Vab

[Mabuse]

Ni som har barn i dagisåldern, hur mycket vabbar ni i snitt? Hur gör ni för att hinna med ert jobb om ni jobbar heltid?

Började fundera på saken lite efter att ha sett en kollega på närmare håll, hon har två normalfriska barn i dagisålder, tror de är kanske 3 och 5 år gamla. De senaste åren har hon väl vabbat halva arbetstiden ungefär, och då delar ändå hon och pappan på vabbandet enligt vad hon säger. Utslaget över ett år verkar barnen alltså vara sjuka betydligt mer än de är friska. De dagar barnen är friska är hon på jobbet 9-15:30 ungefär, sen måste barnen hämtas från dagis. Hon jobbar självklart inte kvällar och helger, eftersom den tiden är barnens. Resultatet blir att hon är fruktansvärt stressad när hon är på jobbet, äter lunch framför datorn, pratar inte med nån och närmast springer genom korridorerna för att försöka hinna.

Och naturligtvis blir kollegorna lidande - jobbet måste ju göras, så jag som inte har barn tar igen hennes del av arbetet på kvällar och helger.

Det är ju en sak, men jag funderar på om det är så det är att ha små barn? Hur fixar man ett heltidsjobb samtidigt i så fall, när man i snitt kan jobba 15-20 timmar i veckan?

 

[Björk]

Sv: Vab

De dagar barnen är friska är hon på jobbet 9-15:30 ungefär, sen måste barnen hämtas från dagis. ----------------

Det är ju en sak, men jag funderar på om det är så det är att ha små barn? Hur fixar man ett heltidsjobb samtidigt i så fall, när man i snitt kan jobba 15-20 timmar i veckan?

Jag bara funderar; är din kollega verkligen heltidsarbetande nu då? För annars måste ju hennes minuskonto på flexen vara gigantiskt om hon bara jobbar 9-15.30 varje dag?

Hon har inte gått ner i arbetstid till 75% eller så?

Jag kan tyvärr inte svara på din sista fråga ännu. Det lär visa sig i höst hur det funkar (men troligen går jag ner i arbetstid i viss omfattning).

Just nu är jag dock halvtid föräldraledig och ingen vikarie finns den tid jag inte är här. Det är helt enkelt så att jag gör inte mer än halva mitt jobb, med chefens godkännande. Det innebär att vi/jag inte kan åta oss vissa uppdrag/förfrågningar; att servicen och tillgängligheten på våra/mina tjänster är mindre under denna period.

 

[prusiluskan]

Sv: Vab

Det beror såklart på om man har turen att ha friska barn, eller om man som din kollega råkar ut för barn som ofta är sjuka.
Det är ett ständigt pusslande - och det är oerhört stressande när barnen är sjuka och man får stanna hemma.

Jag kan tänka mig att kollegan ständigt dras med dåligt samvete - mot barnen ifall de lämnas till dagis trots att de är hängiga, och mot jobbet för att hon inte kan vara på plats alla dagar.

Jag har hittills haft turen att ha relativt friska barn. Har inte behövt vara hemma särskilt mycket - men däremot finns det andra "barn-grejer" som tar tid och som ska hinnas med. Har man inte hämtning så är det bvc-besök, tandläkartider eller annat. Och även om man delar på allt så blir det många timmar som man ständigt ska försöka hinna jobba igen.

 

[prusiluskan]

Sv: Vab

Tänkte bara tillägga att 15-20 timmars jobb knappast borde vara tillåtet om hon får lön för 40 timmar? Eller jobbar hon hemifrån eller har ett gigantiskt komp-berg som hon plockar från? Annars är det ju en ledningsfråga - om företaget betalar henne för 40 timmar och hon bara dyker upp 20 i bästa fall låter ju lite skevt...

 

[Mabuse]

Sv: Vab

Det blir ju inte mer än så när hon är hemma och vabbar 2-3 dagar i veckan, och är på jobbet 6-7 timmar de dagar hon är här.

Hon jobbar inte hemifrån, för barnens skull.

Nåt kompberg finns inte heller, det har ju varit så här sen barnen föddes för fem år sen.

