För att svara på ursprungsfrågan, "vad är din syn på otrohet" så tycker jag generellt att svaret kan skilja sig väldigt mycket beroende på vem man är tillsammans med, vilken ålder man är i och vilken livsstil man har just då.
Jag har aldrig gjort upp något "avtal" angående exklusivitet eller öppet förhållande.
Jag har nog mer tagit för givet att är man tillsammans så ingår det att man är trogen.
Generellt sett tycker jag att det är svårt att moralisera och vara generell. Varje relation är unik, tycker jag.
Sen har jag haft flera relationer där vi bara träffades för sex, alltså kk och då har jag inte brytt mig om att bara ha en i taget. Antar att det kallas för ett öppet förhållande, men att jag (vi) inte definierat det.
När jag var yngre (före 30 och ner) var jag generellt sett ganska stökig på den punkten. Jag var otrogen, ja ett par gånger.

Många gånger!

Idag, om jag skulle ha någon vid sidan om, så skulle jag ska sköta det lite snyggt, dvs inte ha någon affär med någon man jobbar med eller vars tjej är ens kompis eller arbetskamrat och inte heller ens tjejkompis killkompis som min kompis är hemligt kär i.
Alla dom sakerna lyckades jag pricka in under min "vilda" ungdom.

Ofta flera punkter med en och samma kille, dvs min arbetskamrat som var tillsammans med min vännina som också jobbade på samma jobb osv, osv.

Klamydia fick jag också och min dåvarande sambo med för den delen.

Det var svårt att snacka bort den biten, liksom. Så åtminstone en otrohet visste han om, men jag vet inte om han misstänkte fler.
Det är inget jag är stolt över idag. Tvärtom skäms jag ganska mycket för att jag gjorde som jag gjorde.

Killen var schysst, han älskade mig och han var fantastisk i sängen.

Han förtjänade bättre helt enkelt.
När det gäller min nuvarande sambo så har jag varit trogen sedan vi träffades för ca 15 år sedan.
Jag har inte känt något behov av att träffa andra men skulle jag göra det skulle jag faktiskt inte tveka en sekund.
Jag får ingen bekräftelse överhuvudtaget av min sambo (ja, jag ska lämna honom) så en sexig älskare skulle verkligen sitta fint.
Tyvärr är jag inte så bekväm med min kropp efter två barn och rätt mycket övervikt.
Sen är jag för trött och för deppig, men jag tror att skulle jag träffa någon enbart för sex så skulle jag bli en mycket gladare person.

Jag vet inte hur man gör heller nu för tiden. Var hittar man män om man bara vill ligga?
Jag är inte intresserad av en ny relation överhuvud taget.

Helt ärligt så överväger jag starkt att om jag någon gång skulle bli ihop med någon ny person så skulle jag starkt överväga att träffa en kvinna. Kan man göra så?
Jag har aldrig testat och inte direkt känt någon attraktion åt det hållet, men jag tänker, varför inte.