2019 års vikttråd

Vägning idag, efter 2 veckors bra ätande och motionerat massor så står den still på startvikten ändå.
Bara traggla på så släpper det väl förhoppningsvis annars får jag byta taktik.
 
  • Gilla
Reactions: MM
Jag får bokföra ett halvkilo plus, men det är föga förvånande givet tiden i månaden. Förra veckans intag och träning var dock bra och vis av erfarenhet sedan förra viktminskningen vet jag hur kroppen beter sig i olika situationer.

Nu kommer dock en utmaning i form av tre dagar på kurs. Det blir spännande. :D
 
Hur lägger ni upp ätandet under dagen? Äter ni många små "mål"?
Jag äter brunch (typ sen frukost) samt middag. Blir middagen riktigt sen så brukar jag äta typ en frukt eller likn på eftermiddagen.
 
Jag känner att jag kommit ifrån bra vanor. Såg att VV idag har erbjudande om tre månader för halva priset. Funderar på om jag ska hoppa på det, innan vikten svävar iväg.
Jag är guldmedlem sedan juli och avslutade appen i aug/sep nån gång. Kanske dags att köra med den ett tag för att fräscha upp sig.
 
Hur lägger ni upp ätandet under dagen? Äter ni många små "mål"?
Jag äter brunch (typ sen frukost) samt middag. Blir middagen riktigt sen så brukar jag äta typ en frukt eller likn på eftermiddagen.

Jag äter frukost vid 8-9, lunch vid 12 och kanske middag vid 16. Ibland tar jag ett knäckebröd vid 19.
Har testat äta små mål och ofta men då gjorde jag inget annat än äta kändes det som.
 
Kör ätardag idag. Med tanke på flera veckans ofrivilliga fasta så kan det vara bra att övertyga kroppen om att vi inte svälter nu heller. Ordentlig frukost och buffelunch, så ska jag laga mat ikväll med.
 
VV har bevisat sig fungera väldigt bra för många - Så länge de fortsätter vara medlem och gå på möten, men många har som bekant svårt att hålla vikten när man är i mål och slutar på VV. Det är dock inte unikt för dem utan drabbar alla dieter, eftersom folk kliver av dem och faller i matfällan igen. Lite som AA :p.

Exakt så är det ju. VV-are går upp igen när de slutar - men det gäller även de som kör andra dieter. Så det gäller väl att hitta den som passar en bäst och som verkar troligast att man kan hålla på sikt.
 
Så är det ju. Oavsett sätt man väljer att använda för sin viktminskning kommer det inte funka efteråt om man inte lägger om sina vanor.

Jag läste att bara 5% lyckas med en omställning som håller efter lång tid. Deprimerande, men jag ska såklart vara 1 av 20, som alla andra tänker en bit in i startandet. För min del är det hälsan, direkt dirigerad av läkare efter en sömnapnediagnos, som driver och jag tänker att det kan vara "lättare" att mentalt bygga motivationen för en omställning snarare än att man bara vill putsa kilon för utseendets skull.

Kan nyckeln vara att man hittar ett sätt som gör att man faktiskt mår bättre och att man känner att man tjänat livskvalitet och inte behöver känna att man offrar något?
 
Jag läste att bara 5% lyckas med en omställning som håller efter lång tid. Deprimerande, men jag ska såklart vara 1 av 20, som alla andra tänker en bit in i startandet. För min del är det hälsan, direkt dirigerad av läkare efter en sömnapnediagnos, som driver och jag tänker att det kan vara "lättare" att mentalt bygga motivationen för en omställning snarare än att man bara vill putsa kilon för utseendets skull.

Kan nyckeln vara att man hittar ett sätt som gör att man faktiskt mår bättre och att man känner att man tjänat livskvalitet och inte behöver känna att man offrar något?
Jag tror man "alltid" måste offra något. Jag MÅSTE offra vitt bröd, det är en enorm trigger och jag slutar aldrig äta. Men jag mår inte heller bra av vitt bröd, så jag blir ju samtidigt belönad. Om man tänker pasta, det har jag lärt valt bort, för jag tycker inte ens att det smakar bra.

Skulle jag mot förmodan bli sugen på pasta en dag om året, då skulle jag äta det utan dåligt samvete. Lika mycket som att jag alltid köper vitlöksbröd på resturang. Men jag kan inte äta det fyra gånger om dagen. :p

Så man måste offra vissa grejer, eller göra de tillfällen man väljer att äta en viss sak till en lite mer sporadisk aktivitet.
 
Jag läste att bara 5% lyckas med en omställning som håller efter lång tid. Deprimerande, men jag ska såklart vara 1 av 20, som alla andra tänker en bit in i startandet. För min del är det hälsan, direkt dirigerad av läkare efter en sömnapnediagnos, som driver och jag tänker att det kan vara "lättare" att mentalt bygga motivationen för en omställning snarare än att man bara vill putsa kilon för utseendets skull.

Kan nyckeln vara att man hittar ett sätt som gör att man faktiskt mår bättre och att man känner att man tjänat livskvalitet och inte behöver känna att man offrar något?

Jag säger som @Unafraid att man alltid offrar någonting, tricket är väl att hitta en livsstil som blir "enkel" och givande att upprätthålla. Att den uppoffringen man gör känns ganska liten. Att man hittar mat som man verkligen gillar, som gör gott för än. Att man hittar motionsformer man verkligen gillar, så att man tycker om att röra på sig. Jag tror ingen kommer att stanna i en livsstil som fokuserar på vad man inte får göra, vad man inte får äta osv. Men utöver det anser jag nog att disciplin är en del av livet på flera olika plan. Jag kan inte bara gå hem från jobbet om det känns tråkigt en dag, eller gå och lägga mig utan att borsta tänderna på kvällarna för att det känns tungt att ta sig upp ur soffan. Eller spendera över mina tillgångar för att det känns trist att hoppa över den där resan. Det är samma med ens hälsa, vissa ramar måste finnas för att det ska vara hållbart i längden.

Jag offrar godsaker, skräpmat och alkohol på vardagarna. Kan konsumera det på helgerna i mindre mängder. Träningen är oftast ingen uppoffring, men vissa dagar när jag sjunkit ner på soffan och VERKLIGEN INTE VILL ta mig upp... ja, då får jag göra en uppoffring.
 
Jag tror man "alltid" måste offra något. Jag MÅSTE offra vitt bröd, det är en enorm trigger och jag slutar aldrig äta. Men jag mår inte heller bra av vitt bröd, så jag blir ju samtidigt belönad. Om man tänker pasta, det har jag lärt valt bort, för jag tycker inte ens att det smakar bra.

Skulle jag mot förmodan bli sugen på pasta en dag om året, då skulle jag äta det utan dåligt samvete. Lika mycket som att jag alltid köper vitlöksbröd på resturang. Men jag kan inte äta det fyra gånger om dagen. :p

Så man måste offra vissa grejer, eller göra de tillfällen man väljer att äta en viss sak till en lite mer sporadisk aktivitet.
Tyvärr är det pasta och vitt bröd som till stor del skapat min övervikt. Plus medicin biverkning. Rostat bröd med marmelad är något som triggar väldigt. Men nu köper jag inte hem det för annars kan jag inte låta bli.
 
Hur lägger ni upp ätandet under dagen? Äter ni många små "mål"?
Jag äter brunch (typ sen frukost) samt middag. Blir middagen riktigt sen så brukar jag äta typ en frukt eller likn på eftermiddagen.

En bra dag när jag jobbar kan det se ut ungefär så här:

06.30 En kopp kaffe med mjölk
09.00 Frukostrast på jobbet, jag äter frukt (idag t ex en banan och två clementiner)
11.30 En lätt lunch, t ex soppa, sallad, pasta med tomatsås
14.00 Eftermiddagsrast, kanske mer frukt eller ett knäckekex med lätt pålägg
16-17 Här nånstans brukar jag ha koll på hur det blir med träning under dagen. Om det blir gym eller löpning på kvällen kanske jag tar en macka. Om jag tränar direkt efter jobbet äter jag mer på fikarasten i stället.
18-19 Lagad middag, storlek beroende på träningsmängd
 
För min del är det hälsan, direkt dirigerad av läkare efter en sömnapnediagnos, som driver och jag tänker att det kan vara "lättare" att mentalt bygga motivationen för en omställning snarare än att man bara vill putsa kilon för utseendets skull.

Så tänker jag också. Jag har länge funderat över vikthets och blivit mer och mer obekväm med det, så jag var på väg att acceptera mina överviktskilon som ändå inte är så jättemånga. Får väl vara lite rund då, tänkte jag.

Men så kom jag till en doktor som tog blodprov på mig och jag har alldeles för högt kolesterol och högt blodsocker. Så det var bara att signa in hos VV igen. Och den här gången är jag piskad att hålla en bättre vikt sedan, av medicinska skäl.
 
Tyvärr är det pasta och vitt bröd som till stor del skapat min övervikt. Plus medicin biverkning. Rostat bröd med marmelad är något som triggar väldigt. Men nu köper jag inte hem det för annars kan jag inte låta bli.
Det förstår jag! Sån mat får mig att äta och äta.. jag har haft perioder då jag har smällt i mig typ en halv formfranska till middag. Och följt upp med en påse ostkrokar. Var jag så hungrig? Nix, men jag bara fortsatte äta.
Om jag väljer bort viss mat så äter jag lagom, blir mätt och nöjd. Men jag gillar ju fortfarande vitt bröd, men det fungerar inte för mig.
 
Jag tror man "alltid" måste offra något. Jag MÅSTE offra vitt bröd, det är en enorm trigger och jag slutar aldrig äta. Men jag mår inte heller bra av vitt bröd, så jag blir ju samtidigt belönad. Om man tänker pasta, det har jag lärt valt bort, för jag tycker inte ens att det smakar bra.

Skulle jag mot förmodan bli sugen på pasta en dag om året, då skulle jag äta det utan dåligt samvete. Lika mycket som att jag alltid köper vitlöksbröd på resturang. Men jag kan inte äta det fyra gånger om dagen. :p

Så man måste offra vissa grejer, eller göra de tillfällen man väljer att äta en viss sak till en lite mer sporadisk aktivitet.

Jag har försökt att tänka igenom det du skriver och måste vara lyckligt lottad som inte har den typen "triggers" - i princip alls. Jag tycker det är skitgott med pasta, toast och choklad precis som de flesta andra livsmedel när de är väl och intressant tillagade - men att äta lite triggar inte ett behov av att äta mer.

Just nu är min analys att jag helt enkelt slarvat och haft dålig koll på hur mycket man bör äta i förhållande till minskande energibehov. Pinsamt när man över 40 år men när jag var yngre kunde jag äta samma mängder och var trådsmal. Jag åt inte frukost alls och åt därför alltför mycket lunch och sedan också alltför mycket middag. Småätande förekom men inte alls i någon signifikant mängd i förhållande till lunch o middag. Parat med alldeles för lite fysisk aktivitet gav det en långsam men stadig viktuppgång.

När det gäller diet så har jag fantastiskt svårt att komma upp i rätt antal kolhydrater enligt den standarddiet jag ombetts att prova. 50% kolhydrater motsvarar inte alls hur jag ätit tidigare. Nu har jag fuskat med målen och sänkt kolhydraterna till 40% och ökat protein och fett med den andelen och kommer i alla fall lite närmare, vikten har gått ned 8-9 kg på 6 veckor och jag mår bättre (men är hyfsat hungrig hela tiden - men som jag skrev tidigare, lätt hunger är inget jag lider eller mår dåligt av - ganska behagligt faktiskt).
 
Jag har försökt att tänka igenom det du skriver och måste vara lyckligt lottad som inte har den typen "triggers" - i princip alls. Jag tycker det är skitgott med pasta, toast och choklad precis som de flesta andra livsmedel när de är väl och intressant tillagade - men att äta lite triggar inte ett behov av att äta mer.

Just nu är min analys att jag helt enkelt slarvat och haft dålig koll på hur mycket man bör äta i förhållande till minskande energibehov. Pinsamt när man över 40 år men när jag var yngre kunde jag äta samma mängder och var trådsmal. Jag åt inte frukost alls och åt därför alltför mycket lunch och sedan också alltför mycket middag. Småätande förekom men inte alls i någon signifikant mängd i förhållande till lunch o middag. Parat med alldeles för lite fysisk aktivitet gav det en långsam men stadig viktuppgång.

När det gäller diet så har jag fantastiskt svårt att komma upp i rätt antal kolhydrater enligt den standarddiet jag ombetts att prova. 50% kolhydrater motsvarar inte alls hur jag ätit tidigare. Nu har jag fuskat med målen och sänkt kolhydraterna till 40% och ökat protein och fett med den andelen och kommer i alla fall lite närmare, vikten har gått ned 8-9 kg på 6 veckor och jag mår bättre (men är hyfsat hungrig hela tiden - men som jag skrev tidigare, lätt hunger är inget jag lider eller mår dåligt av - ganska behagligt faktiskt).
Jag är inte - och har aldrig varit - överviktig bör jag kanske tillägga, men att äta sådär i perioder gör att jag mår både fysiskt och psykiskt dåligt(mår kroppen dåligt så hakar själen på typ). Felet jag gör nu är "fika"(dvs en macka typ) mellan måltiderna och på kvällen. För jag äter hyfsat bra och har gjort det hela tiden, blivit lite större del skräpmat bara.

Jag är hungrig och väntar på middagen, då fungerar inte min hjärna, så har något blivit knasigt så får ni ha överseende :rofl:
 
@Monkie Jag har också köpt PurePasta förut, i versionen Noodles som är tjockare än spaghettin. Tycker de är helt okej, men en påse är för stor för en person med mina mått mätt, så det blir alltid en liten matlåda över.
Jag tänkte prova de här snart:
0-114446.jpg
 

Liknande trådar

Tjatter FÖR FJÄRDE ÅRET I RAD kör vi ytterligare en omgång av 90 dagar. 2024 års period sträcker sig mellan 1 januari - 30 mars på grund av...
5 6 7
Svar
131
· Visningar
4 905
Senast: zassoo
·
Kropp & Själ Min pappa drabbades av sepsis och endokardit i somras och man börjar nu planera för hemgång. IVA-vården tog dock hårt på kroppen och han...
2
Svar
22
· Visningar
2 238
Kläder & Bli fin Då jag redan sörjer min vecka i alperna så tröstar jag mig med att leta nya vandringskängor. Det är en djungel och jag är en newbie i...
Svar
3
· Visningar
429
Senast: Karfitsa
·
Tjatter SKEPP O'HOJ "Men kära nån, har hon helt tappat perspektiv om tiden?" funderar de redan invigda, som antingen deltagit i tidigare...
9 10 11
Svar
204
· Visningar
9 096

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp