Bukefalos 30 år!

kolblakkur

Trådstartare
Idag är det 25 år sen terrordådet 9/11.
Vad minns ni av den här dagen?

Jag minns att jag satt hemma vid datorn (säkert på Buke och MSN), och min mamma kom hem från jobb och sa att tredje världskriget hade börjat.
 
Jag var ute och åkte bil med pappa och lyssnade på radion om att någon helikopter hade kraschat i USA. Var ju bara nio år gammal så tror inte jag förstod omfattningen även om det var läskigt att se när tornen föll.
 
Jag minns att jag var barnvakt åt min lillasyster och hennes kompis och vi lekte skola och hade på radion när jag hörde att de pratade om att något hemskt hade hänt i usa. Minns att jag sprang ner till teven och satte på nyheterna. Jag var 15, minns också att det liksom kändes i hela kroppen att detta var något riktigt hemskt.
 
Jag var på skolan och någon slog på tvn i entréhallen så väldigt många satt där och kollade på nyheterna.
 
Jag gick på högstadiet. Brukade titta på tv direkt efter skolan, men det vanliga programmet var inställt pga att ett plan flugit in i en skyskrapa.

De visade direktsänt från platsen och då flög plan nr två in i nästa torn.
 
Jag var tolv och min bror tio, vi satt hemma i soffan efter skolan och tittade på en film när mamma kom inspringande från bilen efter jobbet och skrek att vi var tvungna att slå över till en tv-kanal för att något hemskt hade hänt i USA.

Detta är den första stora händelsen som jag verkligen kommer ihåg precis vad jag gjorde när jag fick veta, men samtidigt var vi nog lite för små fortfarande för att verkligen förstå allvaret.
 
Jag och dåvarande sambon skulle hem till hans föräldrar. Satt i bilen och hörde något på radion om att ett (litet) flygplan crashat in i WTC. Kom fram och de satt redan klistrade vid TVn och sedan stod vi där och såg allt hända. Blir fortfarande nästan orimligt berörd när jag hör/ser något om det.

Sjukt att det ”redan” är 25 år sedan, bara… 😅
 
Jag hade precis flyttat hemifrån till min pojkvän i Linköping. Mådde fruktansvärt dåligt då han uttryckligen sagt åt mig att inte skaffa några vänner då vi snart skulle flytta i alla fall (vi flyttade till Enköping i januari).

Jag hade min uppfödning Hampus uppstallad utanför stan (i två månader, sen hade jag inte råd längre utan han flyttade hem till mina föräldrar 65 mil bort). Så just den här dagen satt jag på bussen från stallet och lyssnade på vad jag trodde var en radioteater om ett terrordåd i New York.

Det var först när jag kom hem till lägenheten och såg bilderna på tv:n som jag förstod att det var verklighet. Min sambo satt och tittade. Han hånskrattade och sa att det var rätt åt alla amerikaner.

Åh så jag önskade att jag hade lämnat honom redan då…
 
Jag satt i bilen med mamma på väg till Västerås när vi hörde det på radion. Minns det väldigt väl. Jag var 14 år.

Minns också så väl att det var allt som gick på tv efter skolan när jag var hemma själv. Jag tyckte det var obehagligt och läskigt.
 
Jag var student och var hemma i min studentlägenhet, fick slå på tv:n för alla nyhetssiter var nere. Min dåvarande partner hade börjat jobba och jag skulle följa med honom på en jobbresa i slutet av september till San Fransisco. Tog tid att fatta storheten av vad som hände då jag var väldigt fokuserad på min resa 🙈
 
Jag satt i bilen med min man och lilla dottern, på väg till Truro i Cornwall för att köpa en grind till husets branta trappa, som hon dagen innan trillat utför (oskadd, tack och lov - i England har de heltärckningmatta överallt...). Då min bror sms:ade att ett flygplan flugit in i WTC. Vi trodde det rörde sig om ett litet sportplan på villovägar, men sen insåg vi att det var nåt betydligt större... Ringde hem till svärmor och sa åt henne att sätta på TV:n.

