Var bor ni?

Villaområde i Umeå, främst byggt på 70-talet. Prydliga enhetliga Mexitegelvillor stående med gaveln mot gatan omgärdade av en tomt på ca 1000 kvm. Vi hamnade här då jag tittade för mycket på äntligen hemma och ville ha något att renovera än vår nybyggda centrala bostadsrätt. Nu är vi liksom fast här, det är trevligt, lugna gatan för barnen, stor park och nära skolan och massor med kompisar. Toppenbra grannar, de finns där utan att vara närgångna eller nitiska, är någon borta skottas uppfarten tills de kommer hem.
Hade jag fått önska hade huset haft ett rum till vi saknar ett bra hemmakontor att ta jobbsamtal i när övriga familjen är hemma.

Umeå är i mångt den perfekta staden, som vi bor nu har vi allt inom en 8-minutersradie, (ok 15 min under högtrafik) jobb, förskola, stort sjukhus, centrum, köpcenter, barnens träningar och flera bra skidspår att välja mellan. Detta har fått oss att besluta att stanna kvar här i norr. Vi har under några år pratat om flytt till Stockholm pga mitt jobb, men vi har landat i att vi skulle då förlora 8-minutersstaden och de möjligheter vi har nu att utöva skidåkning både på tvären och utför. Att byta till en 300 meters slinga på stadion eller en golfbana i Täby känns lite så där när man haft flera bra naturspår att välja mellan. Eller möjligheten att en söndagfrukost besluta sig för att göra en dag i slalombacken och veta att det tar 20 minuter till en riktigt ok familjebacke. Dessutom gillar vi att vara i fjällen och vill fortsätta ha möjligheten att åka upp över helgen. Vi är vintermänniskor med andra ord.

Jag har just avslutat mitt pendlarliv och tillbringar inte längre mer än halva veckorna i Stockholm längre, kanske kommer jag ändå att sakna den delen av livet, det fanns ändå en tjusning och mitt eget sociala liv fanns där. Dock gillar min plånbok avsaknaden av restaurangbesök :)
 
Jag bor i en bostadsrätt i Liljeholmen utanför Stockholm. Trivs jättebra med området. Nära till stan men humanare priser. Dock gillar jag inte Söder öht. Gillar egentligen Aspudden bättre men människorna där får mig att avstå. Barnen går på förskola i Ekensberg och där skulle jag absolut kunna tänka mig att bo också! :) Även om jag är AIKare och egentligen gillar norra/västra delarna bättre: Solna, Sumpan, vissa delar av Bromma osv. :)

Jaså, vad är det för fel på aspuddarna?
 
Det är säkert hur fint som helst men jag vågar inte. Jag var i Grästorp för ett tag sedan och undrade hur det skulle kännas att ha palestinasjal där. Jag är lite nervklen och rädd av mig och blev lite nervös av att vara i Grästorp. Så många nazister överallt liksom.
Jag har festat en hel del i Grästorp, det fungerar fantastiskt att både vara invandrare och ha palestinasjal där. Eller ja, iaf på våra fester..
 
Det där låter som den ”resan” jag funderar på att göra. Har bott på Södermalm i 18 år och har börjat snegla på att flytta ner till Skåne när jag är klar med mitt nuvarande jobbuppdrag. Pappa har hus i Östra Tommarp och syster i Beddinge. Hästen bor i Kristianstad (på hingstdagis), och jag lär väl hamna därikring om jag bara får jobb... projektledare inom marknadsföring kan en väl vara överallt tänker jag?

Jag har funderat lite på samma, älskar som sagt Skåne. Men fy så långt bort det är :( Både jag och sambon är uppväxta i Stockholm, vilket innebär att vi båda har våra föräldrar, syskon och närmaste släktingar här. Vi har också precis alla våra vänner här från skoltid, universitet, sport och diverse arbeten. Att flytta från Stockholm skulle därmed innebära att starta ett helt nytt liv väldigt långt bort från alla vi känner. Det blir väl så när man rotat sig, svårare att riva upp. Tanken på att starta familj och i samma veva flytta så långt bort från våra egna familjer känns också väldigt trist.

Sen tycker jag ärligt talat att det är lite trist att behöva vara "Stockholmaren" när man befinner sig.. ja, egentligen vart som helst förutom i Stockholm. Bodde två år i Småland och var lagom less på att höra om det. Hela. Tiden. Och som jag förstått det på andra stockholmare så är det ett jäkla tjöt om det just i Skåne :D
 
Ni som flyttat långväga inom landet- hur upplevde ni skillnaden på fastighetspriserna? Eftersom det är en markant prisskillnad beroende på vart i landet man befinner sig.
 
