Vi som nätdejtar del 3

[JGD]

Reggade mig på HP för ca 1,5 veckor sedan efter att ha läst denna tråd. Efter det har jag suttit och klickat runt på måfå. Många tjejer har skrivit i sin pres att de inte vill ha snuskmail eller att "Ni fattar inte hur det är att vara tjej på HP".

Så min fråga till er tjejer blir hur ser det ut när ni loggar in? Är det bara massa skit i mailboxen? Läser ni mail överhuvudtaget eller hittar ni själva någon och håller kontakt på annat sätt? Ska jag som man hålla mig borta eller ska jag ta första steg och försöka uppvakta?

 

[TygerTyger]

Reggade mig på HP för ca 1,5 veckor sedan efter att ha läst denna tråd. Efter det har jag suttit och klickat runt på måfå. Många tjejer har skrivit i sin pres att de inte vill ha snuskmail eller att "Ni fattar inte hur det är att vara tjej på HP".

Så min fråga till er tjejer blir hur ser det ut när ni loggar in? Är det bara massa skit i mailboxen? Läser ni mail överhuvudtaget eller hittar ni själva någon och håller kontakt på annat sätt? Ska jag som man hålla mig borta eller ska jag ta första steg och försöka uppvakta?

Tar mig friheten att svara trots att jag nuförtiden bara läser tråden för att se hur det går för alla.

Personligen fick jag inte jättemycket "skit i mailboxen". Eventuellt berodde det på att jag skrev "antifeminister och rasister undanbedes, så spar vi allas tid" i presentationen och därmed framstod som torr och ovärdig skitskrivarnas uppmärksamhet. Hur som helst: Så länge som du håller en trevlig ton så tycker jag inte att det finns någon anledning att undvika att ta första kontakten! Däremot får både du och de du skriver till förhålla er till att det finns puckon där ute.

Mina absolut starkaste tips för att få så hög svarsfrekvens/dejtinglycka som möjligt:
- Hoppa över utseenderelaterade kommentarer.
- Hoppa över snuskförslag.
- Hoppa över mejl vars hela innehåll är "Tja, läget?" eller motsvarande. (Kan funka om du är jättesnygg och/eller har en fantastisk egen presentationstext men jag är skeptisk.)
- Läs igenom hela personens presentation innan du skriver något.
- Koppla ditt meddelande till någonting i presentationen. Gärna något ni har gemensamt, så klart.
- Skriv inte mer än 3-4 meningar vid första kontakten. Mottagaren kan undra varför du har så mycket tid tillgänglig och din egen risk att bli bitter vid icke-svar ökar.
- Avsluta med en fråga så att det är uppenbart att det är mottagarens tur att svara.
- Innan du skickar: Läs igenom mejlet som en creep-detektor till djävulens advokat. Finns det något i det som kan tolkas på ett obehagligt sätt? T ex "Fin brygga, var finns den?" --> "Berätta var ditt lantställe ligger så att jag kan överraska dig med en yxa." Det är orättvist och tragiskt att schyssta människor ska behöva tänka på sånt här men det är de oschysstas fel och tyvärr blir särskilt nätdejtande tjejer medvetna om risker med galningar.
- Om mottagaren inte svarar, släpp och gå vidare. Skicka inte ett enda mejl till.

Passar på att tillägga att idag är det exakt ett år sedan min första HP-dejt med personen som nu är min pojkvän. Här ska firas!

 

[JGD]

Tack för ett rejält och uttömmande svar! Och grattis till dejtinglyckan!

Skickade mina två första mail igår till personer som var online. Berömde den ena för en fyndighet i presentationen och den andra (som var utan pres) för nickname i kombination med profilbild.

Kände ändå att jag ville göra en realitycheck om det var så illa att allt dissas, även det i vänskaplig ton. Nåja, det kanske dyker upp någon mer att maila till.

 

[TygerTyger]

Tack för ett rejält och uttömmande svar! Och grattis till dejtinglyckan!

Skickade mina två första mail igår till personer som var online. Berömde den ena för en fyndighet i presentationen och den andra (som var utan pres) för nickname i kombination med profilbild.

Kände ändå att jag ville göra en realitycheck om det var så illa att allt dissas, även det i vänskaplig ton. Nåja, det kanske dyker upp någon mer att maila till.

Det låter helt klart som en bra start. Lycka till!

 

[starcraft]

Reggade mig på HP för ca 1,5 veckor sedan efter att ha läst denna tråd. Efter det har jag suttit och klickat runt på måfå. Många tjejer har skrivit i sin pres att de inte vill ha snuskmail eller att "Ni fattar inte hur det är att vara tjej på HP".

Så min fråga till er tjejer blir hur ser det ut när ni loggar in? Är det bara massa skit i mailboxen? Läser ni mail överhuvudtaget eller hittar ni själva någon och håller kontakt på annat sätt? Ska jag som man hålla mig borta eller ska jag ta första steg och försöka uppvakta?

Jag har varit två kortare perioder på hp. Första gången hade jag nog bara en väldigt kort press, var öppen för nya bekantskaper och inte så noga med om det var enbart vänner eller något mer romantiskt och då fick jag en del konstiga mail och en del snuskmail. Omgång 2 visste jag vad jag ville ha i förhållande väg och hade en tydlig press på vad jag sökte och fick inga snuskmail alls. Klart det var en del stolpskott som mailade, men inget snusk eller elakheter. Så jag säger go for it! Hittar du någon intressant och kan hålla en rumsren konversation så finns det inga anledningar till att inte försöka få kontakt. Men undvik att bara skriva "hej, läget?" Även om jag i början svarade på dessa, men får man många mail och du inte har en väldigt bra press så svarar man oftast inte. Och får du svar, se till att verka intresserad och ställ frågor och följdfrågor och dela med dig av egna erfarenheter som i vilket annat dejtingsammanhang som helst. Lycka till.

 

[JGD]

Jag har varit två kortare perioder på hp. Första gången hade jag nog bara en väldigt kort press, var öppen för nya bekantskaper och inte så noga med om det var enbart vänner eller något mer romantiskt och då fick jag en del konstiga mail och en del snuskmail. Omgång 2 visste jag vad jag ville ha i förhållande väg och hade en tydlig press på vad jag sökte och fick inga snuskmail alls. Klart det var en del stolpskott som mailade, men inget snusk eller elakheter. Så jag säger go for it! Hittar du någon intressant och kan hålla en rumsren konversation så finns det inga anledningar till att inte försöka få kontakt. Men undvik att bara skriva "hej, läget?" Även om jag i början svarade på dessa, men får man många mail och du inte har en väldigt bra press så svarar man oftast inte. Och får du svar, se till att verka intresserad och ställ frågor och följdfrågor och dela med dig av egna erfarenheter som i vilket annat dejtingsammanhang som helst. Lycka till.

Tack. Ja, man får ju bara en chans att göra ett första intryck så jag lär skriva något vettigt om det som fångar mitt intresse.

 

[Gammeln]

Tack för ett rejält och uttömmande svar! Och grattis till dejtinglyckan!

Skickade mina två första mail igår till personer som var online. Berömde den ena för en fyndighet i presentationen och den andra (som var utan pres) för nickname i kombination med profilbild.

Kände ändå att jag ville göra en realitycheck om det var så illa att allt dissas, även det i vänskaplig ton. Nåja, det kanske dyker upp någon mer att maila till.

Det tycker jag lät bra. Sen gäller det också att sticka ut, få hennes uppmärksamhet. Kolla tex vad hon är intresserad av på fritiden. Är det en tjej som gillar att träna, motionera, röra på sig då kan man avsluta med en lite fyndig fråga typ "Hur mycket bänkar du" . Förhoppningsvis svarar hon med "Ehh hur menar du.....". Ja då har du fått kontakt o sen är det bara att mejla på

 

[corzette]

Tack. Ja, man får ju bara en chans att göra ett första intryck så jag lär skriva något vettigt om det som fångar mitt intresse.

Mnja nu är jag förvisso inte som andra... Men även om du inte får nåt svar på första mailet KAN det om du verkligen "gillar vad du ser" göra ett försök till ...

Jag hade en som skrev till mej , just då va jag inte mottaglig (av olika orsaker) så gick det säg en månad... Så skrev han igen och den här gången blev det tom en träff... Nu va han inget jag intresserad av när vi väl sågs ... men ändå ... Han chansade och fick en dejt !

