Ännu en rastråd - Hilfe!

[Bluefish]

Jag måste också ha en rastråd nu känner jag! Att läsa om alla tänkbara raser tar sådan tid, så jag hoppas ni kan guida mig lite istället. Jag, som inte alls var hundmänniska för ett halvår sedan, har åkt dit riktigt ordentligt. Efter att ha haft hand om och tränat med hundar är jag mer sugen än någonsin att skaffa en egen. Intresset har blossat upp på riktigt nu och lite fallenhet verkar jag ha också! Antingen till vintern eller våren, så snart boende ordnat upp sig. Tidpunkt mindre väsentligt, men jag vill veta vilka raser jag borde se mer på så jag kan upprätta kontakt med rätt kennel och försöka träffa indivder.

Vad jag vill ha då. Utseende varierar ordentligt, det behöver inte vara en särskild typ utav hund. Men jag vill inte ha en liten hund, utan tillräckligt stor för att våga gå kvällsrundan. Inte alltför stor heller, utan något mellanting. Men allt under 40 cm går bort ungefär. Päls är heller inte jätteviktigt. Jag har inget emot päls/hudvård. Men jag ser flera fördelar med nakenhundar, då jag har allergier i släkten.

Hunden ska inte kräva mycket motion, men heller inte vara en renavlad soffhund. Jag vill skaffa hund till stor del för att det är så roligt att träna. Men jag har ingen särskild inriktning, utan vill prova allt. Lydnad, freestyle, spår, sök, drag osv osv. Aktiveringen sker mycket i huvudet, alltså inte en ras med mycket spring i benen, även om det blir lite joggingturer då och då. Alltså, en hund som är med på allt och inte bara vill gå runt kvarteret. Tävla och träna på högre nivå är inte aktuellt. Hunden behöver inte vara jätteförig heller, sålänge man kan muta den. Gärna lite vakt i. Men ingen ren vallhund/draghund/jakthund. Alltså - en rolig hund att göra lite allt möjligt med. De hundar jag provat träna lite med och umgås mest med nu är rottisar, men det känns som en lite för krävande ras. De är gärna med på allt, men uteblir stimulans får det konsekvenser.

De raser jag funderar på är Xoloitzcuintle ( mexikansk nakenhund ), whippet ( lite liten kanske ) och staffordshire bullterrier. Mexaren är min favorit, men det är så svårt att hitta info om dem. Har varit i kontakt med en kennel, men det är lite 50/50 på mina kriterer verkar det som. Whippeten verkar, utifrån vad jag läst här och på skk, som en ganska lämpad ras. Staffen likaså, men också den i minsta laget. Däremot pigg på allt(?). Kollat på SKK's rasinfo, och de raser som kanske kunnat vara något är akitan och pudeln. Enligt skk är akitan perfekt, men googlar jag är det en skarp hund som kan vara ganska egensinnig? Pudeln vet jag mycket lite om, men det verkar också vara en allrounder.

Så vad säger ni? Synpunkter på de raser jag funderar på? Fler tips? Nu kanske jag skrivit den längsta rastråden här iaf

 

[Philosophia]

Sv: Ännu en rastråd - Hilfe!

Whippet går nog bort med dina krav. Den har mycket spring i benen och nöjer sig inte med huvudarbete. Den bör få springa lös några gånger i veckan, helst tillsammans med likasinnade och (enligt min mening) även aktiveras med någon form av simulerad jakt (lure coursing).

Annars är whippet en rätt rolig ras att jobba med. Många uppskattar viltspår (och kan bli duktiga på det), agility och lydnad. Däremot tröttnar de fort, så korta intensiva pass är ett måste.

En whippets önskvärda storlek enligt den engelska standarden är 44-47 cm för tikar och 47-51 cm för hanar. Många svenska whippet går många cm över standarden. Den amerikanska standarden följer andra måttangivelser (större hundar). För t.ex. CACIL måste en tik dock understiga 48 och en hane 52 cm.

 

[Bluefish]

Sv: Ännu en rastråd - Hilfe!

Då stryker vi den. Fick uppfattningen att whippeten inte var en lika utpräglad vinthund. Höjden är väl inga egentliga problem, men den ser så liten ut när den är så tunn.

 

[Philosophia]

Sv: Ännu en rastråd - Hilfe!

Whippet är lite mindre vinthundig så till vida att den är lite förigare och lite mer social, men det är fortfarande en hund med mycket stark jaktinstinkt och samma behov som övriga vinthundar att få springa.

Visst finns det whippet som nöjer sig med promenader och lite lösspring, men det är svårt att veta det när man köper en valp. Ett alternativ kan då vara att ta en vuxen omplacering.

