Min valp är likadan, hon kan egentligen det mesta men blir lätt distraherad. Går fint i kopplet, till hon får upp någon intressant vittring, då börjar hon dra igen. Kommer fint på inkallning, utom när hon sett något intressantare. Låter bli saker när jag säger "Nej!" om det inte är någon riktigt intressant grej. Och så vidare. Men det går över.

Ja precis så!
 
Servus är min första hund och jag känner mig periodvis ganska kass som hundägare. Jag satsar på att försöka lura min hjärna att det kommer bli bättre snart. Just nu försöker jag lura mig själv att han kommer vara färdigslynglad när han är 1 år. När vi kommer dit så kommer jag konstatera att han fortfarande är en slyngel men att han helt säkert kommer vara vuxen när han är 1,5 år. Och väl där så lägger jag på 6 månader till.

Jag känner verkligen igen mig i den känslan, det är så jobbigt att känna så. Vi får försöka komma ihåg att det faktiskt inte är sant.

Jag siktar in mig på 2,5 år redan nu tror jag. Bara snart 1 1/2 år kvar :p
 
Igor har nu blivit 10 månader. Har varit några omtumlande veckor med resa, flytt och löptik i hemmet, men han har hanterat det galant. Dock har jag tyckt att han är något kort och hämmad i sina frambensrörelser, och innan jul blev han återigen halt efter lösspring. Ringde vår klinik direkt och fick en tid samma dag. Vid detta besök hade han tydlig smärta i höger armbåge men röntgen visade fortfarande inget direkt avvikande. Är så tacksam över våra veterinärer som inte nöjer sig med att inte veta vad som är fel utan tycker att det är självklart att han ska utredas vidare. Vi fick remiss vidare till djursjukhus för att träffa ytterligare en ortopedspecialist samt göra en datortomografi.

Så igår var det dags... Fick träffa en väldigt kompetent veterinär som jag fick stort förtroende för. Igor blev halt vid böjprov av höger fram och visade litet obehag vid palpation av höger armbåge. Efter DT-undersökningen kan vi fastställa det vi varit oroliga för, Igor har FCP. :cry: Han har ett litet löst fragment i höger armbåge, samt lindriga förändringar i vänster armbåge. Veterinären vill att han opereras i höger armbåge snarast, så vi har fått en tid för artroskopi redan nästa måndag. Eventuellt blir det nödvändigt att gå in i vänster armbåge också vid ett senare tillfälle. Är galet tacksam över att jag har valt att ha honom försäkrad för det högsta ersättningsbeloppet :angel:

Så nu väntar veckor, månader, av burvila, korta koppelrastningar och rehab. Känns otroligt tråkigt på min pigga och glada arbetsmyra till pumi, men det andra alternativet vi har känns helt otänkbart. Det är klart han ska få alla chanser att bli bra :heart Prognosen är ändå relativt god, förändringarna är lindriga och det lösa benfragmentet är litet. Om operationen går bra och vi lyckas med rehabiliteringen finns goda chanser att han ska kunna bli så gott som återställd och leva ett aktivt liv.
Visa bifogad fil 63144

Fy vad tråkigt för er! :(

Håller tummarna att allt går bra för er, det låter ändå som relativt goda chanser att bli återställd.
 
Igor opererade höger armbåge igår förmiddag. Operationen gick jättebra och leden såg superfin ut. Fanns en liten lös benbit som skapat irritation, men i övrigt inget att anmärka på och ingen artros. Så skönt!
Jag fick prata med både ortopeden samt rehabpersonal som var eniga om att Igor har alla chanser att bli helt återställd och få leva ett aktivt hundliv med träning, tävling och långa skogspromenader om rehabiliteringen går som tänkt. Hade inte ens vågat hoppas på att prognosen skulle vara såhär bra. :heart

Var förvånad när jag hämtade honom igår över hur himla fint han gick på benet, och fysioterapeuten vi fick träffa sa att såhär bra brukar dom inte använda det opererade benet förrän typ 6 veckor efter operation, så det var väldigt positivt. Jag hade förberett mig på vattentrask 2 ggr/vecka framöver och en hel vår med rehabbesök men fysioterapeuten menade att om han fortsätter använda benet såhär fint så ska vi kunna sköta den mesta rehabiliteringen på egen hand hemma.

