Kropp & själ Var får man hjälp för ätstörningar.

Höll ihop mig på mötet även om det inte var min bästa stund.
Skulle gå hem strax efter mötet. Och då var det ju kört. Orkade inte stå emot längre.
Så jag köpte två bullar och tre bakelser i nån sorts plastförpackningar.
Åt när jag gick till bussen och på bussen. Hade inte någon sked så åt med händerna. Den enda tanken i mitt huvud var typ " det här är inte värdigt. Att äta bakelse med händerna på en busshållplats."
Jag fattar verkligen varför det knappt är någon som pratar högt om detta.

Nu har jag ont i magen. :meh::down:
Jag känner så väl igen det där. Och skammen efteråt. Du är så jäkla bra och modig som berättar. Det är för jäkla svårt det här.
 
Jag upplever till och med att det finns eller kan finnas ett drag av skam - särskilt för kvinnor - i att äta mycket överhuvudtaget. Alltså mycket som i normalt, men när portionen ser stor ut och liknande.

Det är ett väldigt obehagligt drag i vår kultur, den där skammen kring (kvinnors) ätande.
 
Jag upplever till och med att det finns eller kan finnas ett drag av skam - särskilt för kvinnor - i att äta mycket överhuvudtaget. Alltså mycket som i normalt, men när portionen ser stor ut och liknande.

Det är ett väldigt obehagligt drag i vår kultur, den där skammen kring (kvinnors) ätande.
Håller absolut med om att det finns ett slags skimmer över kvinnors tallrikar. Jag kan själv reagera när jag äter lika mycket som sambon (normal portion). Jag som kvinna "borde" äta mindre. Det ska vara petite - både kroppen och tallriken.
 
Håller absolut med om att det finns ett slags skimmer över kvinnors tallrikar. Jag kan själv reagera när jag äter lika mycket som sambon (normal portion). Jag som kvinna "borde" äta mindre. Det ska vara petite - både kroppen och tallriken.
Redan när jag gick i 6-års grupp var det en oskriven lag att tjejer skulle äta mindre och ingen av oss tjejer ville ta mat först för att vi ville se vad dom andra tog för att veta vad som var ok. Man fick inte heller tycka att maten var god för då var man glupsk. Alltså samhället är så sjukt ibland. Jag hoppas det är bättre nu men har ingen aning för jag umgås inte med barn.

När det var vägningsdag hos skolsköterskan fick vi köa utanför och när man kom ut var man tvungen att säga sin vikt och det var en tävling där den som vägde minst vann :wtf:
 
Minns så väl när jag var typ 20 och min farfar, som träffade min långa och rangliga sambo för första gången, sa att sambon borde äta mer och jag mindre :meh:
 
Redan när jag gick i 6-års grupp var det en oskriven lag att tjejer skulle äta mindre och ingen av oss tjejer ville ta mat först för att vi ville se vad dom andra tog för att veta vad som var ok. Man fick inte heller tycka att maten var god för då var man glupsk. Alltså samhället är så sjukt ibland. Jag hoppas det är bättre nu men har ingen aning för jag umgås inte med barn.

När det var vägningsdag hos skolsköterskan fick vi köa utanför och när man kom ut var man tvungen att säga sin vikt och det var en tävling där den som vägde minst vann :wtf:
Skulle nog säga att det inte är ett dugg bättre idag, snarare tvärtom. Och så undrar folk varför samhället är så sjukt...
 
Håller absolut med om att det finns ett slags skimmer över kvinnors tallrikar. Jag kan själv reagera när jag äter lika mycket som sambon (normal portion). Jag som kvinna "borde" äta mindre. Det ska vara petite - både kroppen och tallriken.
Som jag ser det är det ytterligare sätt att kontrollera kvinnor på. Som allt annat kvinnor "ska" leva upp till genom att anpassa sig och anta den förväntade könsrollen. Jag kräks på det.
 

stjarnhimmel

Trådstartare
Har skrivit till ätstörningsmottagningen. Vill veta om de kan säga ungefär hur lång väntetid det är. Snart har jag väntat ett år.
 

stjarnhimmel

Trådstartare
Suck….

Det här känns så typiskt när det gäller mig och vården… Nedan är sammanfattning av min mailkonversation med ätstörningsmottagningen;


Jag;

Hej
Jag står på kö för att få komma till er. Går det att säga ungefär när jag kan få komma?
Jag var på Capio i Sollentuna för snart ett år sedan. Var på ett samtal för bedömning. Sedan skulle mina papper skickas vidare till er.

Mvh
mina personuppgifter



Mottagningen;

Hej,

Vi får be om ursäkt men det verkar ha blivit något misstånd i överlämningen. Det vore jättebra om du skulle kunna skicka in en egenanmälan till oss så att vi får uppdaterade uppgifter om dig. Det finns ett web-formulär för detta på vår hemsida www.mando.se.

Därefter kallar vi dig på ett nybesök så snart som möjligt.



Jag;

Hej,

jag fick svar av er 30 januari och då hade ni fått min remiss. Jag bifogar mailet nedan samt ett mail där jag frågar om när jag kan få komma och ni svarar att troligtvis innan sommaren.


Sen fick jag svar av deras chef på mottagningen att hen skulle titta på mitt ärende.


Känns så typiskt mig att min remiss har kommit bort…
 

stjarnhimmel

Trådstartare
Det jag är rädd för är att jag ska få vänta ytterligare. Jag vet ju att de som är sjukast med anorexi går först och då får vi som har hetsätning/ ospecificerade ätstörningar vänta. Och jag orkar inte vänta i ett år till.
 
B
Suck….

