Vikttråden 2014:2

[Koltrast]

Ibland kanske det kan vara läge att acceptera att ens gener är som de är och att ens kropp ser ut som den gör. Nu är du ju långtifrån någon noshörning(snarare är du redan enhörningen men har kanske lite svårt att se det själv?), men för mig blir det lite såhär när jag försöker få en rak, pojksmal kropp:

Som att försöka få ett russ att bli ett fullblod, en strävan som aldrig kommer upphöra vara en kamp. Ska jag bli av med mina kraftiga lår blir jag också av med allt fett på överkroppen, min mens och min annars ganska schyssta ämnesomsättning. Och till vilken nytta, kan en ju fråga sig?

(Nu drar jag kanske på för stora växlar, ursäkta om jag är helt ute och cyklar)

 

[Springsteen]

Du behöver inte ursäkta dig någonstans! Vet fler som blir något bekymrade när jag påtalar vad jag tycker illa om.

Ingen behöver dock oroa sig för att jag har någon ätstörning. Jag tycker om mat för mycket. Men nog tycker jag mer illa om min kropp än vad jag borde göra. Men tycker samtidigt att jag inte har orimliga mål, att bli av med lite depåer på höfterna. Men som du kanske säger så är det bara så att jag ser ut på det viset. Och får lära mig att acceptera det. Jag kommer aldrig få någon pojkformad kropp, är nog mer timglas till formen, så det är jag inte ute efter. Men de där höfterna och den lilla depån på insida lår får gärna gå och gömma sig någon annanstans!

 

[Koltrast]

Du behöver inte ursäkta dig någonstans! Vet fler som blir något bekymrade när jag påtalar vad jag tycker illa om.

Ingen behöver dock oroa sig för att jag har någon ätstörning. Jag tycker om mat för mycket. Men nog tycker jag mer illa om min kropp än vad jag borde göra. Men tycker samtidigt att jag inte har orimliga mål, att bli av med lite depåer på höfterna. Men som du kanske säger så är det bara så att jag ser ut på det viset. Och får lära mig att acceptera det. Jag kommer aldrig få någon pojkformad kropp, är nog mer timglas till formen, så det är jag inte ute efter. Men de där höfterna och den lilla depån på insida lår får gärna gå och gömma sig någon annanstans!

Rent krasst - ja, jag tror att du har orimliga mål(eller orimliga och orimliga, klart det går att banta ner sig en massa, men återigen - till vilket pris?). Även om du inte har en ätstörning så tror jag att du hade haft mer nytta av att lägga energin du lägger på att gå ner i vikt på att acceptera din kropp. Istället för att tänka så mycket på vad du kan ändra, tänk på vad du har och på att kroppen är ditt redskap. Ett fantastiskt redskap som kan njuta av mat, som kan springa och hoppa, ha sex och en massa andra roliga saker.

 

[yew98fq]

Nu har jag också skaffat Lifesum, hade Fat Secrets Kaloriräknaren förut men den åt upp jättemycket batteri i telefonen. Lifesum påstår att jag kan vara smal om 30 veckor.

Har inte bestämt om jag ska äta mina intränade kalorier eller inte, men idag gjorde jag det för jag var skithungrig efter att ha grävt en timme på ridbanan. Men jag tror att jag ska ha någon form av kaloribank med intränade kalorier, att använda till lördagar, resor, jul och sådant. Har dock inte hittat någon "spargrisfunktion" i appen.

Å andra sidan är det rätt trevligt att lägga en guldpeng för varje 100 sparade kalorier i en burk.

Smart idé! =)

*kl*

Hej alla i tråden! Jag funderar på om jag kanske skulle joina er litegrann =)

Jag är i valet o kvalet på om jag medvetet ska börja räkna kcal igen. Jag vet att jag lätt blir fokuserad och mitt primära mål är att lära mig lyssna på kroppen och inte överäta. Jag vill heller inte att träningen ska bli ett "måste" utan vill kunna njuta av den - vilket inte bör vara en motsättning men det kan bli så för mig ibland.

För 8 år sedan började jag träna och gick ner 10 kg (fr 70 till 60 kg till mina 170 cm). I flera år nu har jag legat runt 65 som tränande människa och även accepterat att större lår och mage, samt lite fettdepåer på höfterna inte betyder sämre hälsa/fulare eller mer otränad utan är ett mått på muskler etc.

Dock gick kroppen in i en vägg för drygt 1,5 år sedan (blev aldrig ångtidsjukskriven men total krasch av immunförsvar och sköldkörtel har lett till ett år av mycket trötthet och många förkylningar). Nu är jag i princip återhämtad men formen är ju sämre än på många år och jag har gått upp en sisådär 7 kg vilket gör att jag inte är helt bekväm i kroppen. Springer långsammare men njuter av löpning i skog, cykling (MTB ) och rider samt yogar. Dvs håller igång, men vill vända trenden på vågen innan det går längre. Samtidigt som jag inte vill ge kroppen för stora påfrestningar så den återigen kraschar!

 

[Springsteen]

Då är det läge att börja fundera över varför en vill gå ner i vikt och om det är värt vad det kostar att upprätthålla det sen.

Rent krasst - ja, jag tror att du har orimliga mål(eller orimliga och orimliga, klart det går att banta ner sig en massa, men återigen - till vilket pris?). Även om du inte har en ätstörning så tror jag att du hade haft mer nytta av att lägga energin du lägger på att gå ner i vikt på att acceptera din kropp. Istället för att tänka så mycket på vad du kan ändra, tänk på vad du har och på att kroppen är ditt redskap. Ett fantastiskt redskap som kan njuta av mat, som kan springa och hoppa, ha sex och en massa andra roliga saker.

Har pratat lite med tränare och så och det går väl att göra, får säkert jobba på att bygga lite muskler och sådant för att få den kropp jag önskar. Jag lägger inte ner mycket tid på att gå ner i vikt, så det hindrar mig inte i min övriga vardag. Vad jag tänker är att jag omöjligt kan veta om det är värt det eller ej förens jag nått målet. När man väl är där så vet man ju om det är värt det eller ej. Nu har jag ingen aning om det är värt det eller ej, lite av ett limbo för mig.

 

[Gnist]

Jag har lagt på mig några kilon jag, sen olyckan och ptja.. De lär nog försvinna bara jag får köra på helt som vanligt med allt när det kommer till tränandet, så ingen direkt katastrof ändå tycker jag och jag vet ju att jag lätt går upp om jag inte tränar, så det var ändå rätt väntat

 

[Malin_L]

Idag hade jag ny vägdag och det visade neråt igen.
Jag snittar ca 0,5 kg i veckan.
Har inte mätt mig än idag så det vet jag inte hur det ser ut än!

 

[lil-sis]

88.2

Dvs drygt ett kilo på en vecka.
Det rasar ju inte precis av men jag får väl vara glad för ett minus, trots mens vilken dag som helst. Det verkar som att den dröjer lite = jag kommer kunna ta min första p-spruta äntligen.

Uniformsbyxorna hänger trots underställ och skjortan instoppad, det var skönt. "Nedersta" magbulan är märkbart mindre

 

[svea]

Är tillbaka under årets startvikt, det känns bra!

(-0,1 = 18,5 kvar)

 

[vinkelina]

Summering av oktober månad. Stämmer ju inte riktigt då jag började 5.10
Invägning på 87,nått kg. Glömde skriva exakt då jag hade lite problem med appen. 600g kvar att gå ner till månadens vikt, tänkte komma under 85. Mens på G just nu så ligger på 85,6 hoppat upp och ner denna vecka.

Men de fantastiska är att jag minskat 4!!! Cm i midjan.

Ligger just nu på ca 1500 kcal. Har lite svårt att äta upp alla mina kalorier som kommer till efter motion. Dessutom varit ohälsosam så de har smitit in både godis och glass denna vecka. Och inte rört på mig

 

[svea]

Tjohoo, här händer det saker! Jag vägde mig ju förra helgen efter ett långt uppehåll. Sedan dess har jag gått ner 2,3 kilo! Nästan ett kilo av det var nog vatten, för det försvann redan till förra måndagen. Men det är ändå 1,4 kilo sedan förra måndagen. Äter kalorisnålt, med tillägg när jag springer och utrymme för lite gott på lördagen. Ligger nu 0,4 kilo under årets startvikt.

(-0,4 = 18,1 kvar)

 

[Scata]

Duktiga ni är!!
Här är det + på vågen igen...
Tror det beror på att jag inte kunnat rida så mycket under den här perioden med konstig kyla och regn som gör att alla mina leder säger upp sig, även promenaderna har blivit lidande - jag kan bara gå i promenad-tempo och inte i power-tempo
Ska det bli minus på vågen så måste jag minska kaloriintaget, men vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja...

 

[detordnarsig]

Vägde mig i morse och vågen stannade på 60,9, vilket den gjorde för en månad sen med. Vilket jag är nöjd med eftersom det inte direkt blivit något av 5:2 dieten... Detta har blivit så på grund av att jag jobbat och haft en del i skolan, vilket innebär att jag måste umgås och vara trevlig vilket jag är rädd att inte klara utan mat i magen...
Men har nu bestämt mig för en godisfri månad, så nu ska jag äta riktig mat istället för godis och mackor, vilket varit min "diet" de senaste veckorna... Motionen går fortfarande bra, minst en timme om dagen, är väl den som hindrat att jag åtminstone inte går upp trotts min tveksamma kosthållning.

 

[Petronilla]

Skitvecka plus 1.5 kilo för att jag har ätit som jag gjorde förr.... Bara bita ihop och komma igen. Frukost kvarg med hallon, lunch pulled pork med coleslaw. Mellis en bit ost. Spännande med vad jag hittar på till middag. Fastesockret låg på hiskeliga 9,9 i morse så det är ju ett stort bevis på att jag har slarvat!

 

[lil-sis]

Under 35 i BMI känns ju helt okej.

Om 15kg tänkte jag börja rida min ungponny. Det borde bli ungefär i slutet av januari, så jag hoppas på massor av snö, så jag landar mjukt

Den andra ponnyn tänkte jag börja rida efter nästa skoning, ev blir det efter årsskiftet också, har inte bestämt mig, de går barfota nu och ska verkas vilken dag som helst.

 

[svea]

Haha, nu har jag också skaffat en sån där gullig mätare!

 

[Petronilla]

Jag med då blev det roligare...

 

[_husmusen_]

Skaffade en jag också.

 

[Petronilla]

Heja oss!

 

[Malin_L]

Hihi nu blev ju jag också tvungen!