En sån hemsk dag. Jag var själv uppe i ett av de tornen några år innan och hade aldrig kunnat föreställa mig vad som skulle hända.

Och alla konspirationsteorierna gör mig så fruktansvärt arg.....
 
Jag pluggade och hade just hoppat på tåget Sthlm-Västerås för att åka till mina vokalensemblestudier. Satte mig i en kupé, öppnade ryggsäcken där en halvlitersflaska vatten läckt ut över min nya, svindyra socialpsykologibok och fick då höra av de andra medpassagerarna vad som hänt.
 
Jag gick i högstadiet och förstod inte riktigt storheten kring det, jag hade sett byggnader rasa på nyheterna hela mitt liv utan att hela samhället stannade upp. När jag kom hem minns jag att min storebror sa "Vet du ens vad som hänt idag?" och jag svarade "Det är väl krig i USA eller nåt". Jag förstod genuint inte varför alla var så upprörda över detta när samma sak inte verkade gälla några andra krig. Så jag tror bara att det där liksom pågick, vid sidan av, på nåt vis för mig.
 
Var på jobbet när en av killarna ropade att det har hänt något. Vi samlades runt hans skärm och såg dom första bilderna.
Sen rullade någon fram en tv som stod på resten av dagen.

Senare när jag var hemma för att byta om till stallkläder bröt jag lilltån. Jag hade bråttom för att inte missa något på tv och gled i strumplästen över parketten. Gled rakt in i soffans ena ben och hörde en svag knäpp. Det var tån som gick av :arghh:
Fick rida utan stigbyglar ett bra tag efter det.
 
Är det bara jag som inte kommer ihåg vad jag själv gjorde i sådana situationer?

Kommer ihåg att jag både såg och hörde om händelsen men kommer inte ihåg var jag var när jag hörde det första gången.
Kommer inte heller ihåg var jag var eller gjorde när Olof Palme eller Anna Lindh mördades (23 år idag sen hon dog 😥).

Det enda jag kommer ihåg är Utöya, men det är nog för att jag var på en väldigt speciell plats just då.
 
Jag jobbade på en tingsrätt utanför Stockholm och började följa det hela med nyheten att ett (litet) plan flugit rakt in i ett av tornen. Vi spekulerade en del i hur man kunde lyckas flyga så illa att man kraschar rakt in i ett torn, och om det kunde vara en freak accident att piloten blivit akut sjuk eller förlorat medvetandet. Men hann inte analysera så långt innan det var dags för det andra tornet och en helt annan nyhetsutveckling.

Ett av mina starkaste minnen är att jag hade behövt påminna en lite underlig tingsnotarie flera gånger om ett någorlunda omfattande protokoll från en förhandling som vi haft någon gång i augusti, och en av hans första reaktioner efter att det andra tornet träffats var att "jamen nu behövs väl inte protokollet för nu blir det ändå tredje världskriget". Snacka om att fokusera på väsentliga saker... (Men på något sätt blev det skrivet så småningom)
 
Jag minns inte vad jag gjorde när nyheten kom. Minns dock att jag var väldigt anti att vi skulle ha TRE tysta minuter i någon efterföljande samling i skolan. Amerikaner är tre gånger så viktiga som andra? :confused: Alla hemskheter som inte leder till några tysta minuter alls? :confused:
 
Är det bara jag som inte kommer ihåg vad jag själv gjorde i sådana situationer?

Kommer ihåg att jag både såg och hörde om händelsen men kommer inte ihåg var jag var när jag hörde det första gången.
Kommer inte heller ihåg var jag var eller gjorde när Olof Palme eller Anna Lindh mördades (23 år idag sen hon dog 😥).

Det enda jag kommer ihåg är Utöya, men det är nog för att jag var på en väldigt speciell plats just då.
Minns också Utöya, satt hemma hos min mamma och hon var hos några väninnor. Ringde och sa "det sprängs i Oslo!!"
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp