Hon är världen myspelle, så hon sitter gärna i knä (och tuggar på mig) eller sover hos mig om hon är så pass lugn. Så generellt är det inte ett dugg obehagligt för henne med beröring! Däremot när hon väl är riktigt igång och leksugen, då hon skäller dvs, då vill hon absolut inte vara stilla och därav upptag upplockningar/tvångsgos som jobbigt för henne. Hon valpålar sig ur famnen (kastar sig ur) och attackerar med valpbit. Försöker måla upp situationen här så bra jag kan
Hon skäller alltså i situationer då hon vill få igång mig och leka, eller om hon inte förstår exakt vad jag vill (vilket såklart givetvis gör att jag backar i kraven och kriterierna så hon ska få lättare att lyckas).
Hon är absolut ingen valp att vara hård med. Säger jag till henne svarar hon upp med lite mer och högre skall, och blir alltså ännu mer frustrerad.
Hon skäller både när hon är pigg och övertrött! I de fall hon är övertrött brukar det gå väldigt fint att få henne att somna snabbt, så sömn är sällan ett problem.
Men om hon inte tycker det är obehagligt utan hon hellre vill leka så gör det väl inget att hålla henne tills hon är lugn?
Så det är när hon är pigg som skällandet är jobbigt och hon inte somnar? Varför inte bara gå ut en sväng då?
Ingen av mina egna eller mina uppfödda trädskällare har varit skälliga på "fritiden". Dvs hemma och trädskällare är inte skälligare än andra hundar om de uppfostras, så vad du far efter med "trädskällare" som synonymt med gaphundar på hemmaplan vet jag inte
Det lär sen bli en signal att det ska vara lugnt och hon lär somna eller bli lugn snabbare och snabbare.
Nej klart hon inte tycker det. Det är ju därför man tränar på det
Ute när ni går?
En sån valp hade jag VERKLIGEN gjort ryggsäcksövning/tvångsgosat med.Hon är världen myspelle, så hon sitter gärna i knä (och tuggar på mig) eller sover hos mig om hon är så pass lugn. Så generellt är det inte ett dugg obehagligt för henne med beröring! Däremot när hon väl är riktigt igång och leksugen, då hon skäller dvs, då vill hon absolut inte vara stilla och därav upptag upplockningar/tvångsgos som jobbigt för henne. Hon valpålar sig ur famnen (kastar sig ur) och attackerar med valpbit. Försöker måla upp situationen här så bra jag kan
Hon skäller alltså i situationer då hon vill få igång mig och leka, eller om hon inte förstår exakt vad jag vill (vilket såklart givetvis gör att jag backar i kraven och kriterierna så hon ska få lättare att lyckas).
Hon är absolut ingen valp att vara hård med. Säger jag till henne svarar hon upp med lite mer och högre skall, och blir alltså ännu mer frustrerad.
Hon skäller både när hon är pigg och övertrött! I de fall hon är övertrött brukar det gå väldigt fint att få henne att somna snabbt, så sömn är sällan ett problem.
Jättetråkigt att du mår dåligt, hoppas det löser sig för dig.
Tror absolut ingen är ute efter att trycka ner eller ge dig skit, men förstår helt känslan. Tar ofta paus från ställen av samma anledning.
Så oerhört cool med allt, skott och åska, piskor från skyddsträning, människor av alla dess former (även med konstiga hattar och prylar), olika miljöer. Det enda som jag upplever henne något osäker på är andra framfusiga hundar, absolut inte rädd, men osäker. Mycket har kommit efter det att hon blev jagad av en schäfer, men det går åt rätt håll! Hon är hittills allt jag någonsin önskat, iaf jäkligt nära att uppfylla det. Är redan SÅ nervös inför röntgen i början på nästa år, jisses 
Håll tummarna för att det blir en tik till mig!Jag med. Det där är typiskt beteende för många heeler. Dom vill få igång och gör det gärna med skall och det är oerhört snabbt självbelönande - åtminstone för min ras. Hålla fast i famnen för att lära varva ner tar dom inte skada av, men däremot lär dom sig att det inte hjälper att vråla för att få leka
