Tonårsproblem

Status
Stängd för vidare inlägg.

Welsh

Trådstartare
Detta är en tråd som vänder sig ENDAST för de som har barn TACK!

Min äldsta dotter är 9 år och född i tonårstrotsen. Hon kan vara en riktig pest. Riktiga tonårsfsoner sen tidig ålder. Har ni några bra förslag hur man ska få bukt på dessa?
* Vi skulle till stallet och då det var -10 så ville jag att hon skulle vara varmt klädd för jag vet att hon annars börjar bli en pest däruppe. MEN hon ville ha sina skolkläder på sig vilket (ny jacka) jag inte lät henne ha. Förklarade varför, allergiska skolkamrater och onödigt att tvätt jackan som dessutom inte skulle hinna torka till skolan. Det slutade med att jag satte på henne en overall, fy så hemskt! Ja jag kan förstå att det känns barnsligt för henne men endå. Väl i stallet så vägrar hon gå ut ur bilen utan sitte roch tjurar. Till slut så får vi henne att mocka åt sin häst (hela bädden ryker :crazy: ) Ja här kan jag förstå henne lite att behöva visa sig i skämmiga kläder, MEN vi var ensamma i stallet.
* Ber henne hjälpa till hemma och hon flyger i luften och skriker att hon aldrig mer ska fira jul för att hon måste torka av bordet i köket.
* Hon vägrar att städa sitt rum och när man till sist blir vansinnig och hotar med svart sopsäck så hivar hon ner allt från sitt golv i denna sopsäck......
*I vår familj så hjälps vi åt med att rensa tvätten. Dvs vi tar vår egen tvätt och lägger i egen garderob efter att jag vikt ihop den i högar. Då brukar vår lilla ängel ta sin hög och slänga på golvet i sitt rum och när man ber henne att pocka in den så blir det samma visa. Kläderna flyger omkring och hamnar överallt medan hon skriker om att hon inte vill ha kläder.......

Redan som liten 1 åring har jag tydliga bilder i minnet hur hon vägrar att sätta på sig strumpor och stövlar. Hon gick hellre ut barfota i snön......
Hett humör och envis som synden samt i mitt tycke lat. Nu har min man samma humör så de flyger ihop ganska ofta så det slutar att jag går imellan och platslägger dem i varsin del av huset.
Inget hjälper, vi har pratat med henne, låtit henne vara hotat henne ja jag måste erkänna att jag tagit henne i örat när hon börjat slänga dyrbara saker omkring sig så att någon kan bli skadad :crazy: .
Vi har alltid låtit tjejerna välja kläder själva både när vi handlar och inför skolan. Har funderat på om vi låtit henne bli så här eller om hon bara är så här av sig själv. Hon har alltid varit så här som sagt redan som liten.
Vägrar att äta om hon måste hjälpa till med dukning eller så.
Om det bara hände någon gång men det är dagligen hon får utbrott. I skolan så är hon en av de duktigare eleverna och fröknarna säjer att hon alltid är glad. Hur kan hon hinna bli glad på 5 min promenad från huet till skolan när hon är som en citron när hon går från oss. När vi pratar med henne så säjer hon att allt är som det ska vara och att inget är fel och jag måste faktiskt säja att jag tror henne.
Därimellan är hon jättego och kommer hon och vill hjälpa till med tex matlagning så får hon gärna det. MEN allt som är tråkigt vill hon inte. Helst vill hon plocka russinet ur kakan och sedan ligga och se på tv i vår säng.
Så är det någon som vill köpa en underbar snart 10 årig tonåring :smirk:
 
Sv: Tonårsproblem

De kan få ett paket erbjudande i så fall!
Din beskrivning passar exakt in på min 10-åriga dotter. I morse vakande jag avatt hon satt och skrek och skällde ut sin snart tvååriga syster att hon minsann skulle leta rätt på de saker hon tapat bort som var hennes...
När hon var liten och fick utbrott lyfte jag in henne på hennes rum för att hon skulle lugna ner sig, då kissade hon på sig med flit för då var man tvungen att ta ut henne därifrån, tvätta, byta kläder och sen var ju allt glömt....
 
Sv: Tonårsproblem

Skönt att höra att det finns fler likadana. Idag har hon redan hunnit flyga på sin 7 åriga syster för att hon tagit på sig hennes urväxta tröja(som hon själv lagt i högen för urväxta kläder). Nu däremot leker hon snällt med sin 2 åriga lillebror och är hans hund........
Ska snart presentera den roliga nyheten att vi ska städa i huset innför kvällens middag :crazy:
 
Sv: Tonårsproblem

Hon är iofs bara nio, men jag försöker alltid fråga mina tonåriga barn hur DE vill ha det. Och så får de berätta. Sen när de är klara så brukar jag fråga om de tycker att det är rättvist - för ofast går det ut på att det är synd om dem och de får ta en vuxens ansvar men inte får en vuxens fördelar (!) - nör jag sen berättar vad JAG och min sambo gör så inser de att deras ansvar är en bråkdel.

Fast mina barn är bäst ! och det är sällan vi bråkar om sånt faktiskt. Men jag tror att det kan vara bra att de får säga som de vill ha det.....det blir absurt även för en 9-åring att hon skall få stöka hur mycket som helst och du skall städa...
 
Sv: Tonårsproblem

Jag skall citera en mycket klok lärare som min överintelligenta och besvärliga son hade i skolan.
Denna lärare såg den stora potentialen i pojken men också den stora faran med honom.

Hon sade:"Vädja till intellektet och få honom att förstå att dåligt uppförande i slutänden förstör för honom själv. Få honom att se vinsten i att uppföra sig bra."

Så det var bara att noga förklara hur dåligt det blir för henne själv om hon inte beter sig som folk.
Vill man inte äta - jaha då får man väl vara hungrig då tills att man plockat av disken.
Ingen unge dör av svält på ett par dagar.
Och så får man fortsätta så.

Ful overall, det är ju vad de flesta hästproffs har på sig i stallet om vintern.
Och så jag då.
Och jag ser inget barnsligt i det, en vuxen med scooteroverall för att inte frysa.

Min son fuller strax 10 nu, och har med "Frökens Kur" blivit en mycket trevlig pojke.
Och har därmed kunnat flytta in i en 4de klass i stället för att gå i 3an där han hör hemma.
Nu kommer hans intelligens mera till sin rätt, men det skulle ju inte fungerat om han inte hade uppfört sig som folk.
 
Sv: Tonårsproblem

Precis så här är min 14 åriga grabb. Kanske lika i tiden med hur dom skall vara, men det är så frustrerande. Inget passar, allt man säger och gör är skit. Han vill BARA sitta framför datorn, och Tv en hela dagarna och bli uppassad. Vilket jag totalt vägrar till.

Förstår att dom har det enormt jobbigt i denna ålder då dom varken är barn eller vuxna, men som förälder orkar man ju inte hur mkt som helst. Lider med dig att du har det på en så ung dotter. Har inget till hjälp hur du skall göra tyvärr.
 
Sv: Tonårsproblem

Har försökt men när hon bara skriker så lyssnar hon inte. Åkt i säng utan mat är ofta mer regel än undantag........
Jag har också en ful overall i stallet. Älskar den :love: men den har förstås inte blommor på sig :smirk: .
Ja du har ju hört lite tidigare, om hur stor T pappa och jag har bråkat. Skicka dig ett mail då......
 
Sv: Tonårsproblem

Det gäller att hitta den "ömma tån", vad som faktiskt gör ont när man drar in.
Och man skall dra in det när ungen är lugn och kommunicerbar.

Ex. "Jag kan inte ge dig det här/göra det här för dig, för pengarna/min energi gick åt när du bråkade igår."

Med denna damen så är det kelt klart inte mat som kan påverka.
Vad har du som kan påverka?
Man måste också stålsätta sig något alldeles gräsligt för att själv överleva "kuren".
Men om man ser till att noga komma ihåg att man ju faktiskt gör det för barnet och familjens skull, så går det bra.
 
Sv: Tonårsproblem

Jag provar svara fast jag "bara" är lärare och inte har egna barn.... Det är väl ett gott tecken att hon uppför sig i skolan? Jag har nog haft en elev i varje klass där föräldrarna ser ut som frågetecken när man säger att deras barn uppför sig och alltid är glada/trevliga och hjälpsamma... Tror att det handlar om att uppfostran finns där :) och nog vet de hur man uppför sig BORTA (vilket jag ser som ett sundhetstecken) men någonstans måste man protestera/texta gränser och det gör man på dom som man vet alltid står kvar och älskar en oavsett vad - ens familj.

Ett knep som jag har med elever som inte vill/ids/ uppför sig illa är att precis som Inte Ung:s fröken prata med dom berätta exakt vad DOM själva nu väljer. Ex en kille arbetar inte på lektionen (vi har kommit överens med föräldrarana att det som inte görs i skolan ska hem). Istället för att gorma bli elak och ägna massor av energi - berättar jag kort vad HAN själv nu väljer 1. att inte göra något på lektionen innebär att han nu har valt att detta arbete ska göras hemma för göras ska det. Detta berättas ALLTID i vanlig samtalston och är mera av ett konstaterande - protester möts med, ja men det är faktsikt ditt val, du har själv valt att...


Javan
 
Sv: Tonårsproblem

Är det säkert att du inte har fått min dotter hem till dig?

Jag tror faktiskt att det har med åldern att göra, en av mina kompisar har en lika gammal dotter och hon upplever samma sak hemma hos sig.
 
Sv: Tonårsproblem

Tjejer ÄR pestigare, det är jag helt övertygad om. Jag har en artonårig variant av din nioåring hon har haft samma usla beteende sen hon kom in i sexårstrotsen.
Pojkarna bråkar mer rakt på talar om vad som är fel och surar inte på samma vis.
Min dotter har inte blivit ropad efter när det är mat, men det funkade inte eftersom hon hellre svälte sig än gav sig och hennes blodsockernivå sjönk tillslut strax nedanför fotknölarna och hon blev på ännu värre humör, så den metoden sprack där har vi bråkat dagligen och gör än idag.
Att inte ta rätt på sina grejor och kläder innebär att man hittar ett berg av blandade prylar på golvet i sitt rum och den bara växer, tillslut blir det svårt att hitta rena kläder i presentabelt skick. Det har funkat rätt bra på de två äldsta men den yngste vet jag inte om det kommer att funka på....
 
Sv: Tonårsproblem

Usch ja detta berg som blir på golvet. Ts blodsocker brukar också hamna i fotknölarna så det gäller att få i henne något för att inte bråken ska bli värre.
Kan berätta om 3 olika tävlingar dottern var på.
nr 1 lite mat i magen, kom 3a, vägrade ta emot rosett och pris från domaren.......
nr 2 mat i magen, vägrar att först rida sin ponny på kvaliten. Efter telehot från mig (satt i sekreteriatet) så red hon, pappa hade dessutom sagt åt ungen att le och inte säja emot domaren :crazy: viket hon mycket väl kunnat gjort. Med ett klistrat leende red hon och gjorde vad hon skulle, fick mkt beröm från oss :)
nr 3 vi stoppade i henne massor av mat hela dagen och hon tävlade 2 klasser + visade ponny på utställning på eget intivativ och var faktiskt glad hela dagen trots att hon "bara" kom 2a i sina klasser......

Nr 1 blev jag vansinnig och gick in i prisutdelningen och drog ut min dotter + häst som fick gå därifrån och ta hand om ponnyn för att sedan gå och be domaren om ursäkt.
Jag är nog ganska hård som mamma, gör nog mycket lika med barnen som med hundarna och maken. JAG ÄR alfa i familjen och jag skulle gladligen gått på valpkurs med barnen om jag kunnat. Hundarna är mkt mer lätta att uppfostra än vad barn är :crazy:
 
Sv: Tonårsproblem

break_a_leg skrev:
Är det säkert att du inte har fått min dotter hem till dig?

Jag tror faktiskt att det har med åldern att göra, en av mina kompisar har en lika gammal dotter och hon upplever samma sak hemma hos sig.

Skulle ha kunnat hålla med många här...

Har en likadan här hemma (snart 13). Började när hon var mycket liten. Vägrade gå ur pulkan och in, 2 år men stor för sin ålder. Jag släpar in henne i hallen men har ursvårt att överhuvud taget hålla i henne då hon vrider sig som en kålmask och gallskriker rakt ut. Kommer in i hallen där jag släpper ner henne, hon skriker och ålar tills hon somnar... Då känner man sig som en oerhört dålig förälder... :(

Så har det fortsatt... Pappa kan hon oftast "linda runt sitt finger" hade honom som favorit när hon var liten, hon hade t.o.m hans snusdosa som snuttefilt... När vi skulle lämna bort henne var vi tvugna att skicka med snusdosor... Nu då även pappa börjar tröttna och säga ifrån är hon mycket orolig som person och tycker att ingen förstår henne. De enda gångerna vi "riktigt" kan prata är när hon är sjuk och vi sitter på sängkanten hon och jag.

Just nu är hon mest förbannad på oss att vi begär att hon skall äta hemma, inte hos kompisar, då vi har märkt att hon äter mycket dåligt, luktade t.o.m aceton ur munnen! Vi är INTE viktfixerade här i familjen och försöker att prata om vikten av att äta. Hon är mycket lång för sin ålder, men är just nu lycklig att EN kille i klassen har växt om henne... Redan när hon gick i en 0-1-2-3:a (hon gick i 0:an) var hon så lång så att hon fick stå i bakre raden... Kommentaren kommer ständigt: Vad lååång du är! Vi försöker ständigt ha svar på att det är bra... men det var inte så lätt då hon var liten och ville ha blommiga klänningar och det bara fanns "tuffa" kläder.

Att vi som föräldrar är jobbiga och nördiga, hon skäms ständigt över oss, är något som jag ser som naturligt. Men dessa ständiga konflikter!!! Skall ha sina besparingar, åka bort dit någon bryr sig osv. :(

Vi har alltid krävt nolltolerans av "fula" ord i familjen, men häromveckan kallade hon pappa för "bögdjävel" oerhört grovt då vi annars har det mycket lugnt på den fronten. En ev. ursäkt för detta väntar vi på än... Men livet måste ju gå vidare, hur gör man då? :confused: Vi har ju flera barn... Har försökt koppla in skolsköterska och lärare, men som någon innan skrev "hon är ju jätteduktig och trevlig i skolan".

Förlåt att det blev så mycket... men det är ju något oerhört jobbigt man försöker leva med i vardagen, känns skönt att ventilera med andra (även om ni inte orkar läsa hela... ;) )

Känns "bättre" då man inser att man inte är ensam ... :)
 
Sv: Tonårsproblem

Idag har det varit en lugn dag men det kan bero på att vi satt oss ner och pratad om det som inträffade i Asien. Tillsammans såg vi på en del bilder, tittade på filmer på internet hur vågen kommer. Efter det tog hon sina småbröder i knät och såg på Bolibompa. Ibland är det bra att bryta av med något annat. I detta fall något så hemskt att det är svårt att ta in. Kände att det var läge att prata om det nu. Det är svårt för dem att undgå att se eller höra något :cry:
 
Sv: Tonårsproblem

Antagligen försöker min "dot" slå ifrån sig alltihop... Hon ställde frågan till mig: -Varför skall du se det här hela tiden? Önskar nog att jag kunde få prata med henne istället... Tycker det är sunt att ni samlat familjen och talat om det hela. Tyvärr är det ju inte så lätt om inte barnen själva "bjuder in" oss vuxna att tala om det. Trodde ett tag att det var det hon gjorde med sin kommentar, men det var det inte.

Möjligen/troligtvis är det ett sätt att "slå ifrån sig" att "slippa orka" för okänslig är hon inte trots att det ibland verkar som om hon är mycket hård.

Återigen, skönt att ni kan samlas och tala om viktiga saker!
 
Sv: Tonårsproblem

Du är inte ensam iaf. Jag tycker det är jobbigare med stora barn i huset än med små. Vuxentid kan man ju dessutom glömma då barnen inte precis lägger sig kl 20 längre.
"alla andra får" är en vanlig replik och barnen tycks tro att man a)är gjord av pengar och b)kan lägga precis alla dessa pengar på just det barnets hobby (ett av våra barn vill ha 3000 kr/mån till en hobby, och vi har 5 barn vilket skulle innebära 15 000 kr/mån enbart till barnens hobbyer, kläder/mat etc är ej medräknat alltså). Eftersom jag är så knäpp så jag vill vara rättvis och inte bekosta denna hobby, eftersom det då innebär stor orättvisa mellan syskonen, så fattar jag givetvis i-n-g-e-n-t-i-n-g!!
 
Sv: Tonårsproblem

Då så får man lära barnen att räkna pluss och minus.

Visa budgeten som familjen har, för det är ju barnet som inte har fattat någonting.
Och en familjebudget, det MÅSTE man kunna göra sedan då man blir vuxen.
Annars så blir man ju en mycket pank vuxen.
 
Sv: Tonårsproblem

Jag måste fråga: Vilken hobby är det som det går åt 3000 kronor per månad till? :eek:
 
Sv: Tonårsproblem

Inte_Ung skrev:
Då så får man lära barnen att räkna pluss och minus.

Visa budgeten som familjen har, för det är ju barnet som inte har fattat någonting.
Och en familjebudget, det MÅSTE man kunna göra sedan då man blir vuxen.
Annars så blir man ju en mycket pank vuxen.
Haha, jo 15-åringen har en lösning på hur hans hobby ska finansieras. Han ska ha barnbidraget själv. Fråga mig inte hur man ska ha råd med en hobby för 3000 kr OCH kläder/skor, om man har 950 kr att tillgå. Jag försökte stillsamt fråga hur vi ska kunna lägga 15 000 kr/mån enbart på barnens hobbyer (ska de vuxna ha varsin så dyr hobby så landar vi alltså på 21 000 kr per månad enbart för hobbyer). Men den ekvationen skulle alltså lösas genom att han själv får barnbidraget. Det motiverade mig till att INTE ge barnbidraget :angel:
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Eller åtminstone topp 5 En historia om ett monster på en ö i skärgården. Han ser ut som du och jag, som en vanlig person, men skenet...
Svar
0
· Visningar
933
Senast: miumiu
·
Katthälsa Hej Jag provar att fråga här. Snälla inga påhopp, jag är här för att be om tips o råd. Jag gör det bästa jag kan för mina katter efter...
Svar
18
· Visningar
3 352
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
7 798
Senast: lundsbo
·
  • Artikel
Dagbok Huset jag köpte hade inte använts som permanentbostad på de senaste “60+-ish” åren, och hade även stått helt lämnat åt sitt öde under...
2
Svar
26
· Visningar
6 304
Senast: Calmiche
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp