Är det rätt att personer dömda till RPV måste betala skadestånd?

[Rosett]

Exakt så. Det kan ju bli fruktansvärda och långt utdragna trauman för de utsatta oavsett hur lagen graderar och ser på brottet som begåtts.

Jag tycker inte att brottsoffer ska bli utan ersättning, jag tycker att sjuka människor ska inte bli skuldsatta på grund av sin sjukdom.

 

[Trasten]

Följer man behandlingar?

Det här är en intressant men otäck tanke tycker jag. Jag förstår tanken att man behöver ta eget ansvar för att lösa sina problem. Samtidigt så tycker jag att behandlingar ska vara frivilliga så långt det går.
Ett exempel är adhd-medicin. Det är ju väldigt vanligt med adhd-diagnos. Och även om många är nöjda med medicinerna är det många som av olika anledningar vill avstå. Och vad man än väljer tycker jag inte att det ska göra en till en sämre sortens medborgare som förlorar rättigheter och kanske får hårdare straff. Finns många sådana tongångar nu för tiden. Har läst på flera håll om folk som "vägrar behandla sin adhd", dvs inte äter medicin.
Jag tror att allt fler saker i samhället kommer villkoras med att man tar vissa mediciner och jag tycker att det är en väldigt obehaglig utveckliing.

 

[sjoberga]

Det här är en intressant men otäck tanke tycker jag. Jag förstår tanken att man behöver ta eget ansvar för att lösa sina problem. Samtidigt så tycker jag att behandlingar ska vara frivilliga så långt det går.
Ett exempel är adhd-medicin. Det är ju väldigt vanligt med adhd-diagnos. Och även om många är nöjda med medicinerna är det många som av olika anledningar vill avstå. Och vad man än väljer tycker jag inte att det ska göra en till en sämre sortens medborgare som förlorar rättigheter och kanske får hårdare straff. Finns många sådana tongångar nu för tiden. Har läst på flera håll om folk som "vägrar behandla sin adhd", dvs inte äter medicin.
Jag tror att allt fler saker i samhället kommer villkoras med att man tar vissa mediciner och jag tycker att det är en väldigt obehaglig utveckliing.

Det var ett batteri av frågeställningar som jag tycker visar att det inte är rimligt att kategoriskt utesluta att individen och staten är utan skuld och därmed kan lämpa över konsekvenserna på ett brottsoffer.

Om nu någon som är benägen att gå i psykos där hen skadar andra utan korrekt medicinering, så kan inte brottsoffret vara den som ska få ta konsekvenserna av det när det gäller skadestånd. Ansvaret måste hamna någon annanstans, och om man i fullt medvetet tillstånd avstår medicinering som man är medveten om riskerna med - tycker jag att man har också ett ansvar som individ. Däremellan får staten ta ansvaret. Men inte okej att låta brottsoffret ta smällen för misslyckandet.

Här är ju frågan om man ska minska ansvaret för skadeståndet för individen pga sjukdomen, inte att man ska förlora rättigheter eller få hårdare straff.

 

[Lingon]

Fast gärningspersonen kanske inte ens är medveten om vad den gjort, och ville kanske inte alls göra det den gjorde.
Ska den sjuke lida ekonomiskt pga nåt som är orsakat av ofrivillig sjukdom?

Ska offret inte få nån ersättning för något hen blivit utsatt för för att förövaren är sjuk? Offret har lidit, missat arbete och kanske får leva med fysiska och psykiska men resten av livet.

 

[Trasten]

Det var ett batteri av frågeställningar som jag tycker visar att det inte är rimligt att kategoriskt utesluta att individen och staten är utan skuld och därmed kan lämpa över konsekvenserna på ett brottsoffer.

Om nu någon som är benägen att gå i psykos där hen skadar andra utan korrekt medicinering, så kan inte brottsoffret vara den som ska få ta konsekvenserna av det när det gäller skadestånd. Ansvaret måste hamna någon annanstans, och om man i fullt medvetet tillstånd avstår medicinering som man är medveten om riskerna med - tycker jag att man har också ett ansvar som individ. Däremellan får staten ta ansvaret. Men inte okej att låta brottsoffret ta smällen för misslyckandet.

Här är ju frågan om man ska minska ansvaret för skadeståndet för individen pga sjukdomen, inte att man ska förlora rättigheter eller få hårdare straff.

Jag förstår inte riktigt hur brottsoffret blir hjälpt av att förövares straff ska villkoras mot ifall de accepterat en viss slags behandling eller inte. Brottsoffret får ju tyvärr ta konsekvenserna av brottet. Orättvist, men det är ju därför man kallar dem för offer.

Jag tycker att det är viktigare för vården och samhället i stort att politik och straff hålls så långt borta från vården som möjligt. Jag tycker inte att det ens ska få framgå i en rättegång vilka behandlingar en person accepterat eller ej.
I vissa sjukdommar ingår det att man förnekar sjukdommen. I andra fall är den eventuella kopplingen mellan sjukdom och skada andra väldigt lös och utgår oftast ifrån ett "xx är överrepresenterat bland brottslingar" vilket är låååångt ifrån att kunna säga att alla med xx som vägrar medicin utsätter andra för risk.

Jag tycker helt enkelt inte att man ska kunna gynnas i en rättegång baserat på vilka mediciner man tar. Det är en fråga för vården och individen. Och de sällsynta fall där det kan verka rimligt att ta hänsyn till detta är inte så många eller så viktiga att det är värt vad det kostar för förtroendet för vården och samhället.

Skadestånd i sverige är väldigt låga jämfört men skadan man orsakat och de flesta som begår brott under psykisksjukdom gissar jag ändå har sådan ekonomi att de inte betalar skadestånd. Så förstår inte riktigt hur brottsoffer skulle tjäna på att dra upp folks vilja till medicinering i rättegångar. Jag ser bara demokratiska problem.

Jag ser hellre att vi tvingar alla som begår brott under psykisk sjukdom att betala dubbla skadestånd än att vi blandar in medicinering i rättegången. Även om jag helst inte ser något av det hända.

Men det är svåra frågor!

 

[sjoberga]

Jag förstår inte riktigt hur brottsoffret blir hjälpt av att förövares straff ska villkoras mot ifall de accepterat en viss slags behandling eller inte. Brottsoffret får ju tyvärr ta konsekvenserna av brottet. Orättvist, men det är ju därför man kallar dem för offer.

Jag tycker att det är viktigare för vården och samhället i stort att politik och straff hålls så långt borta från vården som möjligt. Jag tycker inte att det ens ska få framgå i en rättegång vilka behandlingar en person accepterat eller ej.
I vissa sjukdommar ingår det att man förnekar sjukdommen. I andra fall är den eventuella kopplingen mellan sjukdom och skada andra väldigt lös och utgår oftast ifrån ett "xx är överrepresenterat bland brottslingar" vilket är låååångt ifrån att kunna säga att alla med xx som vägrar medicin utsätter andra för risk.

Jag tycker helt enkelt inte att man ska kunna gynnas i en rättegång baserat på vilka mediciner man tar. Det är en fråga för vården och individen. Och de sällsynta fall där det kan verka rimligt att ta hänsyn till detta är inte så många eller så viktiga att det är värt vad det kostar för förtroendet för vården och samhället.

Skadestånd i sverige är väldigt låga jämfört men skadan man orsakat och de flesta som begår brott under psykisksjukdom gissar jag ändå har sådan ekonomi att de inte betalar skadestånd. Så förstår inte riktigt hur brottsoffer skulle tjäna på att dra upp folks vilja till medicinering i rättegångar. Jag ser bara demokratiska problem.

Jag ser hellre att vi tvingar alla som begår brott under psykisk sjukdom att betala dubbla skadestånd än att vi blandar in medicinering i rättegången. Även om jag helst inte ser något av det hända.

Men det är svåra frågor!

Fast jag tror du missförstår mitt resonemang. Jag menar att prio 1 är att brottsoffret inte lämnas utan eller med minskat skadestånd. Jag vill inte brottsoffret ska påverkas av hur skuldfrågan ser ut i skadeståndsdelen, utan säkras sitt skadestånd oavsett hur betalningsansvaret nedsätts eller inte.

Helt baserat på att det enda säkra är att brottsoffret INTE har något ansvar i fördelningen.

På det sättet kan jag tycka att det finns argument för att behandla denna nedsättning av skadeståndet för gärningsmannen i en helt separat process som brottsoffret inte alls är del av eller påverkas av. Men dagens system som @Lillgrådis beskrev funkar nog ändå bra, det viktiga är att man säkrar att brottsoffret inte är den som får Svarte Petter.

 

[sjoberga]

I sidodiskussionen spawnad av @Trasten , så tycker jag att personer som blir repetitivt våldsamma av droger, alkohol eller behandlingsbar sjukdom HAR ett ansvar för sina handlingar, även om själva den enskilda handlingen/brottet bestäms som ej straffbar juridiskt.

Man har (oftast) i fullt medvetet tillstånd valt att att försätta sig i det tillstånd där man vet att man tidigare begått allvarliga brott. Det har man ansvar för som individ.

 

[Trasten]

Fast jag tror du missförstår mitt resonemang. Jag menar att prio 1 är att brottsoffret inte lämnas utan eller med minskat skadestånd. Jag vill inte brottsoffret ska påverkas av hur skuldfrågan ser ut i skadeståndsdelen, utan säkras sitt skadestånd oavsett hur betalningsansvaret nedsätts eller inte.

Helt baserat på att det enda säkra är att brottsoffret INTE har något ansvar i fördelningen.

På det sättet kan jag tycka att det finns argument för att behandla denna nedsättning av skadeståndet för gärningsmannen i en helt separat process som brottsoffret inte alls är del av eller påverkas av. Men dagens system som @Lillgrådis beskrev funkar nog ändå bra, det viktiga är att man säkrar att brottsoffret inte är den som får Svarte Petter.

Håller med om att brottsoffret inte ska påverkas av gärningspersonens psykiska status eller vårdsituation! Gillar inte när folk ställs mot varandra.

Min invändning gällde enbart att utreda folks inställning till medicinering i rätten. Det kan vården ta själva tycker jag. Speciellt nu när SD går framåt, litar inte på dem alls i såna här frågor.

Jag tycker absolut att man har ett ansvar oavsett missbruk och psykisk sjukdom. Min omtanke gäller inte brottslingarna utan om patienters integritet.

Orsakar man skada kan man få betala skadestånd, oavsett diagnoser och missbruk. Men brottsoffret bör få kompensation från staten, så får staten driva in skulden från förövaren. Tycker jag.

 

[Otherside]

I sidodiskussionen spawnad av @Trasten , så tycker jag att personer som blir repetitivt våldsamma av droger, alkohol eller behandlingsbar sjukdom HAR ett ansvar för sina handlingar, även om själva den enskilda handlingen/brottet bestäms som ej straffbar juridiskt.

Man har (oftast) i fullt medvetet tillstånd valt att att försätta sig i det tillstånd där man vet att man tidigare begått allvarliga brott. Det har man ansvar för som individ.

Men man blir väl inte friad från ansvar för brott man begått på fyllan eller drogpåverkad idag heller? Då kunde ju t.ex. ingen fällas för rattfylleri...

 

[Ramona]

Ja, den skaver hos mig. Jag blir lite kränkt åt de som drabbas vägnar faktiskt.
Visst ingen väljer att få galopperande cancer eller en svår olycka och behöva vara inlagd för att inte dö, men du har ändå ditt fria val att faktiskt låta bli (även om konsekvensen är att du dör)
Vid lpt är ju själva grundkravet att du INTE vill ha den vård du behöver och du hindras från att tacka nej. Och sen tar man betalt?!

Fast den linjen är ju hårfin egentligen. Jag tänker med överdoser, eller människor som tappat medvetandet, och där någon annan ringer ambulans. Det får man ju också betala för, även om man ju givetvis när man är vaken igen kan säga att man inte vill ha vård och gå därifrån.

 

[Sel]

Fast den linjen är ju hårfin egentligen. Jag tänker med överdoser, eller människor som tappat medvetandet, och där någon annan ringer ambulans. Det får man ju också betala för, även om man ju givetvis när man är vaken igen kan säga att man inte vill ha vård och gå därifrån.

