Är det fel på mig?

[Mazzz]

Fast nu är det väl ändå du som är fånig. Ibland får man inte de svar man önskar och enda anledningen till att du pekar ut mig ur flocken i tråden som skrivit exakt samma saker som jag, i exakt samma ton, är för att @niphredil gjorde det. Jag är liksom inte den enda som skrivit i en neutral ton och förklarat att livet ser ut så och att det knappast betyder att det är fel på någon av er, varken dig eller killen. Men okej, jag ber om ursäkt och lämnar tråden.

@niphredil tog upp något jag också reagerade på, varför måste du gå i försvar då om du nu bara använde som du själv skriver "neutral ton"? Jag har aldrig skrivit att jag vill ha specifika svar. Jag läser och svarar på alla utefter hur min situation ser ut, och även skrivit att det inte är så lätt som du försöker få det att låta. Ja, jag försöker faktiskt glömma och gå vidare, men det är lättare sagt än gjort om du inte förstått det än.
Det kanske är lätt för dig att skriva det eftersom du inte befinner dig i min situation, men tänk om rollerna varit ombytta, då tror jag inte det hade varit så lätt för dig heller dessvärre.

 

[Mazzz]

Nej, det där är ju jättejobbigt förstår jag! Jag avslutade en relation en gång med en person jag jobbade med (inte hela dagarna men vi sågs ibland på jobbet) och varje gång jag såg honom kändes det som att någon petade mig rakt in i ett sår eller nåt. Det suger men som tur är så går det över. Det viktiga är (tror jag) att inte falla tillbaka in i relationen utan vara benhård på att den är över (KK eller ej, det funkar inte med en on/off-relation om den ena är kär men inte den andra) och sen får man bara härda ut. Tyvärr alltså. Men det går, jag lovar!


Vad tråkigt! Klen tröst förstår jag men du kan ju skriva här om du behöver .

Jag borde lyssnat på magkänslan från börjat och inte blivit så intresserad av honom, det var väl en av anledningarna till att jag velade, för att tanken fanns där "tänk om det inte håller och tar slut och vi måste fortsätta jobba och träffas?"...
Nåväl försöker så gott det går att undvika honom, försöker ockupera mig med andra kollegor istället, så jag inte har "tid" att träffa/prata med honom mer än ett flyktigt hej eller liknande.

 

[Mazzz]

Är det så, eller är det vad du tror? Kan det vara så att du varit så inne i ditt att tag att ni förlorat kontakten, eller har de tydligt visat att de inte vill träffa dig?
Nej, det är inte lätt med obesvarade känslor, men man överlever det! Med tiden kommer du att se på det hela på ett annat sätt, och det är OK att sörja en icke-besvarad kärlek! KRAM till dig

Nej, det är inget jag tror, jag vet för att de indirekt sagt det till mig. Vänner som inte svarar när jag försöker kontakta dom är inga vänner längre. Så är livets hårda skola tyvärr, inget är enkelt.

 

[Fruentimber]

@niphredil tog upp något jag också reagerade på, varför måste du gå i försvar då om du nu bara använde som du själv skriver "neutral ton"? Jag har aldrig skrivit att jag vill ha specifika svar. Jag läser och svarar på alla utefter hur min situation ser ut, och även skrivit att det inte är så lätt som du försöker få det att låta. Ja, jag försöker faktiskt glömma och gå vidare, men det är lättare sagt än gjort om du inte förstått det än.
Det kanske är lätt för dig att skriva det eftersom du inte befinner dig i min situation, men tänk om rollerna varit ombytta, då tror jag inte det hade varit så lätt för dig heller dessvärre.

"Du, du, du", du får gärna ändra till "ni" istället. Klart jag går till försvar när jag är den enda att bli utpekad på grund av "min ton" när flera användare skrivit på precis samma sätt. Men de reagerar du inte mot? Jag har varit i din sits. Flera gånger, faktiskt. Men återigen, ber om ursäkt, jag lämnar självklart tråden om mina inlägg inte är välkomna.

 

[Texaz]

Nej, det är inget jag tror, jag vet för att de indirekt sagt det till mig. Vänner som inte svarar när jag försöker kontakta dom är inga vänner längre. Så är livets hårda skola tyvärr, inget är enkelt.

Har du frågat rakt ut? Känns som att du "antar" mycket...
Om nu så är fallet så kanske du ska satsa på att träffa nya människor just nu? Kan vara ett bra sätt att släppa den olyckliga kärleken också

 

[Grazing]

Nu tycker jag du är fjantig, visst det kanske är glasklart och enkelt för dig, men det behöver inte betyda att det är så för andra. Nej några mirakelkurer existerar inte ens någonstans, så varför skulle det göra det nu?
Om det nu är så glasklart och enkelt för dig, kan du då ha överseende med att det inte är så för mig och jag kan inte bearbeta processen optimalt?

Tycker inte man ska kväva några känslor, däremot försöka acceptera och gå vidare. Förtränger man och kväver känslor så ligger dom bara där och det är svårt att bli av med dom. Acceptera att det är skit och det är jobbigt men det är bara att acceptera och gå vidare. Att det inte är fel på dig och det är inte fel på honom, ibland blir det inte som man vill, det är så tråkigt som livet är tyvärr.

 

[cirkus]

Jag borde lyssnat på magkänslan från börjat och inte blivit så intresserad av honom, det var väl en av anledningarna till att jag velade, för att tanken fanns där "tänk om det inte håller och tar slut och vi måste fortsätta jobba och träffas?"...
Nåväl försöker så gott det går att undvika honom, försöker ockupera mig med andra kollegor istället, så jag inte har "tid" att träffa/prata med honom mer än ett flyktigt hej eller liknande.

Bra!
Jag tror du är inne på rätt spår här - du är i full färd med att släppa honom genom att undvika honom. det kommer att gå bra även om det är jobbigt nu.

 

[Mazzz]

Har du frågat rakt ut? Känns som att du "antar" mycket...
Om nu så är fallet så kanske du ska satsa på att träffa nya människor just nu? Kan vara ett bra sätt att släppa den olyckliga kärleken också

Dock lite svårt att fråga rakt ut när de undviker mig, jag kan inte tvinga dom att umgås med mig precis lika lite som jag kan tvinga killen att bli ihop med mig eller?

 

[Mazzz]

"Du, du, du", du får gärna ändra till "ni" istället. Klart jag går till försvar när jag är den enda att bli utpekad på grund av "min ton" när flera användare skrivit på precis samma sätt. Men de reagerar du inte mot? Jag har varit i din sits. Flera gånger, faktiskt. Men återigen, ber om ursäkt, jag lämnar självklart tråden om mina inlägg inte är välkomna.

Så du menar att du varit i min sits och jobbat ihop med en kille du varit väldigt kär i, där ni är världens bästa kompisar och pratar dagligen, skrattar har roligt, där känslorna alltid rivs upp när du försöker gå vidare?
Ja, jag kan erkänna att det hade varit lättare att glömma honom om vi inte hade jobbat på samma jobb och att jag hade kunnat undvika honom till 110%, men nu går inte det och det är väldigt svårt för mig. Hur många gånger ska jag behöva förklara det? Jag försöker redan, men det går inte så bra.

 

[Mazzz]

Bra!
Jag tror du är inne på rätt spår här - du är i full färd med att släppa honom genom att undvika honom. det kommer att gå bra även om det är jobbigt nu.

Jobbigaste är att han inte undviker mig, och så brukar han "så frön" på hoppet.... fan jag önskar att hoppet var det första att överge människan, fan va jag hatar det här.

 

[Fruentimber]

Så du menar att du varit i min sits och jobbat ihop med en kille du varit väldigt kär i, där ni är världens bästa kompisar och pratar dagligen, skrattar har roligt, där känslorna alltid rivs upp när du försöker gå vidare?
Ja, jag kan erkänna att det hade varit lättare att glömma honom om vi inte hade jobbat på samma jobb och att jag hade kunnat undvika honom till 110%, men nu går inte det och det är väldigt svårt för mig. Hur många gånger ska jag behöva förklara det? Jag försöker redan, men det går inte så bra.

Ja, det är vad jag menar.

 

[Gimlan]

Så du menar att du varit i min sits och jobbat ihop med en kille du varit väldigt kär i, där ni är världens bästa kompisar och pratar dagligen, skrattar har roligt, där känslorna alltid rivs upp när du försöker gå vidare?
Ja, jag kan erkänna att det hade varit lättare att glömma honom om vi inte hade jobbat på samma jobb och att jag hade kunnat undvika honom till 110%, men nu går inte det och det är väldigt svårt för mig. Hur många gånger ska jag behöva förklara det? Jag försöker redan, men det går inte så bra.

Jag har varit där, med skillnaden att jag och mannen levt ihop i flera år. Det gör ont, det tar lite tid, men det går.

 

[Modest]

Jobbigaste är att han inte undviker mig, och så brukar han "så frön" på hoppet.... fan jag önskar att hoppet var det första att överge människan, fan va jag hatar det här.

Men prata med honom och säg att du behöver begränsa kontakten till enbart professionell nivå ett bra tag framöver, tills du kommit över honom? Annars blir det ju jättejobbigt.

 

[escodobe]

Jobbigaste är att han inte undviker mig, och så brukar han "så frön" på hoppet.... fan jag önskar att hoppet var det första att överge människan, fan va jag hatar det här.

Hur tror du att det skulle funka om du bestämde dig för att du inte vill ha honom? (Även om du vill det) Då kanske det är lättare att stå emot?

 

[Mabuse]

Hur tror du att det skulle funka om du bestämde dig för att du inte vill ha honom? (Även om du vill det) Då kanske det är lättare att stå emot?

För att det ska funka känns det som att man måste vara väldigt bra på att ljuga för sig själv?

 

[Red_Chili]

Jobbigaste är att han inte undviker mig, och så brukar han "så frön" på hoppet.... fan jag önskar att hoppet var det första att överge människan, fan va jag hatar det här.

Om det är så att han brukar "så frön" osv, säg åt honom att sluta med det, att det inte uppskattas från ditt håll!

Vad gäller att bearbeta själva känslorna osv så är det nog ingen som påstått att det ska vara lätt, men även om vissa saker är svåra så brukar de vara fullt möjliga. Ibland behövs det hjälp från annat håll, ibland går det på egen hand, men på något vis brukar det gå att lösa.

 

[Raderad medlem 6459]

Dock lite svårt att fråga rakt ut när de undviker mig, jag kan inte tvinga dom att umgås med mig precis lika lite som jag kan tvinga killen att bli ihop med mig eller?

Men du, @Texaz skrev ingenting otrevligt alls? Även om du inte menade det så framstår du som lite väl taggig nu. Givetvis kan man fråga människor saker utan att "tvinga dem att umgås". Förslagsvis kan man ringa eller smsa eller maila till exempel.

Jobbigaste är att han inte undviker mig, och så brukar han "så frön" på hoppet.... fan jag önskar att hoppet var det första att överge människan, fan va jag hatar det här.

Då får du ta lite kontroll över situationen och säga till honom rakt ut att i och med att ni haft en relation tidigare så vill du att han backar och är strikt professionell med dig.

 

[Raderad medlem 6459]

Klart jag går till försvar när jag är den enda att bli utpekad på grund av "min ton" när flera användare skrivit på precis samma sätt. Men de reagerar du inte mot?

Jag i alla fall reagerade bara på exakt det jag citerade. Därför har jag inte kommenterat vad nån annan skrivit i och med att det var du som skrev det citerade.

Men återigen, ber om ursäkt, jag lämnar självklart tråden om mina inlägg inte är välkomna.

Jamen om det var ett missförstånd ser jag inte problemet? Då är det ju bara att försöka vara lite tydligare och på't igen liksom?

 

[Mazzz]

Men prata med honom och säg att du behöver begränsa kontakten till enbart professionell nivå ett bra tag framöver, tills du kommit över honom? Annars blir det ju jättejobbigt.

Det är redan gjort nu, från min sida funkar det men inte från hans då han vänder kappan efter vinden. Ena dagen ska allt vara professionellt medan andra dagen inte alls, han verkar inte vara konsekvent..

Hur tror du att det skulle funka om du bestämde dig för att du inte vill ha honom? (Även om du vill det) Då kanske det är lättare att stå emot?

Grejen är att jag vill inte ens ha honom längre, han beter sig som en barnrumpa emellanåt och saknar empati. Börjar tro att han är en form av narcissism.