Vad har hänt med förmågan att uttrycka sig i skrift?

[mandalaki]

Vad störigt det är när man hakar upp sig redan i första meningen ... En annons på facebook börjar ”Vi söker 25 stycken kvinnor som lider utav inkontinens”

Stycken och utav låter allt väl yxigt.

 

[kökshäxan]

Imån typ.

"Imån" fick mig att tänka på "ijåns" eller "i jåns" som jag trodde var helt försvunnet men det finns faktiskt med i ordlistan. "I mån" och "i jåns" passar ganska bra ihop uttals- och betydelsemässigt tycker jag.

 

[MiaMia]

Vad störigt det är när man hakar upp sig redan i första meningen ... En annons på facebook börjar ”Vi söker 25 stycken kvinnor som lider utav inkontinens”

Stycken och utav låter allt väl yxigt.

Utav går väl inte ens där?
Visst är det så att alla utav går att byta till av (vilket i regel är det rekommenderade), men alla av går inte att byta till utav?

 

[Kirre]

Om man nu vill spara tid på att korta ner imorgon kan man ju dra till med img. Sparar vi en bokstav till och ännu mer tid.

Tycker också imon ser förfärligt ut btw.

På engelska förkortar jag gärna tomorrow till tmw i sms. Har åtminstone inte fått någon kommentar om att det är konstigt i det sammanhanget av engelskspråkiga mottagare.

 

[mandalaki]

Utav går väl inte ens där?
Visst är det så att alla utav går att byta till av (vilket i regel är det rekommenderade), men alla av går inte att byta till utav?

Nej precis. Jag kan inte regeln för det men jag ser hur användningen av utav blir vanligare och vanligare. Förstår inte varför.

 

[LenaH]

Vad störigt det är när man hakar upp sig redan i första meningen ... En annons på facebook börjar ”Vi söker 25 stycken kvinnor som lider utav inkontinens”

Stycken och utav låter allt väl yxigt.

Utav får jag exem utav!

 

[mandalaki]

Utav får jag exem utav!

Ja oxå!

 

[LenaH]

Ja oxå!

Jame!

 

[mandalaki]

Jame!

Juste!

 

[LenaH]

Just jame kör jag och några vänner till mig internt men annars har jag svårt för när också byts ut mot med.

 

[mandalaki]

Just jame kör jag och några vänner till mig internt men annars har jag svårt för när också byts ut mot med.

Jag med är nog talspråkligt, tror jag? Skulle använda det i skrift vardagligt men inte i annan text.

 

[Emtherlia]

Nope, syftade inte på dig med juh och jue! Mer generellt, att förklaringen ”det sparar tid” ofta används som försvar för det fula chattspråket. Men juh och jue är ju en förlängning i stället för förkortning.

Säger du alltså imån?

Typ skulle vilja skriva något mellanting mellan o och å men svårt att förmedla vis text.

 

[em-pirre]

Jag får EXEM då svenskar skriver "jag har med ridit". Det kan väl ändå aldrig vara rätt? Åtminstone inte i finlandssvenskan. Här säger man aldrig med annat än i meningar som "äta med sked" eller "med dig". Aldrig "jag med" (där säger man "jag också")

 

[em-pirre]

Herregud jag förstår inte vad jag själv skrivit.

Med vänlig hälsning
Migränpatient

 

[mandalaki]

Typ skulle vilja skriva något mellanting mellan o och å men svårt att förmedla vis text.

För mig låter det isåfall som småländska eller halländska.

 

[kryddelydd]

Jag borde alltså ta mig i kragen och försöka låta bli imon för att inte föra vidare den traditionen, men det är svårt när jag har gjort det hela livet!

Men jag ska försöka, för jag tycker ändå det är viktigt. Ibland tycker jag dock det är okej att "bara" skriva så folk förstår utan att ha läst igenom texten 5 gånger innan (som nu, när jag vabbar med ett barn som sitter fast på mig)

Du måste vara väldigt ung om du kan ha skrivit "imon" i hela ditt liv.

Jag anstränger mig inte särskilt när jag skriver och skriver ändå väldigt sällan fel - både gällande satsbyggnad och stavning. Jag läser inte igenom flera gånger. Ibland ändrar jag när jag inser att det blir otydligt - eller när fingrarna halkat på tangentbordet.

 

[kryddelydd]

Jag får EXEM då svenskar skriver "jag har med ridit". Det kan väl ändå aldrig vara rätt? Åtminstone inte i finlandssvenskan. Här säger man aldrig med annat än i meningar som "äta med sked" eller "med dig". Aldrig "jag med" (där säger man "jag också")

"jag med" är ganska vanligt använt i talspråk och rätt acceptabelt.

"Jag har med ridit" är fel.
Man borde, i båda meningar och allra mest i den nedersta, välja "också".

 

[Görel]

För mig låter det isåfall som småländska eller halländska.

Det kanske är därför som jag som stockholmare inte fattat vad det skulle föreställa när bokstaven R saknas.

 

[mandalaki]

Det kanske är därför som jag som stockholmare inte fattat vad det skulle föreställa när bokstaven R saknas.

Svårt i Göteborg också. Här säger vi te morra.

 

[Emtherlia]

Du måste vara väldigt ung om du kan ha skrivit "imon" i hela ditt liv.

Jag anstränger mig inte särskilt när jag skriver och skriver ändå väldigt sällan fel - både gällande satsbyggnad och stavning. Jag läser inte igenom flera gånger. Ibland ändrar jag när jag inser att det blir otydligt - eller när fingrarna halkat på tangentbordet.

Jag är 30 år.

Vad bra att du aldrig behöver anstränga dig eller kolla igenom din text.