Nu väntar uppföljning hos fysio i slutet av nästa vecka, och sedan återbesök hos ortopeden om 6 veckor. Största utmaningen framöver blir att hålla Igor i stillhet. Blev varnad att han skulle kunna vara ordentligt halt dagen efter operation, men enda spåret som finns idag efter att han är nyopererad är förbandet över såret. Han själv tycker att han är helt återställd nu och burvila och skrittpromenader är fullkomligt onödigt. :angel:

IMG_20210118_180405_024.jpg
 
Så rart med valpar som börjar bli brådmogna :banghead:
London (nästan 6 månader) har insett han är kille och vill gärna testa lite hur man kan göra med brudar. Elda är den yngsta (8 månader) och han vill humpa lite då och då på henne, men hon är ju eldfängd så det låter som jag har 10 tasmanska pungjävlar här hemma några gånger om dagen :cautious: Elda vill leka, inte vara något jäkla hump-objekt så London har fått känna på både hennes vrål och hennes tänder många gånger nu :D Ibland tycker 2-åriga nanny-tiken Petra att det går för långt och går emellan och typ sätter sig på grabben och säger att nu får det vara nog :laugh:
 
Jag kan inte annat är skratta åt denna kralliga "lillskit" London - snart 6 månader.
Grov till tusen och med grymt tjock päls - lite valphull kvar, men ser mycket tjockare ut än han egentligen är under pälsen :) Hans far är bred som en fotpall och det lär nog även denna grabb bli som vuxen.

Här har han fått lite lekinviter av Skalman, men London har enorm respekt för "surgubben# och vet inte riktigt hur han ska tackla det. Så han avväpnar med ett valprejs.....men det är dåligt med bromsar på den "lille brune fan" :D
Vet fortfarande inte hur man får in film från Flickr här längre, så det får bli länk :)
 
Jag kan inte annat är skratta åt denna kralliga "lillskit" London - snart 6 månader.
Grov till tusen och med grymt tjock päls - lite valphull kvar, men ser mycket tjockare ut än han egentligen är under pälsen :) Hans far är bred som en fotpall och det lär nog även denna grabb bli som vuxen.

Här har han fått lite lekinviter av Skalman, men London har enorm respekt för "surgubben# och vet inte riktigt hur han ska tackla det. Så han avväpnar med ett valprejs.....men det är dåligt med bromsar på den "lille brune fan" :D
Vet fortfarande inte hur man får in film från Flickr här längre, så det får bli länk :)
Morgonens hjärtevärmare! :love:

Duns rätt in i väggen, fniss. Förstår att du är svag för den där ligisten.
 
Så olika det kan vara, min bitmaskin har precis börjat byta tänder och hon är över 6 månader. Började förlora hoppet om att det skulle ske. 😬😁
Så länge vet jag inte om jag hade stått ut 🙈 Imperia uttrycker alla sina känslor med munnen så de där tänderna får man känna på ordentligt. Idag bet hon mig i kinden av ren glädje och armarna ser bedrövliga ut 😅
 
Så länge vet jag inte om jag hade stått ut 🙈 Imperia uttrycker alla sina känslor med munnen så de där tänderna får man känna på ordentligt. Idag bet hon mig i kinden av ren glädje och armarna ser bedrövliga ut 😅
Jag gifte mig när min valp var runt tre månader gammal. När stunden var kommen att vigselringen skulle sättas på tittade jag ner på min hand och insåg att den var full av röda bitmärken i olika steg av läkningsprocessen - såg inte det minsta brudlikt och högtidligt ut :p
 
Så länge vet jag inte om jag hade stått ut 🙈 Imperia uttrycker alla sina känslor med munnen så de där tänderna får man känna på ordentligt. Idag bet hon mig i kinden av ren glädje och armarna ser bedrövliga ut 😅
Maran är också väldigt bitig men som tur är har hon börjat bita försiktigare den senaste tiden, är dock väldigt glad över att vuxentänderna är på g. 😁
 
Morgonens hjärtevärmare! :love:

Duns rätt in i väggen, fniss. Förstår att du är svag för den där ligisten.
Han är go - fast han just nu enbart har en neandertal-hjärna. Han började spåra som en tok ute - så pass att jag fick koppla honom där han brukar gå lös. Insåg det gått en tik i höglöp där haha. och hemma är han i gasen på Elda som är precis att börja löpa vilken dag som helst......pjuh. Det kommer bli värre ett tag misstänker jag ;)
 
Konsten att gå i trappor alltså!
För en vecka sen lärde sig valpen att gå upp för trappen, som en hoppande känguru :rofl:
Hon har vägrat förut! Och igår tog hon eget initiativ till att gå ner för trappen, som en spänd fiolsträng. Inatt hade jag halsband på henne så jag kunde hjälpa henne, då gick det lite bättre. Det är så tungt att bära henne, hon väger ju trots allt 25 kg nu!

Det är en hal och svängd trapp vi har, som dessutom har mellanrum mellan varje steg. Vår hane av samma ras fick vi bära längre än nuvarande valp, han avskydde trappen till en början..
 
I samma veva som London inser att han är grabb och intresset för bakdelen på tikarna hemma ökade med 10% då löp är nära där - ja då verkar många av områdets tikar börjat löpa. Så säger min vuxna pålitliga hane och den lille brune fan klarar knappt lyfta näsan från backen :meh: fast okej, enligt Skalman så har vi nu stött på spåren efter 3 höglöpande tikar (alltså inte bara när som i löpet), så inte konstigt att även den lille neandertalaren vaknar :D
 
Nu när Emiron blivit året gammal så känns det som att vi nått en milstolpe där utvecklingen liksom stannar av lite halvt. När de är små går allt så himla fort och på bara ett par veckor hinner det hända mycket. Nu går utvecklingen mer som sirap och istället för att räkna veckor och enstaka månader är det mer givande att se utvecklingen kvartalsvis eller tom halvårsvis.

Han lyfter fortfarande bara sporadiskt på benet men har blivit mer sniffig och börjat skvätta mer när vi är ute. Han medvetet ställer sig och kissar över andra hundars kiss nu och han har blivit mer intresserad och framfusig på en tonårings vis mot främmande hundar man möter.

Vi har fortfarande problem med att han blir extremt intensiv och bitig med labben när de är ute lösa ihop och lyssnar inte för 5 öre på hennes försök att säga åt honom. Han gör henne inte illa men han är väldigt på och ska nafsa i nackskinnet, veva med benen och allmänt försöka trigga henne att springa så han kan jaga henne. Med främmande hundar är han tvärt om rätt blyg och timid. Överväger att vänja honom vid munkorg så att man isf kan få bort bitandet och nafsandet. Märker att de leker bättre om han inte håller på och biter och nafsar på henne (om han har en leksak i flabben tex). Någon annan som haft en hund med liknande beteende?

Jag längtar tills han blir 3-4 år och har vuxit ut helt.
 

Liknande trådar

  • Låst
Hundhälsa Hejsan Vi är en hundvan familj som haft hund till och från hela livet. För en månad sedan skaffade vi oss en liten blandras på fyra...
5 6 7
Svar
139
· Visningar
10 780
Senast: Snurrfian
·
Hundavel & Ras Ber först om ursäkt för en vägg av text men jag känner att jag vill få lite extern input. Jag har medvetet inte nämnt namnet på ras...
2 3
Svar
47
· Visningar
8 099
Senast: dobbis
·
Hundavel & Ras Har haft hund hela mitt liv, uppväxt med golden retriver, sen dvärgpudel, flyttade hemifrån och skaffade en labrador/bordercollie...
2
Svar
39
· Visningar
4 474
Senast: Milosari
·
Hundavel & Ras 2018 håller så sakteligen på att dra sig mot sitt slut och årets valptråd är igång för fullt. De som ville ha valp detta året har...
27 28 29
Svar
573
· Visningar
70 492
Senast: emma82maria
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp