Vi har två hundar i familjen.
En äldre stövartik som är rent ut sagt knepig i huvudet. Hon kan utan förvarning dyka på hanhunden som är yngre. Lite reptillik. Skälelr som en idiot när det kommer folk och har en gång bitit en person så blodvite uppstod. Efter den händelsen får hon inte hälsa på folk längre, undantaget släkt och ev gäster som stannar flera dar. Hon har blivit värre med åren och går ej heller ihop med andra hundar än hannen. Löper oregelbundet och lång tid så jag tror hon har nåt hormonfel helt enkelt. Dessutom är hon inavlad, far och morfar är samma hund om jag inte minns fel.
Spetsen som är några år yngre har med tiden tagit efter tikens beteende men är nu 100ggr värre. Om man möter folk på promenad så skäller tiken till en gång kanske och tittar noga medans spetsen går upp i varv nåt otroligt och man får ingen kontakt med honom. Idag ex bar jag ut honom i nackskinnet efter att han naffsat efter en kompis som kom på besök. Som vanligt förpassade jag tiken till eget rum men lät spetsen vara kvar. Höll i honom när han nosade på kompisen och när det verkade lugnt släppte jag och nån sekund efteråt så biter han. Både jag och kompisen blev överraskade.
Han funkar dock bra med andra hundar. Ett tag trodde jag att han gick i gång på tikens beteende men i somras var han likadan när han var med mina föräldrar till sommarstugan och tiken var kvar hemma.
Min teori är att han tagit efter tiken och nu blivit etter värre är hon nånsin varit. Båda är dock helt "normala" när det gäller familjen.
Just nu vill jag bara sätta en kula i pannan på båda och börja på ny kula med den där jämten jag vill ha. För nån ny hund vill jag inte skaffa förän det här är fixat på det ena el andra viset. Dock har jag en blödig mor och en far som tycker att spetsen faktiskt börjat visa framfötterna när det gäller jakten.
Nån som har nåt tips, om inte annat på hur jag får morsan att fatta att en spruta hos vet inte vore helt fel?
En äldre stövartik som är rent ut sagt knepig i huvudet. Hon kan utan förvarning dyka på hanhunden som är yngre. Lite reptillik. Skälelr som en idiot när det kommer folk och har en gång bitit en person så blodvite uppstod. Efter den händelsen får hon inte hälsa på folk längre, undantaget släkt och ev gäster som stannar flera dar. Hon har blivit värre med åren och går ej heller ihop med andra hundar än hannen. Löper oregelbundet och lång tid så jag tror hon har nåt hormonfel helt enkelt. Dessutom är hon inavlad, far och morfar är samma hund om jag inte minns fel.
Spetsen som är några år yngre har med tiden tagit efter tikens beteende men är nu 100ggr värre. Om man möter folk på promenad så skäller tiken till en gång kanske och tittar noga medans spetsen går upp i varv nåt otroligt och man får ingen kontakt med honom. Idag ex bar jag ut honom i nackskinnet efter att han naffsat efter en kompis som kom på besök. Som vanligt förpassade jag tiken till eget rum men lät spetsen vara kvar. Höll i honom när han nosade på kompisen och när det verkade lugnt släppte jag och nån sekund efteråt så biter han. Både jag och kompisen blev överraskade.
Han funkar dock bra med andra hundar. Ett tag trodde jag att han gick i gång på tikens beteende men i somras var han likadan när han var med mina föräldrar till sommarstugan och tiken var kvar hemma.
Min teori är att han tagit efter tiken och nu blivit etter värre är hon nånsin varit. Båda är dock helt "normala" när det gäller familjen.
Just nu vill jag bara sätta en kula i pannan på båda och börja på ny kula med den där jämten jag vill ha. För nån ny hund vill jag inte skaffa förän det här är fixat på det ena el andra viset. Dock har jag en blödig mor och en far som tycker att spetsen faktiskt börjat visa framfötterna när det gäller jakten.
Nån som har nåt tips, om inte annat på hur jag får morsan att fatta att en spruta hos vet inte vore helt fel?
