver vård hjälp, psykolog, dietister osv osv.
PPPPPS Om jag inte vore i riskzonen för att inte vara sjuk, ätstörd, behöver vård hjälp, psykolog, dietister osv osv. Så skulle jag bli det av några inlägg och användare här.