Vilket är det värsta jobb som du har haft?

[Zoya]

Som 19-åring fick jag jobb som receptionist på en firma som sålde köksluckor. Arbetsplatsen låg mitt ute i ett industriområde strax söder om Sthlm. Jobbet skulle gå ut på att svara i telefon, ringa till deras leverantör i Finland vid behov och ta emot besökare. Upptäckte ganska snart att det ringde typ 2 ggr/ dag och kom i princip aldrig några besökare. Säljarna kom in lite nu som då men de hade alltid bråttom - förutom det var jag i princip ensam på kontoret och rullade tummarna. Dessutom var ägarna fruktansvärt otrevliga.
Jag slutade efter två veckor.

Ett annat jobb som jag verkligen inte trivdes på var på Försäkringskassan. Jag var handläggare för sjukpenningärenden och på den tiden fanns inget kontaktcenter som tog samtalen utan folk ringde direkt till sin handläggare. De flesta var sjukt otrevliga och att dagligen bli utskälld bara för att man gjorde sitt jobb gjorde så jag nästan utvecklade en slags fobi för att svara i telefon.
Förutom det så var chefen en riktig psykopat.
Efter ca 6 mån på jobbet gick jag på föräldraledighet och när det var dags att komma tillbaka från den fick jag en sådan ångest av att behöva gå tillbaka till FK så jag paniksökte alla jobb jag kunde hitta och fick som tur var ett annat jobb så jag slapp gå tillbaka

 

[Granen]

Jag har inte direkt haft något dåligt jobb egentligen, men det som var mest slitsamt var på ett fryslager.
Jobba 8 timmar per dag i -30 grader med en del tunga lyft, tror jag lyfte omkring 7-8 ton totalt under en dag (varuplockning till butiker).

 

[Fruentimber]

För länge sen i min ungdom när jag pluggade tog jag jobb som telefonförsäljare. Rent krasst gick jobbet ut på att ringa runt till gamlingar och lura på dom massa skit. Det hade jag verkligen inte hjärta att göra så jag sa upp mig samma dag Vissa som jobbade där skröt om hur de lurade äldre och vad de hade sålt för. De valde "lätta offer" som gav bra provision och deras attityd sög verkligen.

Same! Vår chef ringde dessutom upp och drev med vissa kunder som sagt nej inför alla medarbetare, för att vara "rolig". Man fick kexchoklad som pepp. På två dagar tjänade jag 72 kronor, sen slutade jag att gå dit.

 

[tornblomma]

Same! Vår chef ringde dessutom upp och drev med vissa kunder som sagt nej inför alla medarbetare, för att vara "rolig". Man fick kexchoklad som pepp. På två dagar tjänade jag 72 kronor, sen slutade jag att gå dit.

Fyfan. Minns en dryg kille som tydligen var kontorets "stjärnsäljare". Han ringde och drev med en gammal tant vars man precis dött. Då flippade jag verkligen ur. Mår dåligt än idag när jag tänker på det

 

[TinyWiny]

Oj, det är några stycken. Värst var nog pizzerian där ägaren var ett riktigt äckel. Jag var tvungen att ha någon som "hämtade" mig när jag jobbade kväll annars kom jag aldrig därifrån. Han försökte verkligen med allt och var vidrigt närgången
Jag jobbade på ett kafé ett tag där chefen nog hade någon typ av OCD. Hen var helt hysteriskt rädd för att jag skulle glömma plattor på, glömma att låsa, glömma att stänga frysen osv. osv. och hur jag än bedyrade att allt var i sin ordning så krävde hen att jag skulle gå tillbaka och kolla, inte en gång utan minst två (jag gick alltid upp och lämnade nycklarna efter dagens slut och det var då detta återkom ständigt). Sedan kollade hen alltid själv ändå.
Jag jobbade på ett stuteri ett tag där ägaren också hade vissa problem. Jag var van att jobba i stall men bad hen säga hur hen ville ha det för alla ställen är ju olika men hen kunde liksom inte säga hur hen ville ha arbetet utfört och oavsett hur jag gjorde så var det alltid fel. Jag bad upprepade gånger om instruktioner men hen menade att det var ju bara... Enda instruktionen jag egentligen fick var att varje djupströbädd skulle ta 30 minuter att fixa och hur jag än gjorde kunde jag omöjligt ha att göra där inne i 30 minuter, det tog ju inte ens fem minuter men hen ansåg att jag iallafall skulle greja i varje box i 30 minuter. Hästarna skulle ha "en tuss" hö men hur stor den tussen var kunde hen aldrig säga och inte heller visa. Ena gången var det för mycket och andra förlite. Jag började ge samma varje dag ihopp om att hen någon gång skulle ha någon form av konsekvens men vissa dagar var det för lite och andra för mycket iallafall.
Jag har också jobbat som telefonförsäljare för laryngförbundet (saker såldes till förmån för människor som drabbats av hals och munhålecancer) men min röst höll inte för att prata så mycket så snart var jag jättehes och folk började fråga om jag själv var drabbad... Hemskt jobb med uruselt betalt.
Att köra ut reklam var ju inte heller någon hit.

 

[Fruentimber]

Fyfan. Minns en dryg kille som tydligen var kontorets "stjärnsäljare". Han ringde och drev med en gammal tant vars man precis dött. Då flippade jag verkligen ur. Mår dåligt än idag när jag tänker på det

Herregud så vidrigt.

 

[mooi]

Telefonförsäljning, elavtal.
Jag var inte särskilt duktig och det var inget roligt jobb, man blir utskälld bara efter att ha sagt sitt namn osv.. oseriöst företag dessutom så det kunde jag inte stå för.

 

[machafuko]

Värsta arbetsplatsen var i en populär butik i Göteborg. Arbetsuppgifterna var hyfsade, men kollegorna var sådär och chefen rätt värdelös. Vaknade varje morgon och kände att jag verkligen ville slippa. Att inte ha medarbetare man gillar är fruktansvärt.

Sen därefter jobbade jag på ett inkassobolag. Där älskade jag mina kollegor. Vi hade en sån himla stämning på kontoret. Dock hände det mycket och chefer byttes ut till vänster och höger, man saknade stöd och tillit ett bra tag där vilket gjorde att jag till slut grät på jobbet och sa upp mig. Chefens chef var hemsk och på en arbetsplats där arbetsuppgifterna är så psykiskt påfrestande som de är när man är inkassohandläggare så krävs det verkligen att alla runtomkring en stöttar.

 

[Dentaku]

Besöksbokare för ett företag som sålde kapitalförsäkringar(i princip telefonförsäljare). Jag fick mer och mer ångest för varje samtal jag ringde och till slut satt jag bara och stirrade på telefonen. Slutade av förklarliga skäl efter mindre än en vecka.

Hemtjänsten slutade jag i efter två veckor. Jag hade jobbat inom handikappomsorgen med liknande uppgifter ett par år, så det var inte det som var problemet. Det jag inte fixade var att flera av de man besökte var så dementa att de borde fått komma till ett hem med mer tillsyn för länge sen. Det tärde för mycket på mig att titta förbi snabbt för att se till att medicinen svaldes ner hos någon som inte bara glömt att hen tog medicin öht utan som också vaknade varje morgon på ett ställe hen inte kände igen sig på trots att hen bott där 20 år.

 

[CillaW]

Jag fick ett chefsuppdrag för ett antal år sen.
Det var en helt ny position, och jag fick ingen som helst beskrivning av vilka uppgifter jag förväntades ha förutom löneförhandling med snäva gränser, skitjobbigt.
Jag skulle göra detta på 20% av min arbetstid men fick inget utrymme i schemat

Mission impossible. Så gick det åt helvete också.

 

[turbofling]

Det var nog ett städjobb pa dagis, jobbet var i sig själv ok men hur allt sköttes. Jag hade 25 min pa mig att städa ett helt dagis (inkl förflyttningstid), det säger sig själv att det var omöjligt att hitta göra det ordentligt. Personalen klagade saklart till mig och jag kämpade för att fa till ett möte med min chef som ständigt sa upp vara möten, jag ville hitta en lösning men när chefen uppenbarligen tyckte jag skulle sta ut sa sa jag upp mig.
Chefen blev kort därefter uppsagd med omedelbar verkan sa ngt stämde inte där.

Ett sommarjobb i sjukhusresturang var inte heller sa roligt. Eller arbetsuppgifterna var helt ok, men den ordinarie personalen klagade konstant pa hur trakigt och hemskt jobbet var. Stämningen var inte direkt pa topp.

 

[avslutat medlemskap]

Skärare på kartongfabrik, skittungt, dåligt betalt samt att verkaren var gift med chefens dotter. Ingen var riktigt klok på det företaget och halva arbetsstyrkan var utvecklingsstörda på riktigt så dom kunde ju idiotverkaren göra som han ville med.

Näst sämsta jobbmässigt var ett 2-dagars typ "jag står inte ut längre" som smärglare på en kastrullfabrik. Man tar en kastrull, sätter fast den på en elmotor som har vacuumplatta, tar stålull och "drar" stålullstussen från mitten av invändiga botten och utåt-uppåt-ut över kanten, stannar motorn, släpper vacuumet och byter kastrullämne. Efter en timma såg man ut som en sotare, såååå skitigt och ohälsosamt. Jag snöt nog aluminium ur näsan nån månad efteråt. Fast ägaren var bra och jag var tillbaks och jobbade extra med lite service när firman var stängd ibland samt lastade bilar som kom på udda tider när inte ägaren kunde, han förstod precis varför jag slutade.

Annars har jag ju haft många "skitjobb", som dykare och allt-i-allo med egen firma och aldrig rädd för att ställa upp så har mitt yrkesliv varit minst sagt brokigt och jag har sällan haft tråkigt heller. Här på bilden är ett av dom största "skit-jobben", byta brusten hydraulslang mitt i vintern i tvärkulverten mitt under foderbordet i en ladugård full med kossor, och, ja, det är bara huvudet som sticker upp. Visa bifogad fil 22010

 

[Sofie.S]

Hemtjänsten, stressigt och dålig arbetsmiljö. Aldrig mer!

 

[Reville]

Jag jobbade en dag som personlig assistent. Chefen var väldigt speciell och brukarens anhöriga ännu mer speciella så jag tackade nej till fortsatt arbete där.

 

[Sasse]

Jag skulle vara behjälplig med administrativa arbetsuppgifter när ordinarie personal var ledig. Inte förrän samma dag fick jag reda på att det främst var tal om väldigt specifika uppgifter, och att högsta chefen som kommit på den geniala idén att jag skulle ta över, hade talat om för min dåvarande chef att jag hade god erfarenhet inom området. Jag hade ingen erfarenhet alls...

Min dåvarande chef i sin tur meddelade aldrig övriga kollegor att jag inte längre kunde vara behjälplig med de specifika uppgifterna. Hen "glömde" dessutom nämna för mig vilka andra arbetsuppgifter det var tal om att jag skulle ansvara för. Det fick jag veta allteftersom kollegorna beklagade sig över att jag inte skötte det som hade tillägnats mig

Den veckan gick rent ut sagt åt helvete.

 

[Miran]

Hemtjänsten när jag var 16. Hade två riktigt äckliga gubbar som jag skulle "ta hand om". Den ene ville att jag skulle knäskura golvet och så åkte han efter mig i rullstol och kollade på min rumpa och försökte komma åt att köra in handen mellan mina ben bakifrån där jag stod på knä ...

Den andre tog mig på brösten när jag skulle mata honom. Plus att han skällde på mig oavbrutet och kallade mig värdelös.

Alltså, det är inte lätt att vara en liten tjej och inte veta vad som gäller och hamna i sådana situationer. Jag var livrädd.

 

[monster1]

Jag har jobbat som diskare på några ställen och det var otroligt tungt och stressigt. Kocken på det värsta stället var en elak typ som "råkade" knuffa till mig när han passerade. Den kocken skrek och var otrevlig så det var fullkomligt vidrigt att jobba där. Uselt betalt givetvis och det gick inte att ens gå på toa för det fanns det inte tid till.

Hemstäderska, städade hemma hos privatpersoner. Själva städandet och de man städade hos var ofta ok, men arbetsvilkoren sög. Man var tvungen att transportera sig mellan bostäderna på sin egen tid tex och cheferna hade dålig koll på arbetslagstiftning och liknande. Dessutom fick jag väldigt ont i kroppen av att städa på det viset. Privata bostäder är ju inte arbetsmiljöanpassade...

Ett annat jobb var hos en tävlingsryttare med stall på ett tjusigt ställe. Skittrist chef, väldigt mycket spänningar bland personalen och när något blev fel så skulle man ange varandra för att den som gjort felet skulle få skäll.

 

[aiquen]

Att fräscha upp en stor kontorslokal, både in- och utvändigt. Utvändigt var väl ok, förutom att det var typ minusgrader och jag skulle blaska med vatten hela dagarna (förfrös händerna litegrann) och att jag fick akrobatera på stegar och annat så att jag till slut hade stora blåmärken över hela kroppen (inte fallskador ), men att putsa upp en massa begagnade kontorsmöbler blev fruktansvärt tråkigt i längden. För att inte tala om när man intet ont anande öppnade en skrivbordslåda och det kröp fram äckliga silverfiskar ...

Egentligen var det väl dock inte alls ett så hemskt jobb (ja, förutom silverfiskarna), utan tvärtom väldigt ostressigt och jag kunde vara nästan helt självgående och gå runt med hörlurar hela dagarna, men det är det klart tristaste jobbet som jag har haft i alla fall.

Kanske har jag ändå haft lite tur som inte tycker mig ha upplevt något värre jobb än så.

 

[Korven]

Skogsplantering .
Nattjobb i tunnelbanan 24.00-06.00. Ensam på en station som skulle vara stängd mitt i natten, höll på att bli överfallen av nån som ville ha "roligt" en stund. Jag sprang tillbaka till biljettkuren och satt där tills vi öppnade. Fick lov att stå för att inte somna. Sen ringde jag SL och sade upp mig. Va? Vi som vill utbilda dig till tunneltågförare, 22 år gammal, hur tänkte de? Nej tack.

 

[sjoberga]

Har provat hyfsat många saker. Och alltid tyckt att jobbet varit roligt, intressant och kunnat jobba med att bli bättre och hitta smartare lösningar.

Betongbyggare, målare, programmerare, ekonomirapportutvecklare, kyllagerplockare, universitetslärare, högstadievikarie, cafebiträde, systemingenjör, nätverkstekniker, IT-support, utvecklingschef, projektledare, biltestförare har provats.

Kanske har jag medvetet undvikit det jag inte skulle ha trivts med.

Men till stor del tror jag det är en personlighetsfråga.