 

[Gammeln]

Mnja nu är jag förvisso inte som andra... Men även om du inte får nåt svar på första mailet KAN det om du verkligen "gillar vad du ser" göra ett försök till ...

Jag hade en som skrev till mej , just då va jag inte mottaglig (av olika orsaker) så gick det säg en månad... Så skrev han igen och den här gången blev det tom en träff... Nu va han inget jag intresserad av när vi väl sågs ... men ändå ... Han chansade och fick en dejt !

Sen kan man ju kolla om hon gillar skämt eller "har nära till skratt" för då ska man slänga in en kulig gåta eller en rolig historia.

 

[Gammeln]

Men kolla av hennes profil och skippa blondinskämten om hon är blond

 

[hindalhunned]

Reggade mig på HP för ca 1,5 veckor sedan efter att ha läst denna tråd. Efter det har jag suttit och klickat runt på måfå. Många tjejer har skrivit i sin pres att de inte vill ha snuskmail eller att "Ni fattar inte hur det är att vara tjej på HP".

Så min fråga till er tjejer blir hur ser det ut när ni loggar in? Är det bara massa skit i mailboxen? Läser ni mail överhuvudtaget eller hittar ni själva någon och håller kontakt på annat sätt? Ska jag som man hålla mig borta eller ska jag ta första steg och försöka uppvakta?

Inga elaka mail men många som jag uppfattar som oseriösa t.ex mail som bara kommenterar mitt utseende, profiler utan bild och presentation, män som inte vill lägga upp en bild men som kan skicka det med mailen och män utan något av de intressen som jag har men som skriver ändå och säger att men det kan ändå inte vara så viktigt, trots att jag sagt att det är det i presentationen. Om du kan skriva vettiga meddelanden så uppvakta gärna. :-) Du har fått flera vettiga råd följ dem och lycka till!

 

[gul_zebra]

Har haft kontakt med en snubbe några veckor nu... Supertrevlig verkligen, och det börjar väl dra ihop sig för en dejt snart antar jag. Men... Han är så vuxen. Inser att det låter dumt men jag känner mig som en liten snorunge i jämförelse. Han är verkligen supervuxen liksom. Känns som att det helt enkelt inte finns en chans i helvete att vi är på samma nivå ens litegrann. Jag vet inte... Är jag fånig? Gaah det stör mig så förbannat - här sitter jag och har problem med att bara stöta på dumhuvuden och när jag väl stöter på en bra karl med vett i skallen är han "för vuxen", vad faaaan!

Meanwhile har jag sen typ 1½ år tillbaka i stort sett daglig kontakt med en snubbe som är så jävla awesome på alla sätt och vis. Så jäkla min typ, på pricken det jag söker. Men han är off limits och någon kopia verkar inte gå att hitta. En kopia på honom vore fan guld annars.

Blir så jävla frustrerad på den här skiten, har god lust att bara gå och köpa några katter och acceptera mitt öde som crazy cat lady istället

 

[Mona]

Blir så jävla frustrerad på den här skiten, har god lust att bara gå och köpa några katter och acceptera mitt öde som crazy cat lady istället

Jag köpte en katt till.....


Fast det här med att han är "vuxen" behöver inte betyda att han är det.
Jag träffade ju världens bästa människa förra sommaren och han kändes otroligt vuxen tills vi träffades. Vi var på exakt samma frekvens och hade hur kul som helst.
Så testa en dejt, det tycker jag absolut att du ska göra!

 

[Artline]

Har haft kontakt med en snubbe några veckor nu... Supertrevlig verkligen, och det börjar väl dra ihop sig för en dejt snart antar jag. Men... Han är så vuxen. Inser att det låter dumt men jag känner mig som en liten snorunge i jämförelse. Han är verkligen supervuxen liksom. Känns som att det helt enkelt inte finns en chans i helvete att vi är på samma nivå ens litegrann. Jag vet inte... Är jag fånig? Gaah det stör mig så förbannat - här sitter jag och har problem med att bara stöta på dumhuvuden och när jag väl stöter på en bra karl med vett i skallen är han "för vuxen", vad faaaan!

Meanwhile har jag sen typ 1½ år tillbaka i stort sett daglig kontakt med en snubbe som är så jävla awesome på alla sätt och vis. Så jäkla min typ, på pricken det jag söker. Men han är off limits och någon kopia verkar inte gå att hitta. En kopia på honom vore fan guld annars.

Blir så jävla frustrerad på den här skiten, har god lust att bara gå och köpa några katter och acceptera mitt öde som crazy cat lady istället

Så kände jag i början när jag började träffa en 10 år äldre kille. Han kändes så mycket mognare och tänkte ett steg längre än mig hela tiden. Men han hade vettiga åsikter så det kändes bara utvecklande och han tyckte inte att jag var omogen. Men efter ett tag så slutade han kännas mognare och vi kändes mer på samma nivå

Ge det en chans

 

[gul_zebra]

@Mona och @Artline Jo, vi får se. Till råga på allt är han dessutom pälsallergiker också. Säger att katter är värda besväret men, ja... Min skepsis är tämligen hög måste jag säga. Allergier förändras. Dessutom är de ärftliga. Och djur är nånting jag absolut inte kan tänka mig att leva utan.

 

[Jeffery]

@Mona och @Artline Jo, vi får se. Till råga på allt är han dessutom pälsallergiker också. Säger att katter är värda besväret men, ja... Min skepsis är tämligen hög måste jag säga. Allergier förändras. Dessutom är de ärftliga. Och djur är nånting jag absolut inte kan tänka mig att leva utan.

Jag växte upp med katt, och är kattmänniska i grunden. I 25-årsåldern träffade jag den kvinna som blev mor till mina barn. Hon hade en kattmamma och fem små kattungar - och jag blev kattöverdoserad, med kliniskt konstaterad allergi som följd. Astmatisk andning, och dra långa trådar med var ur ögonen blev legio, även när jag åkte hem och hälsade på min gamla tonårskatt Kasa.

Så dog Kasa, och flickvännens kattfarm var sedan länge omplacerad. För nio år sen blev det en hund.

Och för fem-sex år sen träffade jag några katter, som jag tidvis har umgåtts med väldigt intensivt. Först var jag avogt inställd med lite kel, och sedan handtvagning. Men det behövdes inte, märkte jag efter ett tag. Så nu har den mest kelne fri tillgång till mig, då jag är på besök.

Jag hade blivit fri från min kattallergi.

Så allergier förändras. Och ibland till det bättre.

 

[Aionee]

@Mona och @Artline Jo, vi får se. Till råga på allt är han dessutom pälsallergiker också. Säger att katter är värda besväret men, ja... Min skepsis är tämligen hög måste jag säga. Allergier förändras. Dessutom är de ärftliga. Och djur är nånting jag absolut inte kan tänka mig att leva utan.

Jag växte upp med katt, och är kattmänniska i grunden. I 25-årsåldern träffade jag den kvinna som blev mor till mina barn. Hon hade en kattmamma och fem små kattungar - och jag blev kattöverdoserad, med kliniskt konstaterad allergi som följd. Astmatisk andning, och dra långa trådar med var ur ögonen blev legio, även när jag åkte hem och hälsade på min gamla tonårskatt Kasa.

Så dog Kasa, och flickvännens kattfarm var sedan länge omplacerad. För nio år sen blev det en hund.

Och för fem-sex år sen träffade jag några katter, som jag tidvis har umgåtts med väldigt intensivt. Först var jag avogt inställd med lite kel, och sedan handtvagning. Men det behövdes inte, märkte jag efter ett tag. Så nu har den mest kelne fri tillgång till mig, då jag är på besök.

Jag hade blivit fri från min kattallergi.

Så allergier förändras. Och ibland till det bättre.

Kilar in och håller med Jeffery. Allergier måste inte vara ett "aldrig mer djur i flera generationer". Om han personligen är villig att träffa katter osv och satsa trots allergi så låt honom få en chans.
Min mamma har varit superallergisk emot pälsdjur (och hö) hela hennes liv. Men nu har vi huset fullt med 6 kaniner och har en häst som hon också åker ut till varje dag. Hon är inte allergisk alls längre. Så allergier kan förändras. Grannkatterna tycker även om att komma in i vårat hus när dörrarna står öppna och klappa katt är inget problem heller. Dock kan hon reagera på om vi precis fått hem en ny kanin som äter en annan slags mat än våra, men det brukar gå bort när man vänjer över kaninen på vår mat. Vet inte riktigt varför, men så fungerar det.

 

[Viva]

Aktiverade mitt Pancake-konto igen. Tror jag ångrar mig redan. Alltså, jag vet inte om det är mig eller andra människor det är fel på men jag får rysningar när någon kallar mig mysiga tjejen i första mailet. Eller när HerrSinnlig som "bara" är 20 år äldre än mig anmäler sitt intresse (till vad).

Droppen var väl när jag börjar prata med en till synes hyfsad människa och vi kommer in på Gothia cup som han tydligen besökt. Jag är glad att cupen är över eftersom det oftast är galet mycket folk på bussar/spårvagnar och han kläcker ur sig att han tyckte det var trevligt med trängseln, då kunde man ju passa på att ta för sig av tjejer.

 

[gul_zebra]

Jag växte upp med katt, och är kattmänniska i grunden. I 25-årsåldern träffade jag den kvinna som blev mor till mina barn. Hon hade en kattmamma och fem små kattungar - och jag blev kattöverdoserad, med kliniskt konstaterad allergi som följd. Astmatisk andning, och dra långa trådar med var ur ögonen blev legio, även när jag åkte hem och hälsade på min gamla tonårskatt Kasa.

Så dog Kasa, och flickvännens kattfarm var sedan länge omplacerad. För nio år sen blev det en hund.

Och för fem-sex år sen träffade jag några katter, som jag tidvis har umgåtts med väldigt intensivt. Först var jag avogt inställd med lite kel, och sedan handtvagning. Men det behövdes inte, märkte jag efter ett tag. Så nu har den mest kelne fri tillgång till mig, då jag är på besök.

Jag hade blivit fri från min kattallergi.

Så allergier förändras. Och ibland till det bättre.

Kilar in och håller med Jeffery. Allergier måste inte vara ett "aldrig mer djur i flera generationer". Om han personligen är villig att träffa katter osv och satsa trots allergi så låt honom få en chans.
Min mamma har varit superallergisk emot pälsdjur (och hö) hela hennes liv. Men nu har vi huset fullt med 6 kaniner och har en häst som hon också åker ut till varje dag. Hon är inte allergisk alls längre. Så allergier kan förändras. Grannkatterna tycker även om att komma in i vårat hus när dörrarna står öppna och klappa katt är inget problem heller. Dock kan hon reagera på om vi precis fått hem en ny kanin som äter en annan slags mat än våra, men det brukar gå bort när man vänjer över kaninen på vår mat. Vet inte riktigt varför, men så fungerar det.

Jo, såklart. Nåja, vi får se hur det går helt enkelt.

Droppen var väl när jag börjar prata med en till synes hyfsad människa och vi kommer in på Gothia cup som han tydligen besökt. Jag är glad att cupen är över eftersom det oftast är galet mycket folk på bussar/spårvagnar och han kläcker ur sig att han tyckte det var trevligt med trängseln, då kunde man ju passa på att ta för sig av tjejer.

MEN VAD I HELVETE?!

 

[Jeffery]

Droppen var väl när jag börjar prata med en till synes hyfsad människa och vi kommer in på Gothia cup som han tydligen besökt. Jag är glad att cupen är över eftersom det oftast är galet mycket folk på bussar/spårvagnar och han kläcker ur sig att han tyckte det var trevligt med trängseln, då kunde man ju passa på att ta för sig av tjejer.

Nu är jag man, och har inte råkat ut för plumpheter i denna kaliber, men jag skulle kunna tänka mig att mina tankar - medan jag förde musen mot blockningsfunktionen, för ett sakta och bestämt klickade - skulle formuleras ungefär så här:
"En del människor är helt enkelt dömda och hänvisade till dejtingsiter för att kunna komma i kontakt med annat folk. De funkar över huvud taget inte alls i verkligheten.
Och du är en så'n. Ha en bra dag."
[klick]