Storpudel, mellanpudel, dalmatiner, kromfohrländer är exempel på hundar som skulle kunna passa.

 

[Bluefish]

Sv: Ännu en rastråd - Hilfe!

Jo det klart. Men tänk om man får en mer typisk och ska våndas 10-15 år över att man inte kan erbjuda det hunden behöver. Nä, ingen whippet här.

Tack, ska titta vidare på dem! Tack för whippetinfon också

 

[simba_112]

Sv: Ännu en rastråd - Hilfe!

Jag skulle INTE rekommendera akita!
Har en hane själv och helt ärligt så tycker jag det är en skittråkig ras
Det är husses hund men jag har försökt aktivera honom men han vill helst ingenting. Enormt stor jaktlust. Gillar inte främmande hundar. Stor och STARK. Egensinnig.
Nej.. Faktiskt ingen ras jag skulle rekommendera till nån.

 

[Bluefish]

Sv: Ännu en rastråd - Hilfe!

Pudel och dalmatiner - kanske! De verkar helrätt mentalt, men ingen av dem säger klick utseendemässigt. Men det är väl en sån sak som tenderar att försvinna när man plockar hem en valp.

Kromfohrländer verkar också vettig utifrån sällskapets hemsida. Men - den tilltalar mig inte alls utseendemässigt. Väldigt anti att den är bygd på foxterrier också. Känns lite för liten.

Den jag känner starkast för är mexaren, om det är någon som har något att säga om dem så hojta till! Blir väldigt tacksam! Men helt insnöad är jag inte, så mer om de andra eventuella raserna samt nya tips är varmt välkomna.

 

[Bluefish]

Sv: Ännu en rastråd - Hilfe!

Lite som den uppfattning jag fått då. Känns lite vanskligt, om det är många individer som är så. Så näe, den faller bort.

 

[Aningsfull]

Sv: Ännu en rastråd - Hilfe!

Staffarna är jättetrevliga! Gällande storleken är det inte direkt svårt att få tag i en stor staffe. Det ligger snarare som problem i rasen att staffarna blir större och större.
Jag har två här hemma just nu (en egen och hundvakt åt en i några veckor) och jag kommer nog aldrig att byta ras tror jag. Glada, sociala, orädda och pigga på allt. Otroligt förarveka och villiga att vara till lags. Regnar det i tre dagar så ligger dom lika gärna och myser i soffan.

Det är helt klart den roligaste rasen jag någonsin kommit i kontakt med. Jag som har 4 whippets i familjen och var sugen på en egen, är idag glad att jag valde staffe ändå. Dom har en naturlig följsamhet som jag aldrig sett i en whippet. En staffe gör som du säger, för att du säger det, för att dom vill göra som du säger. En whippet måste du lura att tro att det var deras idé från början. "För att jag säger det" är inte nog som förklaring.

Och om du vill ha en hund att känna dig trygg med på kvällsrundan så kan jag ju lova dig att du är mycket tryggare med en staffe än med en whippet.
Whippeten må ha längre ben och kan lättare springa ifrån förövaren när du blir överfallen, men staffarna väger mer och står stadigare på jorden. Men staffarna älskar ju typ alla så dom är värdelösa som vakthundar ändå. Men det vet ju inte dom som ser en staffe, folk har en väldig respekt för dom bara på grund av deras utseende.

Att ha staffe kräver dock att man är seriös och noggrann. Det är som sagt en ras som väldigt många är rädd för och har respekt för. Du kommer att möta fördomar både från din familj och människor runt omkring dig. Om din hund blir attackerad när du är ute och går med den i koppel lär det ändå vara din hund som får skulden bara för att den är av en viss ras. Och faktum är att OM en staffe kommer i bråk så kan det verkligen åstadkomma skada på den andra hunden och dom viker inte ner sig, det ska man ha klart för sig.

Men deras rykte som stridslystna kamphundar är verkligen oförtjänt. Det är dom gladaste och trevligaste hundar jag någonsin mött. Hela min släkt gick i taket när jag skaffade "kamphund" och nu är hon istället hela familjens kelgris och dom har fått krypa till korset och erkänna att hon faktiskt är riktigt fin och snäll. Hon fungerar jättebra ihop med andra hundar av olika raser, både tikar och hanhundar.

Det är verkligen en ras jag kan rekommendera för den som är intresserad av hunderiet och villig att arbeta med sin hund och vill lära sig. En fantastisk hund hos den intresserade och noggranna ägaren, men som sagt - kan vara katastrof hos någon som inte vet vad dom gör.