Ultraljud som slutar med chock

[Elric]

Jag och min fru var på ultraljud för ett par dagar sedan.
Vi trodde att allt var bra och att vi skulle gå därifrån med foton på vår lilla nya familjemedlem.
I stället slutar det med att vi får veta att det är något fel på vår lilla "ärta" Det togs fostervattenprov som vi får svar på nu i början av nästa vecka. Livet är verkligen orättvist!!
Det är iallafall tur att vi har varandra och detta gör säkert att vi blir starkare tillsammans.
Är det fler här som har råkat ut för tråkigheter?
Hur gör ni för att orka leva vidare?
Vågar vi försöka igen?

/ Nanne

 

[Mysgrisen]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

Det var verkligen inte kul att höra.
Jag har själv inte varit med om något sådant. Men livet _är_ verkligen orättvist, det vet jag...

Jag tycker inte att ni redan ska fundera i banor som om ni ska våga försöka igen. Vänta och se vad som är fel. Om risken för att liknande kommer att ske igen. För om du frågar mig nu så skulle jag svara: Ja, ni vågar försöka igen.

Hur ni ska göra för att orka leva vidare kan jag inte svara på. Man orkar, så är det bara. Jag lever med min sorg en gång i månaden (och däremellan också) och man orkar. Men det är jobbigt...

*styrkekramar*

 

[Snurrfian]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

Sa de säkert att det är något fel eller vill de kolla för säkerhets skull? Och vad är isådana fall felet? Det kan var ett ryggmärgsbrock, visserligen ganska allvarligt men det innebär "bara" att det förbereder för operation, ibland redan på fostret.
Försök ta det lugnt (jag vet det är en klyscha) och vänta på nästa provsvar och diskutera med läkaren vad man ska göra osv. Man orkar så oändligt mycket mer än man tror! Styrke kramar till er och ta hand om varandra! Det farligaste är om ni sörjer var för sig istället för ihop!

 

[smulis27]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

Oj, så omtumlande!

Det är nog varje blivande förälders oro. Inget jag kan säga kan trösta dig, men välkommen att prata av dig när det behövs.

Kramar till er!

 

[Elric]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

Det verkade inte alls bra tyvärr....
Jag kollade med en god vän till familjen som är läkare och enl. honom så är det troligtvis en infektion.
Min fru hade en fästing i somras det kan vara en anledning till att detta skett.
Enligt läkarna på sös så är det knappast någon chans att barnet överlever.
Det är tungt men vi stöttar varandra och vi har stöd från vänner och familj.
Det kanske låter hemskt att vi redan tänker på att försöka igen men det är ett sätt för oss att orka bära denna börda.
Självklart är det bra att det togs fostervattenprov så att vi ev kan få ett svar på varför detta skett.
Vi har en jbbig tid framför oss men vi kämpar på och tänker inte ge upp så lätt!!
Det är skönt att man kan skriva av sig lite här bland er förstående och kloka människor på buke. Tack för att ni finns och bryr er.

/ Nanne

 

[Mysgrisen]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

Jag menade inte att det låter hemskt att ni vill försöka igen. Jag var mer rädd för att ni _inte_ skulle våga försöka. Det jag trodde att du menade i första inlägget var att ni ev inte skulle våga försöka. Är du med? Som jag skrev i första inlägget så tycker jag att ni ska göra det.
*styrkekramar*

 

[Elric]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

Jag förstår vad du menade men det kanske låter hemskt för vissa att man redan tänker på att gå vidare och planera för nästa.
Som sagt var så är det ett sätt för oss att blicka framåt och försöka vara starka.
Är det andra här som varit med om hemskheter så dela gärna med er av era erfarenheter. Ni som inte har varit med om något sådant får också gärna dela med er av era tankar.

/ Nanne

 

[Tokmaja]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

usch då hemskt.
Men jag tycker att det låter BRA att ni blickar framåt och är beredda på att försöka igen bara det här är "avklarat", om det går så illa.
Tyvärr är ju inte alla graviditeter lyckade, men på ett sätt skulle jag ändå vara glad att få reda på det såpass "tidigt" och inte få reda på det efter 9 månader vid förlossningen eller att det händer något under förlossningen...

Lycka till i alla fall!!

 

[Merrimon]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

Min svägerska och svåger var med om detsamma. De fick veta att barnet troligen inte hade någon hjärna och att det bästa var att avsluta graviditeten. Detta var en fredag. De berättade det tråkiga för de äldre barne, grät och sörjde och väntade på fostervattenprovsvaret. Som visade att allt var bra!! Då kom ångesten över: Tänk om det är något som provet inte kan se??? De fick bara några dagar på sig att bestämma om de skulle avbryta gravidteten, säkert de värsta dagarna i deras gemensamma liv.

Iallafall så bestämde de sig för att låta barnet finnas kvar och naturen ha sin gång. Om de fick en helt perfekt, normal liten flicka!!

Med det här vill jag bara visa på att det faktiskt kan visa fel vid UL och att ni kanske kan finna en liten strimma av hopp.

Skulle det värsta vara sant, så vill jag bara säja: Minns lyckan när ni fick veta att ni skulle bli föräldrar, minns glädjen över att någon fanns därinne. Denna någon är föralltid ert första barn som ni har rätt att sörja hur länge ni vill och glädjas över på det sätt som passar er. Det finns känslor som föralltid kommer att stanna hos er, kring just detta barn och de är viktiga och sanna.

Visst vågar man försöka igen även om det tar lite tid. Kanske vill man få bekräftat med ett tidigt ultraljud att allt verkar PK, så har jag gjort sen jag drabbadts av 3 missfall.
Jag har tre friska barn, trots alla tråkigheter. De är det finaste jag har och jag är så stolt över dem alla tre. Men minnet av de som aldrig fick bli färdiga finns också kvar, som en liten egen plats i mitt hjärta...

Skickar kramar till dig och din fru/sambo

Monika

 

[Elric]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

Tack för allt stöd!! Det kändes bra att läsa om ett lyckligt slut på en graviditet. (som såg ut som om den skulle sluta illa)
Vi vågar inte tro att denna kommer gå bra.
Vi får se vad läkaren säger nästa vecka men det känns som en evighet tills dess.
Jag håller med om att det är bättre att få reda på sådant här i början än i slutet.
Min svägerska råkade ut för det bara några dagar innan hon skulle föda.
Det visade sig att barnet hade dött i magen och hon var tvungen att genomgå en förlossning för att föda fram det döda barnet. Det måste vara mycket värre än detta!
Det viktigaste just nu är att jag och frun har varandra och att vi finns här för varandra.

/ Nanne

 

[Lejonflickan]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

Vi hoppas allihop att svaret nästa vecka blir att det visst inte är något fel på barnet - naturligtvis!

SKulle det värsta ha skett, så är det klart att ni ska försöka igen...

Har inte råkat ut för såna här hemska besked, men däremot varit mycket orolig när blödningar inträtt under grav. Inget farligt, men förstår både oron, och känner igen att man går i försvarsställning och förbereder sej på det värsta. Man vill hellre bli positivt överraskad...

 

[zilla]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

Jag han aldrig till UL.jag fick missfall i vecka 13 .Jag undrar så klart vad felet var.Men kärleken till barnet gjorde att vi försökte en gång till -resultat en välskapt flicka.
Sorgen finns alltid att hon kunde haft ett syskon men på nått sått lever man vidare.Det är inte lätt .Men det låter hemskt kanske ,men hellre missfall alt abort en ett barn som måste kämpa med ett fel i början av sitt liv.
Jag hoppas det slutar lyckligt för er."kram"

 

[Bubbla]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

Har inte fått så omtumlande besked men det behövs ju ganska lite för att man ska få hela sin tillvaro på ända när det gäller ett blivande barn...
Min första sa de var 20% för liten på ultraljudet, och flyttade fram förlossningsdatum en månad, när jag fick värkar runt det urspungliga datumet var det ju med blandade känslor men hon var precis normalstor när hon föddes.
Min andra tyckte de att magen var för stor och började prata om förlossningsdiabetes och för mycket fostervatten m.m, han var också helt normal när han föddes.
Min tredje hade konstiga hjärtljud, fick göra extra ultraljud och mäta kurvor m.m. föddes också helt normal.
Summa summarum av detta är att de är ganska bra på att skrämma upp en på ultraljudet, plus att jag upplevt dem som ganska nonchalanta. Det behövs som sagt inte mycket i detta känsliga stadie av ens liv för att det ska kännas som om hela livet rasar ihop.
Hoppas att det inte är så allvarligt som ni tror och i andra hand att ni försöker igen!
Kram!

 

[Miran]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

Ni verkar ju kunna ty er till varandra för tröst i svåra situationer, du och din fru/sambo. Den kärleken och närheten ni har ska ni vara VÄLDIGT rädda om. Det är så lätt att tappa bort varandra när livet är tungt.

En väldigt närstående släkting har varit med om samma sak som ni. Barnet de väntade visade sig ha någon sorts konstig, ärftlig kromosomrubbning som gjorde att läkarna visste att det inte skulle kunna överleva.

Det var väldigt, väldigt svårt för dem och deras lilla tös som redan väntade otåligt på sin lillasyster.

Trots riskerna - det var ju ärftligt, om än väldigt ovanligt - så vågade de försöka en gång till. Och nu har storasyster fått sin lillasyster, ett år senare än vad det var tänkt, men ändå. Helt frisk liten tös, osannolikt söt.

Det var jobbigt och oroligt för dem hela graviditeten förstås, men det gick. Just för att de stöttade och hjälpte varandra.

 

[heineken]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

Tårarna rinner när jag läser ditt inlägg...
Jag och min sambo var med om precis samma sak i februari, så jag vet precis hur ni känner det. Vi var i vecka 21 och skulle på ultraljud, men det var något fel, så vi blev skickade till uppsala, och där gjorde dom ett modelkaksprov. (Jag hade för lite fostervatten).
Sedan fick vi veta att våran lilla Jamie inte skulle klara sig, så jag födde honom exakt en vecka efter att vi var på ultraljudet.

Om ni vill prata eller har några frågor på praktiska saker eller vad som helst, så skicka ett pm, så skickar jag mina nummer. Det är skönt att prata av sig. Det jag tyckte var jobbigast efteråt var att ingen kunde sätta sig in i situationen. Jag skickar både dig och din fru en Bamsekram och tänker på er.....

 

[Elric]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

Vi har fortfarande inte fått svar från sös och väntar oroligt.
Tack för allt stöd och tack heineken för att vi får höra av oss till dig.

/ Nanne

 

[Elric]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

Tänkte bara upptdatera lite.
Tyvärr var fostret så pass sjukt att det ej skulle klara sig. (Det var något kromosomfel ej downs syndrom utan något annat som heter turners)
Vi bestämde oss för att genomgå en abort. Eftersom vi var i v 17 så blev det som en förlossning. Det var fruktansvärt jobbigt och det tog ca 17 tim innan allt var klart.
Vi har bestämt oss för att försöka igen så snart vi kan/får.
Det som hände oss var en riktig otur som inte hade med oss att göra. Inget hade kunnnat förhindra detta.
Nu ska vi ta hand om varandra jag och min fru och se framåt hur tfft det än är.
Vill än en gång tacka för allt stöd här på buke!!

/ Nanne

 

[mandalaki]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

Stackars, stackars er, så chockartat!

Men vad klok du är som inser att det är precis som det är: otur. Det har inget med er att göra och ni kan försöka igen, när ni gått vidare från det här.

Stor och varm hälsning till dig och din fru!

 

[Silverkedjan]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

Tänkte bara upptdatera lite.
Tyvärr var fostret så pass sjukt att det ej skulle klara sig. (Det var något kromosomfel ej downs syndrom utan något annat som heter turners)
/ Nanne

Turners syndrom i sig behöver inte betyda att fostret inte är "friskt", det finns många flickor som lever med den kromosomuppsättningen XO dvs bara en X-kromosom (hälften har delar av den andra X-kromosomen eller en mosaikuppsättning som gör att de har en X-komosom i en del celler och två i andra, dessa har ofta mindre tydliga symtom) och inte vet att det är något "fel" på dem förrän de upptäcker att de är sterila.

Men de kan ibland ha allvarliga missbildningar på hjärta, lungvener, kroppspulsåder eller njurar. Var det något sådant som upptäcktes vid ultraljudet?

Vad bra att ni tagit till er att det bara var "otur" Turners syndrom beror inte på ärftlighet eller att mamman är gammal som en del andra kromosomrubbningar kan göra. Och chansen är mikroskopisk att ni ska drabbas av något liknande igen.

Ni vet ju att ni kan bli gravida tillsammans och även om det som hänt varit jättejobbigt kan det på sikt ändå ge er något. När ni får drömbebisen hade det ju inte blivit just DEN om inte detta hade hänt...

Och man får sig en tankeställare när man ser hur flyktigt ett liv om än aldrig så litet kan vara. Det där att man ska uppskatta själva livet mer är ofta en ovärderlig erfarenhet man får med sig efter en sådan här kris.

Ta hand om varann, sörj färdigt och lycka till i framtiden

Tim

 

[Jillybean]

Sv: Ultraljud som slutar med chock

*massa kramar till er bada*

Jag fick missfall i v. 14 med min andra graviditet. Tva ar senare fick jag en flicka till. Nar mina barn nu ser ett stjarnskott sager de bada att det ar deras lillasyster/lillebror som sager hej at dem.

Det kommer att ga bra nasta gang, det maste ni bada tro pa.