Fast va? Nu låter jag fantastiskt okunnig, men måste man betala för ambulanshämtning och akutvård?

 

[escodobe]

Jag tycker det är m

Fast va? Nu låter jag fantastiskt okunnig, men måste man betala för ambulanshämtning och akutvård?

Ja, men det är typ 150kronor respektive 300kronor

 

[Motacilla]

Fast va? Nu låter jag fantastiskt okunnig, men måste man betala för ambulanshämtning och akutvård?

Jo ambulans och akutvård kostar.

 

[escodobe]

Fast den linjen är ju hårfin egentligen. Jag tänker med överdoser, eller människor som tappat medvetandet, och där någon annan ringer ambulans. Det får man ju också betala för, även om man ju givetvis när man är vaken igen kan säga att man inte vill ha vård och gå därifrån.

Jag tänker att är nån medvetslös så får man utgå från att de vill ha hjälp eftersom de inte kan säga motsatsen typ.

 

[Sel]

Jag tycker det är m

Ja, men det är typ 150kronor respektive 300kronor

Ah, jag tänkte väl. Jag har vagt minne av att ha betalat någon avgift någon gång. Jag minns bara inte riktigt i vilket sammanhang och det var någon hundralapp.

 

[Grazing]

Jag tycker inte att brottsoffer ska bli utan ersättning, jag tycker att sjuka människor ska inte bli skuldsatta på grund av sin sjukdom.

Fast sjuka personer har också faktiskt val dom gör, oftast. Man är ju inte helt omedveten om saker och ting oftast även om man är påverkad av sin sjukdom. Om man inte pratar om väldiga psykoser då men det är väl förhoppningsvis inte så vanligt att det går ut över andra än dom själva.

Dom flesta tack och lov har spärrar trots sjukdomar, iallafall när det gäller sånt som att skada andra personer.

 

[Ramona]

Jag tänker att är nån medvetslös så får man utgå från att de vill ha hjälp eftersom de inte kan säga motsatsen typ.

Då kan man ju också tänka att ifall någon är så psykiskt sjuk att denne inte är helt medveten om sina handlingar så vill den också ha vård så den blir vid sina sinnens fulla bruk? Som sagt, den linjen är hårfin. För är man så sjuk att man får ett LPT kan man ju inte anses medveten.

 

[Grazing]

Jag kanske var otydlig. Svarade på @Motacilla s inlägg.

Jag menade att vård av många anses inte vara ett straff och att offer blir besvikna om den skyldige får vård i stället för fängelse.
Men för den skyldige är det oftast värre att få RPV. Så det är då för dem ett strängare straff att t.ex. sitta på RPV i 15 år än att sitta i fängelse i 4 år.
Ok?

Kan också vara tvärtom, har en vän som blev snudd på dödad av sin man pga hans sjukdom, han satt på rättspsyk i 4 år bara. Hade han varit frisk så hade han fått sitta inne mycket längre tror jag. Det beror väl på mycket hur personen svarar på medicinen antar jag. Jag hoppas att han inte får vara lös i samhället utan medicinen iallafall.

 

[Grazing]

Då kan man ju också tänka att ifall någon är så psykiskt sjuk att denne inte är helt medveten om sina handlingar så vill den också ha vård så den blir vid sina sinnens fulla bruk? Som sagt, den linjen är hårfin. För är man så sjuk att man får ett LPT kan man ju inte anses medveten.

Fast det är olika det där, det är upp till läkaren att chansa där. Det är ju långt ifrån alltid som LPT behövs men där dom inte vågar chansa. Många som är inlåsta alldeles för länge.

En medvetslös person så är det ju ganska så självklart att vård behövs. Plus att den kostnaden är väldigt liten om man vaknar upp nästa dag och går hem.

 

[Ramona]

Många som är inlåsta alldeles för länge.

Tyvärr är inte det min erfarenhet och jag jobbar med människor som ofta får LPT. De tvångsmedicineras som hastigast och bedöms vara färdigbehandlade trots att de inte är det. Människor som verkligen skulle behöva ordentlig vård blir utskrivna efter 2-3 h.