Det är klart det är tillåtet, man får väl vabba så mycket man vill?

 

[Björk]

Sv: Vab

Det blir ju inte mer än så när hon är hemma och vabbar 2-3 dagar i veckan, och är på jobbet 6-7 timmar de dagar hon är här.

Hon jobbar inte hemifrån, för barnens skull.

Nåt kompberg finns inte heller, det har ju varit så här sen barnen föddes för fem år sen.

Det är klart det är tillåtet, man får väl vabba så mycket man vill?

Jo, vabba kan man ju göra; när barnen är sjuka. Och då får man ersättning från FK och timmarna ska dras från lönen.

Men om hon bara jobbar 6-7 timmar de dagar hon ÄR på jobbet så går hon ju "back" 1-2 timmar de dagarna. Och sånt ersätter ju inte FK (eller ag). Det är det jag undrar över: hon jobbar ju inte heltid ens de dagar hon INTE vabbar. Hon måste ju ta ut de timmarna på något sätt via flex eller komp?!

jag säger som Prusliluskan: om hon får betalt för dessa 1-2 timmar utan att vara på jobbet så är det ledningen/chefen som bör ta tag i problemet.

 

[Mabuse]

Sv: Vab

Jag bara funderar; är din kollega verkligen heltidsarbetande nu då? För annars måste ju hennes minuskonto på flexen vara gigantiskt om hon bara jobbar 9-15.30 varje dag?

Hon har inte gått ner i arbetstid till 75% eller så?

Jag kan tyvärr inte svara på din sista fråga ännu. Det lär visa sig i höst hur det funkar (men troligen går jag ner i arbetstid i viss omfattning).

Just nu är jag dock halvtid föräldraledig och ingen vikarie finns den tid jag inte är här. Det är helt enkelt så att jag gör inte mer än halva mitt jobb, med chefens godkännande. Det innebär att vi/jag inte kan åta oss vissa uppdrag/förfrågningar; att servicen och tillgängligheten på våra/mina tjänster är mindre under denna period.

Nej, hon jobbar heltid. Vi har fria arbetstider, så man mäter inte tiden folk är här. Det är också helt ok att jobba hemifrån om man vill det. Eftersom vi jobbat rätt mycket tillsammans på sistone så vet jag dock att hon inte jobbar hemifrån.

 

[Mabuse]

Sv: Vab

Jo, vabba kan man ju göra; när barnen är sjuka. Och då får man ersättning från FK och timmarna ska dras från lönen.

Men om hon bara jobbar 6-7 timmar de dagar hon ÄR på jobbet så går hon ju "back" 1-2 timmar de dagarna. Och sånt ersätter ju inte FK (eller ag). Det är det jag undrar över: hon jobbar ju inte heltid ens de dagar hon INTE vabbar. Hon måste ju ta ut de timmarna på något sätt via flex eller komp?!

jag säger som Prusliluskan: om hon får betalt för dessa 1-2 timmar utan att vara på jobbet så är det ledningen/chefen som bör ta tag i problemet.

Som sagt: fria arbetstider.

Jag funderar mest på hur sjutton man själv ska kunna ha barn och sköta sitt jobb med den utgångspunkten. Jag skulle inte vilja ha det som hon: ständigt sätta kollegor i skiten för att man själv ska vara hemma, aldrig ha tid att äta lunch, aldrig kunna ta en kopp kaffe, utan bara springa till jobbet, stressa som en idiot och springa därifrån för att ta hand om barnen. Dessutom bygger det hela ju på att man har kollegor som kan ta bollarna istället - hade jag också barn så kunde ju inte jag låta dem vara ensamma kvällar och helger för att kollegan ska ta hand om sina.

 

[Björk]

Sv: Vab

Nej, hon jobbar heltid. Vi har fria arbetstider, så man mäter inte tiden folk är här. Det är också helt ok att jobba hemifrån om man vill det. Eftersom vi jobbat rätt mycket tillsammans på sistone så vet jag dock att hon inte jobbar hemifrån.

Aha, kunde väl misstänka att det var något sådant.

Att ha "fria tider" borde ju ändå innebära att man ändå följer arbetstiderna som gäller. Om man ska jobba 8 h/dag så är det ju det man ska jobba.

Om ag har så fria arbetstider att någon kan smita undan 1-2 timmar per dag (vilket hon ju gör de dagar hon jobbar) så tycker jag det är dags att ta tag i detta från ledningshåll. Och det kanske också görs/kommer att göras? Det måste ju ändå vara någon mer än du som ser att hon inte hinner med jobbet?

 

[Mabuse]

Sv: Vab

Ja, men vem kan klaga på att någon tar hand om sina barn? Barnen måste ju få gå före jobbet, det tror jag ingen vågar klaga på.

 

[Mabuse]

Sv: Vab

Det beror såklart på om man har turen att ha friska barn, eller om man som din kollega råkar ut för barn som ofta är sjuka.
Det är ett ständigt pusslande - och det är oerhört stressande när barnen är sjuka och man får stanna hemma.

Jag kan tänka mig att kollegan ständigt dras med dåligt samvete - mot barnen ifall de lämnas till dagis trots att de är hängiga, och mot jobbet för att hon inte kan vara på plats alla dagar.

Jag har hittills haft turen att ha relativt friska barn. Har inte behövt vara hemma särskilt mycket - men däremot finns det andra "barn-grejer" som tar tid och som ska hinnas med. Har man inte hämtning så är det bvc-besök, tandläkartider eller annat. Och även om man delar på allt så blir det många timmar som man ständigt ska försöka hinna jobba igen.

Men försöker du jobba igen dem? Kan du inte bara strunta i dem?

 

[Björk]

Sv: Vab

Som sagt: fria arbetstider.

Jag funderar mest på hur sjutton man själv ska kunna ha barn och sköta sitt jobb med den utgångspunkten. Jag skulle inte vilja ha det som hon: ständigt sätta kollegor i skiten för att man själv ska vara hemma, aldrig ha tid att äta lunch, aldrig kunna ta en kopp kaffe, utan bara springa till jobbet, stressa som en idiot och springa därifrån för att ta hand om barnen. Dessutom bygger det hela ju på att man har kollegor som kan ta bollarna istället - hade jag också barn så kunde ju inte jag låta dem vara ensamma kvällar och helger för att kollegan ska ta hand om sina.

Tja, man får antingen välja att gå ner i arbetstid (som man har laglig rätt att göra tills barnet blir 8 år) eller välja att låta barnen vara längre på dagis än till 15.30. Ärligt talat låter det som din kollega funnit ett ytterst enkelt sätt att gå ner till 75% med bibehållen 100% lön...

Eller så får man välja ett annat jobb.

Att jobba över kvällar och helger kan väl funka bra emellanåt, men själv skulle jag inte vilja göra det regelbundet.

 

[Björk]

Sv: Vab

Ja, men vem kan klaga på att någon tar hand om sina barn? Barnen måste ju få gå före jobbet, det tror jag ingen vågar klaga på.

Nja, nog tycker jag arbetsgivaren BÖR klaga när någon väljer att ta hand om sina barn på betald arbetstid?

Var ska gränsen gå? Om hon börjar jobba 9-12 och sen "måste hem för barnens skull" - skulle det också vara helt okej?

 

[Mabuse]

Sv: Vab

Nja, nog tycker jag arbetsgivaren BÖR klaga när någon väljer att ta hand om sina barn på betald arbetstid?

Var ska gränsen gå? Om hon börjar jobba 9-12 och sen "måste hem för barnens skull" - skulle det också vara helt okej?

Jag antar det, vem kan klaga på någon för att de tar hand om sina barn? Barnen måste ju självklart gå före allt.

 

[Mabuse]

Sv: Vab

Tja, man får antingen välja att gå ner i arbetstid (som man har laglig rätt att göra tills barnet blir 8 år) eller välja att låta barnen vara längre på dagis än till 15.30. Ärligt talat låter det som din kollega funnit ett ytterst enkelt sätt att gå ner till 75% med bibehållen 100% lön...

Eller så får man välja ett annat jobb.

Att jobba över kvällar och helger kan väl funka bra emellanåt, men själv skulle jag inte vilja göra det regelbundet.

Jag vill ju inte heller göra det, men jag blir ju så illa tvungen. Jag har ju inga barn, så jag har ju inget att skylla på. Måste jobbet bli gjort så måste det, då får det ta kvällar och helger.

Men ärligt talat så kan jag förstå att folk inte vill anställa småbarnsföräldrar. Om du har 40 timmars jobb som ska göras, och betalar för det (är ganska säker på att kollegan inte vabbar rent formellt, alltså hon är hemma för vård av sjukt barn, men det torde vara med lön), men sen får nån som bara är där 15-20 timmar per vecka, så måste du ju ha andra anställda som kompenserar det på sin fritid för att det ska gå ihop.

 

[Petruska]

Sv: Vab

Ni som har barn i dagisåldern, hur mycket vabbar ni i snitt? Hur gör ni för att hinna med ert jobb om ni jobbar heltid?

Vabbar hon i formell mening? Dvs anmäler frånvaro till jobbet och sen tar ut ersättning från FK?

Då har hon ju "i princip" ingen skyldighet att ta igen det missade arbetet. På en "normal" arbetsplats hade det kunnat fungera, tex genom att man sätter in vikarie eller de får klara sig en man kort (tex på ett dagis). Vissa jobb kan man ju inte jobba ifatt.

På vår typ av arbetsplats fungerar det inte och man förväntas i regel prioritera jobbet betydligt högre än hon verkar göra.

Jag tog inte ut en enda dag vab under min unges plus extraungens småbarnstid (de sammanföll i tid). Detta kan förklaras i extremt friska barn (jag har bra behövt tvinga i dem en penicillinkur var på hela tiden), arbetsformer som dina samt jämställda relationer och kärleksfulla far- och morföräldrar. Alltså, jag har varit hemma kanske fem dagar sammanlagt med sjuka barn under hela min karriär som förälder, och då jobbat ifatt det nattetid(pluggade en del av de åren iofs), liksom vid annan frånvaro, typ Lucia på dagis.

Vad säger man på ditt jobb om den här personen? Har du talat med någon form av överordnad om saken? Jag fattar om du inte vill skriva ut personens befattning, men man undrar ju ändå. Vissa befattningshavare verkar ju vara omöjliga att säga upp hur illa de än sköter sig.

Alltså: jag tycker att hon har fel. Barn kan mycket väl vara mer än så på dagis, man måste jobba heltid om man har heltidslön. Plus att man undrar var fadern är? Hon lär ju nu sina barn genom sitt eget exempel att man inte behöver göra sin plikt på arbetet - en tveksam lärdom, må jag säga.

Sen fattar jag inte varför hon inte kan jobba på kvällen när barnen sover? Jag satte mig ner kl 21 med dator och kaffe och jobbade två, tre timmar när jag hade småbarn, för att få mitt fulla dagsverke gjort. Lämnas barnen så pass sent att hon är på jobbet kl 9, lär hon ju inte behöva gå upp särskilt svintidigt på morgonen, beroende på restider dock.

Om hon är hemma så mycket kan inte hennes barn beskrivas som normalfriska, som jag ser det. Snarare verkar ju vårdbidrag i någon form vara aktuellt, typ.

Jag blir arg på din kollega!

 

[cirkus]

Sv: Vab

Mina barn var nog ovanligt friska. Jag var väldigt lite borta från jobbet med de två första - tog ju all VAB själv eftersom jag var ensamstående - jag kan inte säga hur mycket det var men inte särskilt mycket. Då jobbade jag som utbildare på ett företag, vilket gjorde att om jag var tvungen att vara borta när jag hade kurs fick ngn annan hoppa in om jag inte kunde fixa så att mina föräldrar eller ngn annan kunde ara med barnen.

 

[cirkus]

Sv: Vab

jag håller med !

Det är inte rätt att kollegan skall ha heltidsbetalt och bara jobba 75 % och nån annan får ta jobbet.


Mina barn var på dagis 8-17 när jag höll mina kurser och när jag inte gjorde det så gick de litet kortare dagar och jag förberedde kurserna hemma när de hade somnat.

 

[cirkus]

Sv: Vab

Men hur i helsefyr kan hon Vabba 2-3 dagar i veckan och hon och pappan delar lika. Det betyder ju att barnen ALDRIG är friska ?

 

[Mabuse]

Sv: Vab

Vabbar hon i formell mening? Dvs anmäler frånvaro till jobbet och sen tar ut ersättning från FK?

Jag vet inte säkert, men det skulle förvåna mig mycket ifall hon gör det. Min gissning är att hon är hemma med lön.

Då har hon ju "i princip" ingen skyldighet att ta igen det missade arbetet. På en "normal" arbetsplats hade det kunnat fungera, tex genom att man sätter in vikarie eller de får klara sig en man kort (tex på ett dagis). Vissa jobb kan man ju inte jobba ifatt.

På vår typ av arbetsplats fungerar det inte och man förväntas i regel prioritera jobbet betydligt högre än hon verkar göra.

Nej, det som retar mig är att jag kör skiten ur mig för att kompensera, varenda gång vi har en deadline (jag skojar inte, fyra gånger av fyra möjliga) så blir hennes barn sjuka, och så får jag slita livet ur mig för att vi ska få ihop det.

Jag tog inte ut en enda dag vab under min unges plus extraungens småbarnstid (de sammanföll i tid). Detta kan förklaras i extremt friska barn (jag har bra behövt tvinga i dem en penicillinkur var på hela tiden), arbetsformer som dina samt jämställda relationer och kärleksfulla far- och morföräldrar. Alltså, jag har varit hemma kanske fem dagar sammanlagt med sjuka barn under hela min karriär som förälder, och då jobbat ifatt det nattetid(pluggade en del av de åren iofs), liksom vid annan frånvaro, typ Lucia på dagis.

Vad säger man på ditt jobb om den här personen? Har du talat med någon form av överordnad om saken? Jag fattar om du inte vill skriva ut personens befattning, men man undrar ju ändå. Vissa befattningshavare verkar ju vara omöjliga att säga upp hur illa de än sköter sig.

Nej, det vore omöjligt. Då vore jag ju en dålig och gnällig kollega - och hjärtlös dessutom, vem kan väl klandra en mor för att hon tar hand om sina barn?

Alltså: jag tycker att hon har fel. Barn kan mycket väl vara mer än så på dagis, man måste jobba heltid om man har heltidslön. Plus att man undrar var fadern är? Hon lär ju nu sina barn genom sitt eget exempel att man inte behöver göra sin plikt på arbetet - en tveksam lärdom, må jag säga.

Enligt henne delar de lika på vabbandet. Om det stämmer är barnen sjuka fyra dagar av fem, och har så varit i två-tre år.

Sen fattar jag inte varför hon inte kan jobba på kvällen när barnen sover? Jag satte mig ner kl 21 med dator och kaffe och jobbade två, tre timmar när jag hade småbarn, för att få mitt fulla dagsverke gjort. Lämnas barnen så pass sent att hon är på jobbet kl 9, lär hon ju inte behöva gå upp särskilt svintidigt på morgonen, beroende på restider dock.

Restiderna är korta, hon har väl kanske 30 minuter från port till port (kort med stockholmsmått i alla fall). När hon är hemma vill hon prioritera barn och familj, inte jobba. Och så är hon ingen kvällsmänniska.

Om hon är hemma så mycket kan inte hennes barn beskrivas som normalfriska, som jag ser det. Snarare verkar ju vårdbidrag i någon form vara aktuellt, typ.

Jag blir arg på din kollega!

Det blir jag också, faktiskt. Det jag framförallt retar mig på är att jag inte heller orkar hur mycket som helst. Jag har nu jobbat tre veckor i sträck, varje helg, nästan varje kväll fram till 24, delvis för att täcka upp för henne. Nu är det vi skulle göra klart, och jag märker att jag är jättetrött. Nu har jag viktiga saker som jag själv borde göra, med deadlines som är viktiga, men jag kan bara inte. Det är bara gröt i huvudet, och jag skulle behöva en ledig helg för återhämtning, vilket det tyvärr inte finns tid till