Jag är uppvuxen på Hisingen i Göteborg, bodde sedan en massa år i London men är sedan snart nio år åter i Göteborg. Jag bor i västra delarna av stan, kan man väl säga. Inte riktigt förort men inte mitt i smeten heller. En bra matbutik, samt några olika restauranger/hämtmatställen, ett gym och lite andra butiker på hundra meters gångavstånd. Torget med "det mesta" inkl vårdcentral, bibliotek, apotek och sådant på 700 meters avstånd. Några minuters promenad till Slottsskogen och en kvart-tjugo minuter på spårvagnen till centrala stan. Grönt och fint, trots att det mest är massor av höghus i mitt område. Det känns liksom inte trångt ändå, de har lyckats bra med planeringen. Otroliga kommunikationer, det går väl fem spårvagnslinjer och säkert trettio busslinjer ett par hundra meter från min ytterdörr. Jag har två olika direktbussar till jobbet på Hisingen, och även andra alternativ så att jag kan ta båten istället. Mycket bra. Jag vill bo i stan, har svårt att föreställa mig att jag skulle kunna trivas för långt ut på landet. Är van och bortskämd med bra kollektivtrafik och promenadavstånd till det mesta.

Dessutom kan jag vara vid havet (jag accepterar maneterna så länge jag får saltvatten) på en kvart, vid ett stort köpcentrum på en annan kvart och i skogen (om jag nu skulle få för mig något sådant ;)) på en tredje kvart.
 
Jag har funderat lite på samma, älskar som sagt Skåne. Men fy så långt bort det är :( Både jag och sambon är uppväxta i Stockholm, vilket innebär att vi båda har våra föräldrar, syskon och närmaste släktingar här. Vi har också precis alla våra vänner här från skoltid, universitet, sport och diverse arbeten. Att flytta från Stockholm skulle därmed innebära att starta ett helt nytt liv väldigt långt bort från alla vi känner. Det blir väl så när man rotat sig, svårare att riva upp. Tanken på att starta familj och i samma veva flytta så långt bort från våra egna familjer känns också väldigt trist.

Sen tycker jag ärligt talat att det är lite trist att behöva vara "Stockholmaren" när man befinner sig.. ja, egentligen vart som helst förutom i Stockholm. Bodde två år i Småland och var lagom less på att höra om det. Hela. Tiden. Och som jag förstått det på andra stockholmare så är det ett jäkla tjöt om det just i Skåne :D
Jag har rätt många släktingar boende runt om i Skåne, och har det visat sig efter en efterlysning på FB, också en del bekanta som jag gärna skulle hänga med. Men jag tänker nog att jag inte ska flytta ner för evigt och sälja lägenhet mm, utan mer åka på äventyr. Kanske några månader, kanske 1-2 år. Jag har ju turen att ha släktingar med extrahus där jag kan bo utan att behöva störa dem allt för mkt.
 
Stockholmsförort. Brukar beskriva området precis där jag bor som lantligt men inte på landet.

Jag känner dock inte att jag lever mitt liv i en förort riktigt i perspektivet att jag inte är mer inne i Stockholm än om jag skulle bo i Gävle eller Linköping. "Min" förort är mer av en egen mindre stad, förutom då att de flesta pendlar till arbetet.

Har starka kopplingar till södra Norrland och skulle på många sätt gärna bo där. Skulle trivas utmärkt med att bo på landet rent utbudsmässigt. Men arbetsmarknaden är ett större problem. Och jag tror inte att jag skulle fixa det här med att alla känner alla och alla vet vad allas moster gjorde i förrgår. Anonymiteten passar mig alldeles utmärkt.
 
Jag har rätt många släktingar boende runt om i Skåne, och har det visat sig efter en efterlysning på FB, också en del bekanta som jag gärna skulle hänga med. Men jag tänker nog att jag inte ska flytta ner för evigt och sälja lägenhet mm, utan mer åka på äventyr. Kanske några månader, kanske 1-2 år. Jag har ju turen att ha släktingar med extrahus där jag kan bo utan att behöva störa dem allt för mkt.

Det låter underbart! Jag hoppas på att kunna spendera mer tid där på somrarna framöver. Skåne och Gotland, dröm! :love:
 
Jag bor på en liten fyrlängad gård i utkanten av en (väldigt) liten by, söder om Hörby i Skåne. Bott här i 5 år om några dagar. Född och uppvuxen i centrala Malmö. Trivs fantastiskt bra här. Här är så fin natur med små åkermarker, gamla hagar med stengärden och blandskog. Inte alls som runt Malmö/Lund där det bara är enorma åkrar. Har nära till allt jag behöver för att må bra. Jag har lite mark så jag kan ha djur :heart En halvtimme med bil och så är jag vid havet i mitt högt älskade Kivik.

Den största nackdelen här är att precis i anslutning till huset så är hundpromenadsmöjligheterna väldigt begränsande. Dock behöver en bara ta sig en liten bit hemifrån för att få tillgång till fantastiska sådana.
 
Ni som flyttat långväga inom landet- hur upplevde ni skillnaden på fastighetspriserna? Eftersom det är en markant prisskillnad beroende på vart i landet man befinner sig.
Jag flyttade inte så långt utan ca 8 mil. Jag kände att jag ville bryta upp från staden Örebro och att jag samtidigt ville arbeta som sjuksyrra igen. Hade varit chef i många år och ville tillbaka till arbetstagarsidan. Syrror saknas typ överallt så jag började i husänden tror jag.
Det blev en glad överraskning att jag hittade ett hus som verkligen var mitt drömhus. Jag köpte ett hus i verkligt bra skick för 550 000. Med nyinstallerad bergvärme och härlig kamin. 7 rok 200 plus 70 kvadrat. Det har en helt underbar tomt med både skog och klipphäll. Många uteplatser och stuga med el.
Jag äger tom en hel del granar som jag tycker om och har grannar som är trevliga.

