Vilket är det värsta jobb som du har haft?

[ameo]

Inte ett jobb, för jag drog i nödbromsen redan efter anställningsintervjun...

Sökte ett jobb i en liten prylbutik här i närheten. Fick, som sagt, komma på intervju. Blev först intervjuad av en underhuggare och sen kom själva chefen in och ställde ytterligare frågor. (minns inte allt ordagrant, men ungefär så här)
Butiken är liten till ytan, gissningsvis kanske 40-50 kvadratmeter. Full med diverse krimskrams-prylar.
Jag fick veta att de hade SEXTON personer anställda! Alla jobbade alltså i butiken, men en av arbetsuppgifterna kunde också vara att gå ut med hunden.
Personalen skulle vara som en stor familj och man skulle äta alla måltider gemensamt, någon i personalstyrkan hade det på sin lott.
En av frågorna på intervjun gällde hur jag ställer mig till invandrare, HBTQ, eller funktionsvarierade personer (vilket jag inte har minsta problem med) och det kan ju förvisso vara en berättigad fråga. Men, se nedan...
Av chefen fick jag sen också veta att butiken ägdes av ett bolag i Stockholm och hade inga som helst krav på sig att gå med vinst. Det gjorde inget om man inte sålde en enda pryl, det var inget problem...
16 personer, som sagt...
Chefen sa också att han gärna anställde personer med diverse begränsningar i arbetsförmågan, bara han fick göra det utan inblandning av arbetsförmedlingen...
Och just det, ingen där jobbade under sitt riktiga namn, alla hade smeknamn som t.ex mormor, lillebror, kusinen, syrran osv...

Jag log och var trevlig och tillmötesgående genom hela intervjun och blev på stående fot erbjuden att provjobba med start dagen efter, men väl utanför där ringde jag upp maken och sa att "det här jobbet tar jag ALDRIG!"
Min magkänsla bara skrek NEJ!!
(jag skickade ett trevligt mejl att jag ångrat mig, när jag kom hem...)

 

[athena_arabians]

@ameo: Men herregud så bisarrt! Det lät mer som en sekt än en arbetsplats...

 

[em-pirre]

Har provat hyfsat många saker. Och alltid tyckt att jobbet varit roligt, intressant och kunnat jobba med att bli bättre och hitta smartare lösningar.

Betongbyggare, målare, programmerare, ekonomirapportutvecklare, kyllagerplockare, universitetslärare, högstadievikarie, cafebiträde, systemingenjör, nätverkstekniker, IT-support, utvecklingschef, projektledare, biltestförare har provats.

Kanske har jag medvetet undvikit det jag inte skulle ha trivts med.

Men till stor del tror jag det är en personlighetsfråga.

Nämen! Jag satt precis och tänkte samma sak. Jag har jobbat som städare, Barnskötare, förskolelärare, daghemsföreståndare, mentalvårdare och kioskförsäljare. Självklart kan jag rangordna jobben och skulle ju kanske inte vilja jobba i kiosk hela livet, men jag tycker inte att nåt av jobben har varit hemska. De hade nog alla sina fördelar även om lönen var sämre på vissa ställen.

 

[ameo]

@ameo: Men herregud så bisarrt! Det lät mer som en sekt än en arbetsplats...

Jag fick känslan att det var en täckmantel för någon ljusskygg verksamhet...

 

[Snowball]

Jag fick känslan att det var en täckmantel för någon ljusskygg verksamhet...

Lät läskigt värre

 

[Red_Chili]

Ett jobb på hunddagis var mitt värsta hittills (och förhoppningsvis värsta någonsin).
Chefen satt hellre och spelade mobilspel i en soffa än att ta hand om hundarna, flera andra ur personalen hade absolut noll och ingen hundvana. De hundar som pep eller på annat sätt visade tecken på att inte trivas på dagiset, de sprutade chefen vatten på (med vattenflaska) för att de skulle vara tysta och gå och lägga sig. De hundar som skulle få klorna klippta tvingades på ett inte alls pedagogiskt sätt till kloklipp.

Chefen var allmänt otrevlig mot de flesta i personalen, men aldrig så att hen kunde prata med en person i taget om det var något som blev fel. Nä, istället valde hen att tex prata med mig (läs: skälla på mig) om hur jag "misskötte mig" när de andra anställda var på plats. När vi var ensamma så sa hen inget negativt alls utan var antingen tyst eller trevlig, det var som att hen inte vågade säga något alls utan att ha sällskap av de andra runt sig.

Och tja. Hundrummen var inte heller mycket att hurra för, det var inte vettiga anställningsvillkor öht och allt var kaos. Efter att chefen sprutat vatten på min hund (som var med på jobbet), när hon blev rädd för en annan hund, då blev jag förbannad, gick hem och kom aldrig mer tillbaka. Det enda jag ångrar idag är att jag alls började där.

 

[Koltrast]

Mitt värsta jobb var att sälja dyra, men småfula och fullständigt onödiga designprylar. Det kändes som att jag sålde min själ och även om det var konstant väldigt mycket att göra med allt från skyltning till beställningar och möten med försäljare mellan kunderna var det dödstrist! Väldigt ofta ville kunder höra min personliga åsikt om saker och ha råd om vad de skulle ge till sin moster eller som studentpresent till sitt kusinbarn och det var alltid väldigt svårt att svara. Jag visade mig vara en duktig försäljare, men det kändes som att jag småljög dagarna i ända eftersom jag själv tyckte att det mesta jag sålde var både onödigt och illa designat. Mot slutet orkade jag inte riktigt utföra mitt jobb och tipsade rentav om second hand-butiker vid något tillfälle (när vi inte hade det personen letade efter borde jag istället ha försökt sälja på dem något annat, men det gick inte längre).

Att jobba på boende med tunga lyft och med att hjälpa personer med sin personliga hygien, tunga stalljobb osv var ingenting jämfört med butiksjobbet!

 

[Korven]

Vad skulle du göra på stationen??

Sälja/kolla biljetter

 

[Emmahpemma]

Jag jobbade på ett litet städföretag där chefens man ringde till alla anställda varje kväll för att berätta var man skulle jobba dagen efter. Han kunde ringa 22.30 och säga att man skulle vara på ett företag 06.00.
Han ringde även när man jobbade och när man svarade sa han ingenting. Han skulle lyssna på bakgrundsljuden så att man verkligen var på jobbet.
Jag fick skäll för att jag inte ville köra (I min egna "nya" bil) skitiga äckliga moppar som legat och ruttnat i en månad. Jag hade ju hund och det var enligt chefen lika som att köra äckliga ruttna moppar i bilen.
Chefens man kunde även ringa och skälla ut samtliga i personalen för att vi inte hade räknat ut att vi skulle städa något som han aldrig talat om att vi skulle städa.
Chefen och hennes man kunde även lämna en anställd (som hade någon form av utvecklingsstörning) att städa baracker i 10-12 timmar flera mil från möjlighet att värma/köpa mat och ingen möjlighet att ta sig därifrån utan att köra bil. Chefen och hennes man vägrade att svara i telefon när den anställda ringde. Så den anställda ringde till oss andra och bad om att bli hämtad. Detta hände flera gånger.
En dag dök arbetsmiljöverket upp och gick med mig halva arbetsdagen.. Dom var inte nöjda. Och blev än mindre nöjda när jag körde helt öppna kort och berättade precis hur det gick till på företaget.
Kort efter det fanns inga arbetsuppgifter för mig länge på det företaget.. Chefen hade såklart räknat ut vem som pratat med arbetsmiljöverket.

 

[Asko]

Jag jobbade på ett litet städföretag där chefens man ringde till alla anställda varje kväll för att berätta var man skulle jobba dagen efter. Han kunde ringa 22.30 och säga att man skulle vara på ett företag 06.00.
Han ringde även när man jobbade och när man svarade sa han ingenting. Han skulle lyssna på bakgrundsljuden så att man verkligen var på jobbet.
Jag fick skäll för att jag inte ville köra (I min egna "nya" bil) skitiga äckliga moppar som legat och ruttnat i en månad. Jag hade ju hund och det var enligt chefen lika som att köra äckliga ruttna moppar i bilen.
Chefens man kunde även ringa och skälla ut samtliga i personalen för att vi inte hade räknat ut att vi skulle städa något som han aldrig talat om att vi skulle städa.
Chefen och hennes man kunde även lämna en anställd (som hade någon form av utvecklingsstörning) att städa baracker i 10-12 timmar flera mil från möjlighet att värma/köpa mat och ingen möjlighet att ta sig därifrån utan att köra bil. Chefen och hennes man vägrade att svara i telefon när den anställda ringde. Så den anställda ringde till oss andra och bad om att bli hämtad. Detta hände flera gånger.
En dag dök arbetsmiljöverket upp och gick med mig halva arbetsdagen.. Dom var inte nöjda. Och blev än mindre nöjda när jag körde helt öppna kort och berättade precis hur det gick till på företaget.
Kort efter det fanns inga arbetsuppgifter för mig länge på det företaget.. Chefen hade såklart räknat ut vem som pratat med arbetsmiljöverket.

Jag gillade för det där med arbetsmiljöverket

 

[Lyraolissy]

Södertälje ?

Ett jobb på hunddagis var mitt värsta hittills (och förhoppningsvis värsta någonsin).
Chefen satt hellre och spelade mobilspel i en soffa än att ta hand om hundarna, flera andra ur personalen hade absolut noll och ingen hundvana. De hundar som pep eller på annat sätt visade tecken på att inte trivas på dagiset, de sprutade chefen vatten på (med vattenflaska) för att de skulle vara tysta och gå och lägga sig. De hundar som skulle få klorna klippta tvingades på ett inte alls pedagogiskt sätt till kloklipp.

Chefen var allmänt otrevlig mot de flesta i personalen, men aldrig så att hen kunde prata med en person i taget om det var något som blev fel. Nä, istället valde hen att tex prata med mig (läs: skälla på mig) om hur jag "misskötte mig" när de andra anställda var på plats. När vi var ensamma så sa hen inget negativt alls utan var antingen tyst eller trevlig, det var som att hen inte vågade säga något alls utan att ha sällskap av de andra runt sig.

Och tja. Hundrummen var inte heller mycket att hurra för, det var inte vettiga anställningsvillkor öht och allt var kaos. Efter att chefen sprutat vatten på min hund (som var med på jobbet), när hon blev rädd för en annan hund, då blev jag förbannad, gick hem och kom aldrig mer tillbaka. Det enda jag ångrar idag är att jag alls började där.

 

[Red_Chili]

Södertälje ?

Nope. Norra sidan Sthlm. Men jag är tyvärr inte förvånad om det finns fler dagis som är i liknande stil. Jag har haft praktik på några olika hunddagis också och inget av dem har imponerat på mig...

 

[Lyraolissy]

Nope. Norra sidan Sthlm. Men jag är tyvärr inte förvånad om det finns fler dagis som är i liknande stil. Jag har haft praktik på några olika hunddagis också och inget av dem har imponerat på mig...

Ja precis :/Lät precis som ett i Södertälje:/

 

[Annwa]

Jobbade med patienttransporter på ett av stockholms största sjukhus. Supertrevligt så länge patienterna var vid liv. Problem blev det när transporten gick från avdelning till kylrum. Väl i kylrummet skulle den avlidne flyttas från säng till bår. Fy tusan vad skraj jag var, vande mig aldrig. Kan tilläggas att jag var 17 år och rätt skadad av diverse zombiefilmer.

 

[pollex]

Har provat hyfsat många saker. Och alltid tyckt att jobbet varit roligt, intressant och kunnat jobba med att bli bättre och hitta smartare lösningar.

Betongbyggare, målare, programmerare, ekonomirapportutvecklare, kyllagerplockare, universitetslärare, högstadievikarie, cafebiträde, systemingenjör, nätverkstekniker, IT-support, utvecklingschef, projektledare, biltestförare har provats.

Kanske har jag medvetet undvikit det jag inte skulle ha trivts med.

Men till stor del tror jag det är en personlighetsfråga.

Nämen! Jag satt precis och tänkte samma sak. Jag har jobbat som städare, Barnskötare, förskolelärare, daghemsföreståndare, mentalvårdare och kioskförsäljare. Självklart kan jag rangordna jobben och skulle ju kanske inte vilja jobba i kiosk hela livet, men jag tycker inte att nåt av jobben har varit hemska. De hade nog alla sina fördelar även om lönen var sämre på vissa ställen.

Men menar ni att ni inte kan hitta ett antal jobb/arbetsplatser i den här tråden som verkligen kvalificerar sig som ”hemska”?

 

[em-pirre]

Men menar ni att ni inte kan hitta ett antal jobb/arbetsplatser i den här tråden som verkligen kvalificerar sig som ”hemska”?

Nej? Var har jag skrivit det? Sen vefkar ju inte arbetet i sig vara dåligt, utan mer arbetsgivaren?

 

[MiaMia]

Men menar ni att ni inte kan hitta ett antal jobb/arbetsplatser i den här tråden som verkligen kvalificerar sig som ”hemska”?

De menar väl att det bland deras egna erfarenheter inte finns något som varit hemskt för dem själva?
@sjoberga @em-pirre

 

[sassiball]

Skärare på kartongfabrik, skittungt, dåligt betalt samt att verkaren var gift med chefens dotter. Ingen var riktigt klok på det företaget och halva arbetsstyrkan var utvecklingsstörda på riktigt så dom kunde ju idiotverkaren göra som han ville med.

Näst sämsta jobbmässigt var ett 2-dagars typ "jag står inte ut längre" som smärglare på en kastrullfabrik. Man tar en kastrull, sätter fast den på en elmotor som har vacuumplatta, tar stålull och "drar" stålullstussen från mitten av invändiga botten och utåt-uppåt-ut över kanten, stannar motorn, släpper vacuumet och byter kastrullämne. Efter en timma såg man ut som en sotare, såååå skitigt och ohälsosamt. Jag snöt nog aluminium ur näsan nån månad efteråt. Fast ägaren var bra och jag var tillbaks och jobbade extra med lite service när firman var stängd ibland samt lastade bilar som kom på udda tider när inte ägaren kunde, han förstod precis varför jag slutade.

Annars har jag ju haft många "skitjobb", som dykare och allt-i-allo med egen firma och aldrig rädd för att ställa upp så har mitt yrkesliv varit minst sagt brokigt och jag har sällan haft tråkigt heller. Här på bilden är ett av dom största "skit-jobben", byta brusten hydraulslang mitt i vintern i tvärkulverten mitt under foderbordet i en ladugård full med kossor, och, ja, det är bara huvudet som sticker upp. Visa bifogad fil 22010

En riktig hjälte alltså, som fixade utgödslingen !

 

[sassiball]

Efter alla år bland olika kreatur så luktar jag ko när jag blir svett, den lukten går aldrig ur. Jag brukar få ko-mmentarer om detta av mina vänner.

Jag jobbade med grisar i 20 år och min man säger att jag aldrig blir av med min gris -DNA
Hans stående kommentar om jag inte hörde vad han sa (vid den tiden), utan sa "Va?" , då svarade han "har du gödsel i öronen?"

 

[sassiball]

En sån rolig tråd! Intressant, många verkar ju ha haft hemska upplevelser, tråkigt för dem givetvis.
Jag har aldrig haft något dåligt jobb. En sak som däremot kunde vara lite påfrestande var när jag jobbade som djurskötare och skulle vaccinera smågrisar mitt i högsommarvärmen. Då var det ofta runt 35 grader i stallet. 450 smågrisar som kanske vägde runt 10 kg (minns inte nu !) skulle var och en fångas och lyftas upp, vaccineras. Några veckor senare (efter avvänjning och de var tyngre, runt 15 kg, skulle proceduren upprepas, alla skulle vaccineras. Jag hade muskler och överkropp som en skogshuggare de här åren, var helt slut när jag kom hem efter arbetet. Jag var djävligt snabb också, att finta en gris är inte det lättaste .
Samma att lasta slaktsvin tidigt på morgonen, (då slapp man värmen i alla fall) ofta kl 5 var slaktbilen där och man hade 200 grisar som skulle med bilen. Som man luktade sen när man skulle in och dricka 9-kaffe med kollegorna, som vissa arbetade på kontoret, vissa arbetade ute på fälten med traktorer.

I somras på mitt nuvarande jobb (på kontor) så sa en av kollegorna till mig att arbetsmiljön var så dålig då det var 24-25 grader varmt i hennes kontor. Stillasittande arbete.... jag jämförde med en tidigare period i mitt liv och tänkte bara att ja- allt är ju relativt.

Angående grisjobbet så har jag alltid haft en hygglig lön, respektfull arbetsgivare och härliga arbetskamrater, samt alltid radio P1 i hörlurarna så jag trivdes väldigt bra även om det var fysiskt påfrestande ibland. Jag ser på det som ett bra jobb så här i backspegeln. Men det passar inte alla, långt ifrån. Vi hade många som skulle prova på, de stod inte ut så länge.