Har gjort dagens krafttag i stallet. Därefter höll jag på att börja grina när jag skulle byta om till hemmabyxorna igen (har omklädningsrum i stallet), för det gjorde helt vidrigt ont att lyfta ena benet från golvet trots att jag satt ner. Det slutade med att sambon fick trä på byxorna upp till knäna åt mig, för smärtan var så sjukt hög att jag inte lyckades lösa det själv.
Jag hade velat tömköra hästen med däck på släp för första gången idag, men det fanns inte på kartan. Hon fick bli kliad och klappad ute i hagen istället. Hade så gärna velat ha henne framför vagn så snart som möjligt, men i det här tempot lär det väl bli någon gång i vår
. Acceptera och gilla läget, som vc-psykologen försökt att lära mig. Just nu är jag mest sugen på att bara acceptera att jag är jävligt bitter över situationen just nu.
Jag hade velat tömköra hästen med däck på släp för första gången idag, men det fanns inte på kartan. Hon fick bli kliad och klappad ute i hagen istället. Hade så gärna velat ha henne framför vagn så snart som möjligt, men i det här tempot lär det väl bli någon gång i vår