Jag vill bo i skogen känner jag. Jag vill ha mycket plats och många rum. Det viktigaste är helt klart trädgården och jag odlar mycket och plockar nästan sjukliga mängder svamp inom gångavstånd.

Frysboxen är viktig också eftersom jag gillar att baka och laga mat och jag har en matkällare som är stor.

Jag har även elljusspår som gränsar min mark och åkte mycke skidor förra vintern.
Det känns som en dröm att bo här och det känns som en dröm att ha hus ensam.
Jag är gift men särbolivet är min melodi.

Skillnaden då. I Örebro betalade jag 12000 i hyra. Plus el och massa annat, som garage och kolonilottsavgift.
Min kostnad nu är på vintern 2500 och billigare på sommaren.
Jag tror faktiskt att min kommun kan ha lägst kvadratmeterpriser i landet. Kommunen heter Storfors och är Värmlands största ö. Det är en håla och det var typ det jag ville ha. Jag reste utomlands mycket första året jag bodde här men är nu helt mätt på det och det passar ju in i tiden. Jag tycker jag gör det jag vill på fritiden. Kommer nog att köpa häst igen då det finns mycket möjlighet till det här med fina stallplatser riktigt billigt. I allafall jämfört med det jag betalade för fin anläggningsplats i Örebro.
 
BAF7EF67-C5FA-4AAF-B7F7-E2D63045AAE7.jpeg
Sådana här dagar vill jag inte flytta. Även om jag önskar att all bråten i mitten försvann.
 
Ni som flyttat långväga inom landet- hur upplevde ni skillnaden på fastighetspriserna? Eftersom det är en markant prisskillnad beroende på vart i landet man befinner sig.

Jag har inte flyttat så långt men min gård gick loss på 870.000kr (4ha plus byggnader, värdet är någonstans 1.2-1.5 eg), mammas och pappas etta kostar drygt 2 miljoner. Jag hade alltså inte ens kunnat köpa en etta i närheten av mamma och pappa.
 
Jag bor i ett hyfsat stort hus (ca 130kvm) i 2 plan,med en skock hundar (vilket alla redan vet) ett par mil utanför Mariestad med Göta kanal bakom huset,på landet.
Trivs ok,men kikar lite på hus i Skåne där jag bodde som yngre, eller i södra kronoberg, inte för att flytta dit utan för att kunna bo där när det passar mig o ev hyra ut det när jag inte är där (typ veckor/helgvis) .

Låter som vi bor på ungefär samma ställe förutom att jag har några km till kanalen 😁
 
Jag bor i lägenhet i Göteborg. En jättetrevlig, välplanerad tvåa med balkong nära centralt men inte mitt i smeten (SDF Örgryte-Härlanda). 15 min med buss till jobbet och ca 15 min med bil till stallet. Jag bor helt rätt till för att enkelt ta mig ut på en stor väg, köra lite längs med den och sen när jag kör av är jag lagom nära stallet. Nära men fortfarande med ytor nog att ha vettiga hagar och ridvägar.

Jag är uppväxt i Göteborgsområdet men gjorde några år i bland annat Stockholm och Östergötland innan jag flyttade hem igen. Vill inte härifrån igen.
 
Ni som flyttat långväga inom landet- hur upplevde ni skillnaden på fastighetspriserna? Eftersom det är en markant prisskillnad beroende på vart i landet man befinner sig.

Eh. Skillnaden mellan Södermalm och Österlen är påtaglig. Vi hade aldrig haft råd att flytta åt andra hållet.
 
Jag bor sedan 7 år i en stor etta i centrala Värnamo. Det är enkelt för mig att leva här, har 5 minuters promenad till arbetet, och det mesta går att ta sig till med cykel eller buss. Tyvärr finns ingen busslinje till Vrigstad längre, så när jag vill besöka min katt/mina föräldrar som bor i nordöstra delen av kommunen krävs skjuts. Jag är tacksam att jag kan vara hos dem de flesta helgerna, där umgås jag med min katt och andras djur och promenerar ensam i skogen.
Jag tror inte jag kommer flytta från Värnamo.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Hej! Hur tar jag steget för att faktiskt söka vård för att man mår dåligt psykiskt? I grund och botten handlar det om något som...
Svar
1
· Visningar
717
Senast: Monimaker
·
Hundavel & Ras Nu kommer ytterligare en ”vilken ras ska jag köpa” tråd… Jag söker efter en liten, glad hund som älskar långa promenader i skog och...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
7 825
Senast: hundtant
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
7 671
Senast: lundsbo
·
Hundträning Hej alla! Det här är mitt första inlägg här och jag hoppas på att få lite tips och råd kring min tös som är sex månader, jag har läst...
2
Svar
20
· Visningar
2 969
Senast: Åsa A
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp