vart h...e är sjukvården på väg?

[kryddelydd]

Jag undrar så vad det är med just mig som gör att jag aldrig blir avvisad utan i stället indragen till läkare i alla lägen?

Jag vet, jag vet!

Du är så extra värdefull att man inte vill riskera att skada dig!

Men jo, det är faktiskt ett problem att man från 1177 många gånger insisterar på att en patient ska till sjukvården även när patientens avsikt var att ringa och få råd.

Jag tror att många av sjuksköterskorna där är rädda för att inte skicka in, om det var något som behövde behandlas. Extra rädda kanske efter den där händelsen med ung man som av 1177 handläggare tolkades som antagligen panikångest men som dog. Det blev väldigt mycket skriverier av det (jag lyssnade inte själv på inspelningen av samtalet men har förstått att personalen på 1177 bar sig rätt illa åt) som jag tror ligger och gnager för personalen.

Det är ju så: man får i befolkningens ögon inte göra fel.

 

[Inte_Ung]

Tack, det var gulligt skrivet.

Men jo, det är faktiskt ett problem att man från 1177 många gånger insisterar på att en patient ska till sjukvården även när patientens avsikt var att ringa och få råd.

Nu så var mitt besök på akuten före den unge mannen som dog, så det kunde ännu inte ha påverkat.
Dessutom så var 1177 i kontakt med läkare på akuten som också insisterade.
Det var därför som de stod på parad i dörren.
Så det besöket kan man inte skylla på sjuksköterskorna på 1177 för.

Däremot så avböjde jag ambulans men tog en taxi då de inte ville att jag körde själv.

 

[Bambi]

Jag undrar så vad det är med just mig som gör att jag aldrig blir avvisad utan i stället indragen till läkare i alla lägen?

Det är för att du beskriver symtom som skulle kunna bero på något allvarligt. Sånt som man bara inte får missa, även om det finns alternativa förklaringar.

 

[Inte_Ung]

Det är för att du beskriver symtom som skulle kunna bero på något allvarligt. Sånt som man bara inte får missa, även om det finns alternativa förklaringar.

Då så skulle man ju av det kunna dra slutsatsen att sjukvården tar allvarliga saker på allvar.
Samt att den bedömer mig som trovärdig när jag beskriver mina symtom.

Frågan är då vad som gör mig trovärdig?
Jag är ganska så lugn och saklig när jag kontaktar vården.
Då jag i vanliga fall är alldeles för bullrig så försöker jag att lägga band på mig i de lägena.

 

[mandalaki]

Det är vägen dit som kan vara svår.
Alltså vägen till läkaren.
När man väl kommit dit så brukar det bli rätt.

Min erfarenhet är tvärt om mot lil-sis erfarenhet.
De vill alltid ha in mig och titta på mig för allt möjligt larv.
Men det är bara för mig att packa mig dit om jag nu vill ha hjälp.
Även om jag alldeles själv kunde säga att jag bara behövde något mot min astma eller migrän.
Och att jag faktiskt bara ringde 1177 för att få goda råd om det var något som gick att göra alls.

Här så måste jag berätta om mitt senaste besök till akuten.
Symptom: Blixtrande huvudvärk i höger huvudhalva, illamående och en vänsterarm som är avdomnad i undre delen samt lill-, ring och långfinger.
Alltså jag vet att min migrän är just sådan, men det där med armen är litet skumt.
Jag undrar om jag borde söka Vårdcentral för den.

Svar: Åk in omedelbart det kan vara en propp.

Jag svarar att det tror jag verkligen inte för jag känner väl igen min migrän.
Och dessutom är jag blödningsbenägen och har ett oerhört lågt blodtryck.

Nåja det var bara att åka in.
Väl där så stod de på parad i dörren. (Men snälla rara någon)

Och ja, det var migrän och en klämd nerv i min armbåge.
Jag blev ordinerad att sova med rak arm och så ville de ändå proppa i mig blodförtunnande.
Jag förklarade att det nog skulle ge dem större problem senare då de skulle bli tvungna att försöka få stopp på mitt näsblod.
Efter litet framhärdande så höll de till slut med.
De ville inte ha mig tillbaka i ett blodbad.
Och jag lovade att ta en extra Ipren mot min migrän. (Den fungerar bra på Diklofenak som dock ofta ger mig just näsblod.)

Jag undrar så vad det är med just mig som gör att jag aldrig blir avvisad utan i stället indragen till läkare i alla lägen?

Förmodligen för att du har så tydliga symtom på något som KAN vara väldigt allvarligt.

Alltså den förbaskade migränen ... Under en period var jag rädd för att få stroke under mina kraftiga migränattacker. Jag sa det till min neurolog. "Jag bor ju ensam så ingen märker om jag får en stroke när jag ligger och har så ont, ett kärl kanske smäller i hjärnan".

"Men", sa han glatt uppmuntrande, "DET behöver du inte oroa dig så mycket för! Det vanligare med en stroke är att man vaknar en morgon och t ex är förlamad i ena sidan".

Jamen då så, då var det ju lugnt

(Han är ingen idiot, får jag tillägga, jag har gått där i några år och han har nog lärt sig vad han kan säga ).

 

[mandalaki]

Jag vet, jag vet!

Du är så extra värdefull att man inte vill riskera att skada dig!

Men jo, det är faktiskt ett problem att man från 1177 många gånger insisterar på att en patient ska till sjukvården även när patientens avsikt var att ringa och få råd.

Jag tror att många av sjuksköterskorna där är rädda för att inte skicka in, om det var något som behövde behandlas. Extra rädda kanske efter den där händelsen med ung man som av 1177 handläggare tolkades som antagligen panikångest men som dog. Det blev väldigt mycket skriverier av det (jag lyssnade inte själv på inspelningen av samtalet men har förstått att personalen på 1177 bar sig rätt illa åt) som jag tror ligger och gnager för personalen.

Det är ju så: man får i befolkningens ögon inte göra fel.

Tänker du på den här fasansfulla händelsen så var det SOS alarm. Sjuksköterskan blev åtalad men friad: http://www.dn.se/nyheter/sverige/jag-behover-en-ambulans-snalla/

Fast det kanske var ett annat tillfälle du menade.

 

[Hyacinth]

Jag kommer ihåg allt.
Jag kan inte glömma.
Jag har också fotografiskt minne, något som egentligen inte skall finnas.
Min psykolog hade aldrig tidigare träffat någon sådan som jag och trodde inte heller att hon skulle göra det igen.
Det fanns beskrivet i några böcker men få hade sett det på riktigt, jag var en "Once in a lifetime experience", hon glömmer mig nog aldrig.
Jag erbjöds utredning om min avvikelse men avböjde, jag vill inte bli någon "Freak-Show".

Nu så hanterar jag det genom att aktivt undvika att lägga saker på minnet.
För om det hamnar där så försvinner det aldrig.
Jag försöker också att låta bli att rota i det för att kunna vila ifrån det.

Det har märkts att du kommer ihåg allt, ett osvikligt minne för detaljer.

 

[Inte_Ung]

Det har märkts att du kommer ihåg allt, ett osvikligt minne för detaljer.

Ja det är inte helt bekvämt faktiskt.
Men det är som det är med det.

 

[Inte_Ung]

Förmodligen för att du har så tydliga symtom på något som KAN vara väldigt allvarligt.

Men jag var också mycket tydlig med att jag har migrän som ger exakt den huvudvärken med blixtar för ögonen.

 

[mandalaki]

Men jag var också mycket tydlig med att jag har migrän som ger exakt den huvudvärken med blixtar för ögonen.

Blixtar kan tyda på stroke också. Men förmodligen var det huvudvärk i kombination med förlamningskänslan i armen de gick på (även om sådant kan uppträda vid migrän också). Det går nog inte att chansa vid sådana symtom.

 

[Inte_Ung]

Det går nog inte att chansa vid sådana symtom.

Antagligen inte.
Men jag tycker absolut att det visar att vården inte ignorerar farliga saker.

 

[mandalaki]

Antagligen inte.
Men jag tycker absolut att det visar att vården inte ignorerar farliga saker.

Ibland går det fel. Jävligt fel. Dock inte fullt så ofta som det kan låta, tror jag.

 

[mandalaki]

Ibland går det fel. Jävligt fel. Dock inte fullt så ofta som det kan låta, tror jag.

Och det kommer ju inte att gå mindre fel om läkarna dessutom ska sitta och gå igenom röntgenplåtarna med sina patienter. Jag är fortfarande fascinerad över det önskemålet. Vad tror man att radiologerna lär sig på sin specialistutbildning, om man själv kan tolka bilderna lika bra?

Men har man sådana krav tror jag att man kan få dem tillgodosedda genom att gå helprivat. Senast jag gjorde det kostade besöket 2500 och varade i en hel timme. Vi hann gå igenom det mesta.

 

[Kilauea]

Ibland går det fel. Jävligt fel. Dock inte fullt så ofta som det kan låta, tror jag.

Det är väl som med det mesta, de missnöjda är de som hörs mest.

 

[SaraMara]

Och det kommer ju inte att gå mindre fel om läkarna dessutom ska sitta och gå igenom röntgenplåtarna med sina patienter. Jag är fortfarande fascinerad över det önskemålet. Vad tror man att radiologerna lär sig på sin specialistutbildning, om man själv kan tolka bilderna lika bra?

Men har man sådana krav tror jag att man kan få dem tillgodosedda genom att gå helprivat. Senast jag gjorde det kostade besöket 2500 och varade i en hel timme. Vi hann gå igenom det mesta.

Äsch, det tar ingen tid alls. "Här är benbrottet, ser du? Mellan denna och denna punkten" typ.

Tog betydligt längre tid med den tydligen obligatoriska frågan om sjukskrivning som kändes helt befängd och där jag tvingades förklara varför det inte fanns behov av två veckors sjukskrivning pga en okomplicerat bruten fot, med kontorsjobb kan tilläggas...

 

[Piglet]

Jag gjorde ett besök på en akut-mottagning i jobbet (jobbar med interaktionsdesign av IT-system) och fick se hur de jobbar med triage (bedömning av hur illa det är med patienten).
Jätteimponerad - de jobbade systematiskt med att kolla igenom ett stort antal parametrar, typ puls, andning, syresättning och ett helt batteri av värden utifrån de symptom patienten beskriver. För att sen prioritera och åtgärda.

Det finns säkert massor att förbättra (inte minst sjukvårdens ofta bedrövliga IT-system!). Just det här sjukhuset hade tex valt att ta bort receptionen för att öka genomflödet. Men generellt sett anser jag att sjukvården är långt bättre än sitt rykte. Har egna erfarenheter och med ett fåtal undantag har det funkat väldigt bra.
De gånger som det inte funkat har det handlat om dåligt bemötande snarare än felaktiga behandlingar.

Är också VÄLDIGT VÄLDIGT glad att sjukvården enbart arbetar med evidens-baserade och vetenskapligt utprövade metoder för diagnosticering och behandling. Jag förstår om man i desperation kan söka sig till alternativa metoder, men sjukvård baserad på kvacksalveri och alternativmedicin är fullständigt galen väg att gå. Kan rekommendera boken "Kvacksalveri och Salvekvick" av Singh & Ernst för den som är intresserad.

Får väl tillägga att inga patienter skadades under vårt besök
Vi var där under en lugn period och "torrsimmade". Min kollega fick agera patient

 

[emlem]

Käpprätt åt helvete skulle jag nog vilja påstå, vet inte hur många gånger läkarna frågat mig: och vad tycker du vi ska göra?
Med den utbildningen det krävs för att bli läkare så borde de veta det

Men de finns också ljuspunkter i träsket. När min farmor nyligen ramlade och slog sönder magen och ansiktet var läkarna helt fantastiska.

 

[Inte_Ung]

Käpprätt åt helvete skulle jag nog vilja påstå, vet inte hur många gånger läkarna frågat mig: och vad tycker du vi ska göra?

De ville nog bara lyssna på din åsikt.
Jag brukar också få den frågan och så diskuterar min läkare och jag fram en lösning.

Det är svårt att vara läkare.
Du skall lyssna på patienten men får inte fråga den vad den tycker.
"Damn You if you do and Damn You if you don't"

 

[Mia_R]

Jag är evigt tacksam för svensk sjukvård som räddade livet på min högt älskade mamma när hon drabbades av akut blodförgiftning och cirkulationskollaps. Det rörde sig om minuters skillnad från att jag blivit föräldralös istället och de fick jobbat hårt med att hålla henne kvar i livet efter hon kom in via ambulansintaget.

Efter sex veckors inläggning och med 1 hg antibiotika intravenöst/dag i början fick hon till slut komma hem igen och jag är förbannat glad att vården prioriterade henne före någon influensa eller stukad fot i väntrummet på akuten.

 

[Mabuse]

Jag vet, jag vet!

Du är så extra värdefull att man inte vill riskera att skada dig!

Men jo, det är faktiskt ett problem att man från 1177 många gånger insisterar på att en patient ska till sjukvården även när patientens avsikt var att ringa och få råd.

Jag tror att många av sjuksköterskorna där är rädda för att inte skicka in, om det var något som behövde behandlas. Extra rädda kanske efter den där händelsen med ung man som av 1177 handläggare tolkades som antagligen panikångest men som dog. Det blev väldigt mycket skriverier av det (jag lyssnade inte själv på inspelningen av samtalet men har förstått att personalen på 1177 bar sig rätt illa åt) som jag tror ligger och gnager för personalen.

Det är ju så: man får i befolkningens ögon inte göra fel.

Det samtalet var inte till 1177 (sjukvårdsupplysning) utan till SOS Alarm. Han ville alltså inte ha råd, utan hjälp. Så ingen skugga över 1177 från den händelsen, 1177 hade ingenting med det att göra.