Det här känns så typiskt när det gäller mig och vården… Nedan är sammanfattning av min mailkonversation med ätstörningsmottagningen;


Jag;

Hej
Jag står på kö för att få komma till er. Går det att säga ungefär när jag kan få komma?
Jag var på Capio i Sollentuna för snart ett år sedan. Var på ett samtal för bedömning. Sedan skulle mina papper skickas vidare till er.

Mvh
mina personuppgifter



Mottagningen;

Hej,

Vi får be om ursäkt men det verkar ha blivit något misstånd i överlämningen. Det vore jättebra om du skulle kunna skicka in en egenanmälan till oss så att vi får uppdaterade uppgifter om dig. Det finns ett web-formulär för detta på vår hemsida www.mando.se.

Därefter kallar vi dig på ett nybesök så snart som möjligt.



Jag;

Hej,

jag fick svar av er 30 januari och då hade ni fått min remiss. Jag bifogar mailet nedan samt ett mail där jag frågar om när jag kan få komma och ni svarar att troligtvis innan sommaren.


Sen fick jag svar av deras chef på mottagningen att hen skulle titta på mitt ärende.


Känns så typiskt mig att min remiss har kommit bort…
Jag träffade handläggaren på boendestödet som sa att jag har lagstadgad rätt till hjälp inom 3 månader men att jag inte kommer få det utan det kommer bli minst 3 månader till och då har jag redan väntat 3 månader sen ansökan kom in till dom. Hon sa att jag måste maila henne om 3 månader och påminna henne om mitt ärende för annars kommer dom inte komma ihåg mig, jag tycker nog att det systemet inte är så patientsäkert, det kan ju inte bygga på att jag ska maila dom så dom inte glömmer bort mig... Hon sa att för varje brukare dom inte kan hjälpa inom 3 månader så måste dom betala vite, kanske skulle dom tjäna på att anställa någon mer?

MEN du, det har ju inget med dig att göra! Du har inte gjort fel, det är dom som gjort fel. Om du ska vara arg på någon är du den som du inte ska döma alls. Jag förstår din förtvivlan och jag hoppas att dom tar tag i sig själva och ger den hjälpen du behöver. Vad bra ändå att du har kvar mailen och allt som skrivits ifall någon skulle säga emot dig. Fast fasiken att det ska vara så svårt att få hjälp. Måste man vara döende innan hjälpen kommer?
 
Suck….

Det här känns så typiskt när det gäller mig och vården… Nedan är sammanfattning av min mailkonversation med ätstörningsmottagningen;


Jag;

Hej
Jag står på kö för att få komma till er. Går det att säga ungefär när jag kan få komma?
Jag var på Capio i Sollentuna för snart ett år sedan. Var på ett samtal för bedömning. Sedan skulle mina papper skickas vidare till er.

Mvh
mina personuppgifter



Mottagningen;

Hej,

Vi får be om ursäkt men det verkar ha blivit något misstånd i överlämningen. Det vore jättebra om du skulle kunna skicka in en egenanmälan till oss så att vi får uppdaterade uppgifter om dig. Det finns ett web-formulär för detta på vår hemsida www.mando.se.

Därefter kallar vi dig på ett nybesök så snart som möjligt.



Jag;

Hej,

jag fick svar av er 30 januari och då hade ni fått min remiss. Jag bifogar mailet nedan samt ett mail där jag frågar om när jag kan få komma och ni svarar att troligtvis innan sommaren.


Sen fick jag svar av deras chef på mottagningen att hen skulle titta på mitt ärende.


Känns så typiskt mig att min remiss har kommit bort…
Nej men vilken otur! Men hoppas verkligen att chefen fattar så att de inte låter dig vänta en hel vända till. De hade ju fått din remiss i januari, då får de bannemej lösa det. Om du skriver en egenremiss nu borde det vara för att de ska få din problematik, sedan borde de hantera den som om den kommit in i januari.
 
:heart :love:
Fast samtidigt sorgligt att höra.
Nä inte så riktigt, utan mest att vetskapen om att det finns andra med liknande problematik är så himla skönt att veta. Jag är relativt normalviktig men kämpar som fasen med att inte sätta i mig på exakt det sättet du beskriver. Sjukt är det. Och så svårt, så svårt. Hoppas du får svar snart från den sega sjukvården!!
 

stjarnhimmel

Trådstartare
Nä inte så riktigt, utan mest att vetskapen om att det finns andra med liknande problematik är så himla skönt att veta. Jag är relativt normalviktig men kämpar som fasen med att inte sätta i mig på exakt det sättet du beskriver. Sjukt är det. Och så svårt, så svårt. Hoppas du får svar snart från den sega sjukvården!!
Jag förstår. Ja jag tycker det är jätteskönt också med andra som beskriver lite liknande. Jag minns när jag läste om en kvinna som berättade att hon alltid hade en stor väska med sig då hon alltid ville ha mat med sig om hon behövde hetsäta och att hon hade suttit på toaletten på ett bröllop och hetsätit pizza som hon haft med sig i väskan.
 

stjarnhimmel

Trådstartare
Nej men vilken otur! Men hoppas verkligen att chefen fattar så att de inte låter dig vänta en hel vända till. De hade ju fått din remiss i januari, då får de bannemej lösa det. Om du skriver en egenremiss nu borde det vara för att de ska få din problematik, sedan borde de hantera den som om den kommit in i januari.
Ja verkligen otur...
Känns som jag alltid har otur med vården.. 🤣
Ja jag hoppas att det ska lösa sig. Jag har dock lite oro över det för jag vet att det är så många som söker. Jag vet folk i andra områden i landet där de inte får komma till ätstörningsmottagning om man har hetsätning eller ospecificerad ätstörning.
Är väldigt rädd att sthlm också ska ta efter det.
 

Hästdiskussioner nu

Övrigt-diskussioner nu

Dagbok

Radannonser

Hästnyheter

Bukefalos

Upp