Sv: Trodde min lilla Elmo skulle dö 
Hela dagen (28/7) har varit hemskt jobbig, men helvetet började sedan på natten. Jag var helt förstörd och kunde inte hålla tårarna borta, min lilla Elmo var så dålig så jag trodde han höll på att dö. Ringde Carina, hon kom över med en såndär propp man sköljer ur med i öronen, med den försökte vi få Elmo att dricka, vi tvingade i honom lite vatten med socker i, men hans huvud bara hängde och han orkade inte öppna ögonen.
Den natten var vi uppe med honom till klockan fyra, det är en av de gånger i mitt liv som jag gråtit som mest, jag grinade hela natten och trodde att nu är det slut! Vi bestämde oss för att åka sex på morgonen ner till kliniken. Det gjorde vi, 2 timmars sömn och sedan for vi. Jag grinade hela vägen dit, Elmo var riktigt sjuk och jag trodde faktiskt han skulle dö.
När vi väl var på kliniken (29/7) grinade jag så mycket att Martin fick tala om vad som hänt. Vi röntgade honom genast. De såg inget. De gav honom kontrast (ett medel som ska fara genom tarmarna) På så vis kunde vi se från bild till bild hur det medlet rörde sig genom hela tarmarna för att se om det var stopp någonstans, var det stopp i tarmen var vi tvungen att operera. Han fick ligga med dropp nästan hela dagen i min famn. Han var helt färdig och jag hade världens migrän och tårarna bara rann, min lilla Elmo som jag så länge väntat på och som är så liten och oskyldig låg nu här halv död. Martin kunde heller inte hålla tårarna borta. På en av de första bilderna såg veterinären att han hade ovanligt mycket gas i magen (som tygtet orsakat) det var alldeles för mycket gas för en sådan liten valp, tarmarna var dubbelt så stora än vad de skulle vara.
- Inte undra på att eran valp är så slö. Sa hon.
Han fick någon medicin under dagen som skulle balansera upp tarmfloran. Elmo gnydde och ville bara vara hos mig. Han ville absolut inte vara hos någon annan.
Vi väntade och väntade, hoppas på att det inte skulle vara förstoppning, efter varje bild såg vi hur kontrastet hade passerat allt längre i tarmen.
Från 8 på morgonen till halv fem på eftermiddagen var vi där med Elmo, vi kanske röntga honom 7-8 gånger under hela dagen. Vi hann aldrig se om han hade någon förstoppning, det var en liten liten liten bit kvar i tarmen som kontrastet inte hade hunnit fram till, men dom stängde fem och trodde inte vi skulle hinna se något. Men veterinären trodde att att risken var minimal att han skulle ha förstoppning. Han fick ha kanylen kvar i tassen ifall vi var tvungen att åka dit nästa dag. Jag fick ID mat som skulle vara bra för magen som han ska äta i några dagar nu. En te sked i timmen för att han inte skulle börja spy ut. Så fick han med sig lite medicin. Gud vad han sover, han kan heller inte riktigt ligga stilla, det gör väl så ont i magen. Igår var vi alla tre helt utmattade och låg på soffan, eller ja Elmo låg på mitt huvud och sov (som vanligt!) Jag såg verkligen ut som ett vrak!!
Idag är han piggare och bättre men helt slut! Just nu ligger han i soffan och sover, piper lite då och då. Men jag tror inte vi behöver åka in idag med honom igen, hoppas bara han bajsar, nu var det väldigt länge sedan. Jag är fortfarande orolig men jag ska vara stark för Elmos skull. Han verkar så beroende och fäst vid just mig att jag är vid hans sida hela tiden.
Ja så ligger det till
Man fick börja med att åka till veterinären och vara där hela dagen när man får hem sin lilla valp, hemskt tråkigt.
Nu får vi hålla tummarna för lilla Elmo, han verkar vara en kämpe stark hund i alla fall.
Linda
